Medicinska kongresser – på väg att dö ut?
Det visar en studie av ”mötets roll i människors liv” som omvärldsanalytikern Jens Lanvin gjort som kommit fram till att det storskaliga, industriella sättet att mötas är på väg ut till förmån för mer personliga och engagerande möten.
Studien som genomfördes för två år sedan och bekostades av bland annat Stockholmsmässan har gjorts både lokalt och globalt och bygger bland annat på expertintervjuer i tolv internationella städer.
Jens Lanvin visar att vårt sätt att mötas inte förändras så ofta. Normen för dagens konferenser och kongresser går fortfarande tillbaka till industrisamhället där ledorden är struktur och effektivitet.
Det definieras i studien som ordning och reda, tider, agenda och vem gör vad. Men det som vi är bra på vid privata möten, som processer som skapar engagemang och dialog och ger ett mer personligt möte, det saknas ofta helt vid dagens konferenser och kongresser.
Jens Lanvin tror att för att lyckas med framtida konferenser och möten måste struktur och effektivitet kombineras med engagemang och process.
Han har också identifierat fem nyckelord som vi svenska mötesdeltagare använder för att bedöma hur lyckat ett möte varit. Det är förtroende, förståelse, engagemang, trygghet och spontanitet. Det här menar han är värdeord som gäller både för små och stora möten.
Brytningstid
Organisationskonsulten Calle Karnerud pekar också på att vi är inne i en brytningstid vad det gäller möteskultur.
– Mycket av konferenser och kongresser är fortfarande av det traditionella slaget där mötesdeltagarna sitter och lyssnar på föredragningar. Men tendensen är väldigt tydlig att möten numera inbjuder till mer dialog och delaktighet. Det gäller speciellt möten som handlar om förändring och utveckling, säger Calle Karnerud.
En sådan enkel sak som hur rummet möbleras visar vad man förväntar sig av konferensdeltagarna. En biosalong signalerar kunskapsinhämtning medan ett möblemang i form av öar där mötesdeltagarna kan se varandra inbjuder till dialog.
– Vi jobbar också aktivt med vad vi kallar ”work out” vid vissa möten. Det innebär att deltagarna tillsammans löser någon form av problem för att komma igång med den process man är inne i som kan handla om en utmaning eller omprövning av en arbetsprocess.
När det gäller sjukvården menar Calle Karnerud att det är viktigt för konferensarrangörerna att hitta skärningspunkten för det som är gemensamt för olika grupper i sjukvården, för att göra det möjligt att skapa en dialog och hitta lösningar på gemensamma problem.
Big business för tidningar
Behov av nya sätt att träffas och diskutera gör att traditionella kongresser som Riksstämman för läkare möter konkurrens från möten i mindre format, dels i form av specialistföreningarnas egna konferenser, men också av andra aktörer som tidningen Dagens Medicin som är en flitig arrangör när det gäller både att diskutera sjukvårdspolitiska frågor och utvecklingen inom specialistområden.
– Ännu så länge omsätter tidningen mer pengar men mötesverksamheten är definitivt den del av vår verksamhet som växer snabbast, konstaterar chefredaktör Mikael Nestius.
I dag är man uppe i cirka 50 konferenser under ett år, inräknat Almedalen. Totalt deltar mellan 100 och 250 personer i varje möte. Ambitionen är att tillföra kunskap och vara en mötesplats där olika aktörer i sjukvården kan träffas.
Mikael Nestius menar att Dagens Medicin inte är något hot mot Rikstämman. Att de tappat besökare menar han snarare handlar om att specialitetsföreningarna bestämt sig för att ha egna vetenskapliga mötesveckor. Han betonar att Dagens Medicins konferenser har sitt fokus i ett bredare sjukvårdspolitiskt perspektiv med undantag av några konferenser med mer medicinsk inriktning.
– Men då handlar det mer om att sätta in det medicinska i en samhällskontext, konstaterar Mikael Nestius.
Några planer att arrangera också mer vetenskapliga konferenser, säger han att tidningen inte har för tillfället.
