Meddelarskyddet i Sverige – ett skyddsnät med stora hål
Transparency International är en oberoende internationell organisation med syfte att motverka korruption och främja transparens i både privat och offentlig sektor. I en ny rapport om Sverige konstaterar organisationen att skyddet av visslare har både svaga och starka sidor.
Den som anonymt lämnar uppgifter till medier i Sverige har ett starkt skydd, men motsvarande skydd finns inte för den som anmäler en verksamhet till en myndighet. Dessutom har anställda i privat verksamhet en betydligt mer utsatt position när de kritiserar verksamheten jämfört med anställda inom offentlig sektor.
I rapporten Whistleblowing: Förutsättningar och skydd för dem som slår larm och korruption och andra oegentligheter föreslår Transparency International flera åtgärder för att Sverige ska förbättra skyddet för visslare och bättre leva upp till Europarådets krav på området:
- Ett förstärkt skydd för alla anställda oavsett anställningsform som ”i god tro och på rimliga grunder slår larm om allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen”. Skyddet bör innehålla repressalieförbud, bevisbörderegler och regler om ersättning, samt förbud mot ”utköp”.
- Skyddet bör även gälla för t ex klienter, kunder, patienter och elever.
- Det bör ställas krav på svenska arbetsgivare att underlätta för dem som avslöjar allvarliga missförhållanden.
- Meddelarskydd i privat sektor med regleringen i offentlig sektor som förebild.
- Personer som anmälts för missförhållanden bör av rättssäkerhetsskäl ha en reell möjlighet att försvara sig mot anmälningar.
- Konfidentiell rådgivning till vittnen och offer för korruption
- Sverige bör verka för att en internationell konvention om skydd för visslare kommer till stånd på europeisk nivå.
Den 23 februari kommenterar jag en artikel i SvD ”Hur högt visslar du” i min blogg, Berits åsikter.
Artikeln i Sjukhusläkaren är föredömlig och jag står bakom varenda stavelse. Tyvärr är alltför få svenska medborgare medvetna om hur utbrett problemet är och hur allvarliga konsekvenser det kan få.
För hur länge till kan vi försvara att kommuner och landsting får belägga sina medborgare med skatt, när alltför många tjänstemän och politiker inte skyddar verksamheter från orättfärdiga handlingar.
Senaste exemplet från Solna, i onsdagens uppdrag granskning, belyser det mesta. Basic i god redovisningssed förekommer inte och en skum aktör byter endast bolagsnamn. Det är mycket svårt för chefen på stadsbyggnadsförvaltningen att försvara det agerandet. Klart han visste om vilka personer som agerade i de redovisade bolagen. Frågan är varför han tillät detta? Vilka är hållhakarna?
[…] Tidningen Sjukhusläkaren […]