Måste du dra åt svångremmen när du går i pension?
Som läkare anställd inom kommun, landsting eller region får du två former av pension.
1. Din lagstadgade pension
Det är den du får besked om varje år i det orange kuvertet. Den lagstadgade pensionen utgör bara en del av din pension. Den byggs upp av sociala avgifter, eller av en egenavgift om du har egen verksamhet.
Hur mycket lagstadagad pension du kommer att få beror på hur bra det går för Sverige, det vill säga hur god tillväxten är i landet. I det orange kuvertet får du prognoser för olika procents tillväxt.
Du får lagstadgad pension på inkomster upp till 7,5 inkomstbasbelopp vilket motsvarar en årsinkomst på 333.750 kr år 2006.
Hade du gått i pension i år hade du fått cirka 15.000 kr om du arbetat i 30 år. Du kan inte själv påverka hur stor din lagstadgade pension ska bli mer än för de 2,5 procent som du själv får placera av den lagstadgade pensionen, den s.k. ”premiepensionen” som administreras av Premiepensionsmyndigheten (PPM).
2. Din kollektivavtalade tjänstepension
Det är den här pensionen som kommer att ge dig en stor del av dina pensionsinkomster!
I det nya pensionsavtalet har din kollektivavtalade tjänstepension delats upp i en avgiftsbestämd del som du själv får välja förvaltare av och en förmånsbestämd del som ger dig en viss procent av din lön när du går i pension.
Den avgiftsbestämda delen.
Varje år avsätts en viss avgift av din lön till pension. Avgiften som i år är 3,5 procent på löner upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 1,1 procent på löner över 7,5 inkomstbasbelopp ska stegvis höjas till 4,5 procent av hela din lön, (från 1 kr – 1.335.000 kr) år 2010.
De här pengarna betalas ut till dig årligen.
För en ung läkare som placerar pengarna på rätt sätt kan ränta på ränta innebära ett ordentligt pensionstillskott vid 65 års ålder.
En glädjande nyhet i det nya pensionsavtalet är att du börjar tjäna in din avgiftsbestämda pension redan från 21 års ålder. (Tidigare var det från 28 års ålder).
Avgiften räknas på din fasta bruttolön plus särskilda ersättningar som jour- och beredskapsersättning, övertidsarbete, tillägg för obekväm arbetstid med mera. Allt räknas in i din pensionsgrundande lön. Så det lönar sig att arbeta och göra lönekarriär i det nya systemet.
Det betalas också pensionsavgift även om du är föräldraledig enligt lagen, har sjuklön, sjukpenning eller sjukersättning. Den som är ledig utan lön på grund av fackligt förtroendeuppdrag får också pensionsavgift inbetald.
Det är arbetsgivaren som betalar pensionsavgiften till din framtida pension, men det är alltså du som placerar pengarna, men det är inte helt fritt fram.
Du kan inte köpa aktier direkt för pengarna. Du måste gå via de försäkringsbolag som erbjuder traditionell livförsäkring eller fondförsäkring. I dag finns ett 20-tal att välja mellan. Gör du inget val, kommer dina pensionspengar att placeras i en traditionell livförsäkring med återbetalningsskydd i KPA Pensionsförsäkring.
Du kan när som helst under året anmäla att du vill byta försäkringsbolag. Ditt nya val gäller då från 1 januari nästa år. Har du redan gjort ett val för dina pensionspengar i det tidigare pensionsavtalet behöver du inte välja igen.
Den förmånsbestämda delen.
Eftersom staten inte betalar ut pension på löner över 7,5 inkomstbasbelopp har parterna i kollektivavtal kommit överens om en förmånsbestämd ålderspension för löner i intervallet 7,5 till 30 inkomstbasbelopp, vilket motsvarar årslöner mellan 333.750 kr – 1.335.000 kr i år (2006).
I det nya pensionsavtalet KAP-KL (Kollektiv-Avtalad Pension för Kommuner och Landsting) är den förmånsbestämda ålderspensionen 55 procent av lönen i intervallet 7,5 till 20 inkomstbasbelopp och 27,5 procent av lönen i intervallet 20 till 30 inkomstbasbelopp.
För att undvika orättvisor vid övergången till det nya pensionsavtalet kommer de som är födda före 1967 att omfattas av en övergångsregel för den förmånsbestämda delen.
Är du född mellan 1947 och 1966 innebär övergångsregeln att den förmånsbestämda pensionen successivt trappas ned från 62,5 procent till 55 procent. Som kompensation ökar den avgiftsbestämda delen.
Är du född 1946 eller tidigare behåller du samma nivå på den förmånsbestämda pensionen som i det förra pensionsavtalet, 62,5 procent av lönen mellan 7,5 och 20 inkomstbasbelopp och 31,25 procent mellan 20 och 30 inkomstbasbelopp.
Övergångsbestämmelse för den förmånsbestämda delen före 1998
De läkare som anställts i kommun eller landsting före 1998 har en intjänad pension (på förhandlarspråk kallad ”Påse”) från det äldre pensionsavtalet PA-KL 85, som är ett helt förmånsbestämt pensionsavtal.
Denna pensionsdel är beräknad per 1997-12-31 och är värdesäkrad. Den del av denna pension som ligger över årsmedelpoängen 7,5 skall, enligt huvudregeln i det nya pensionsavtalet KAP-KL, avräknas från den förmånsbestämda delen i det senare avtalet, samtidigt som du får räkna all pensionsgrundande tid från 28 års ålder.
Detta är en fördel för den läkare som under de nio år som föregår pensionstidpunkten har haft en i relation till inflationen (basbeloppsutvecklingen) positiv löneutveckling. Om så inte skulle vara fallet så finns övergångsbestämmelser.
Beräkningarna vad som är bäst är snåriga, men görs automatiskt och är konstruerade så att det inte ska uppstå orättvisor mellan det gamla och nya pensionsavtalet. Men hade du en hög inkomst före 1998 och lägre på slutet så tjänar du på att vara kvar i det gamla pensionssystemet.
