Meddelarskydd i privata välfärdsföretag ska utredas
I somras skrev justitieminister Beatrice Ask i ett debattinlägg på Newsmill att regeringen avsåg att utreda om meddelarskyddet behöver utvidgas för anställda i privata välfärdsföretag.
Tidigare har moderaterna varit tveksamma till en förändring. Men på partistämman i oktober 2011 beslutade partiet att meddelarskydd bör skrivas in i avtal mellan kommun och utförare. Efter mediebevakningen av förhållanden inom äldreboenden drivna av Carema Care, sker även en öppning för förändring av lagstiftningen.
Trycket för en förändring har varit hårt även inom regeringspartierna, bland annat kräver Birgitta Rydberg och Anna Starbrink, ledande företrädare för folkpartiet, en lagändring i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet.
– Anställda i skattefinansierade privata verksamheter har varit tydliga med att det är osäkert vad man får säga och inte säga. Då vill jag vara tydlig med att det behövs ett ökat skydd för att gamla, sjuka och andra får den kvalitet i verksamheten som de behöver, sa Beatrice Ask.
Justitiedepartementet har under hösten berett ett förslag om lagändring, med olika modeller för hur ett förstärkt meddelarskydd kan utformas. Nu sker ett samråd med andra berörda departement med målet att tillsätta en utredning före sommaren 2012.
– Utredningen ska se över möjligheterna att utöka skyddet för uppgiftslämnare, sa Beatrice Ask.
Fakta: Meddelarskyddet
Alla oavsett anställningsform har rätt att anonymt lämna uppgifter till medierna. Journalister och medieföretag får inte röja källan utan hans eller hennes samtycke.
Inom offentlig sektor gäller även efterforsknings- och repressalieförbud, det vill säga arbetsgivaren har inte rätt att undersöka vem som lämnat uppgifterna till medierna och inte rätt att ingripa mot en person för att han eller hon utnyttjat sin yttrandefrihet. Undantag gäller för vissa sekretessbelagda uppgifter enligt offentlighets- och sekretesslagen.
