Marknaden hotar vårdens legitimitet
En av vårdens mest grundläggande principer är i fara, att patienter ska få vård efter behov. I sitt nya hälso- och sjukvårdspolitiska program inför valet 2026 vill Svenska Läkaresällskapet uppmärksamma beslutsfattare på hur dagens styrning riskerar att prioritera fel patienter.
Budskapet i programmet är tydligt: utan en återgång till behovsstyrd vård hotas både jämlikheten och tilliten till det svenska sjukvårdssystemet.
– Om vi inte håller fast vid prioriteringsplattformen riskerar vi att undergräva hela den solidariskt finansierade vården, säger Anders Castor, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och ordförande för Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik.
Inför valet har Läkaresällskapet presenterat ett sjukvårdspolitiskt program med fem konkreta förslag för att säkra en jämlik, hållbar och patientsäker vård. En central punkt handlar om att återupprätta principen om vård efter behov och rättvisa prioriteringar.
– Om patienter upplever att vägen till vård går via privata genvägar snarare än genom det offentliga systemet, riskerar tilliten att eroderas. I förlängningen hotas själva samhällskontraktet, viljan att gemensamt finansiera en vård som fördelas efter behov, säger Anders Castor.
Utan skarpare styrning riskerar utvecklingen att accelerera med fler diagnoser, fler genvägar och en vård som i allt högre grad anpassas efter marknadens logik.
– Den här marknaden kännetecknas av smalare utredningar, färre helhetsbedömningar och högre genomströmning, vilket ökar lönsamheten för många privata vårdbolag. Samtidigt tar de bara ansvar för en avgränsad del av vården och slipper sådant som ingår i det offentliga uppdraget, forskning, handledning, akuta patienter och bemanning av akutmottagningar. Skattepengar bör gå till vård, inte till vinster, säger Anders Castor.
Den växande marknaden rundar både köer och prioriteringsprinciper. Resultatet, menar han, är ett system där ojämlikheten ökar: den som kan betala får snabbare vård, medan patienter med större behov riskerar att trängas undan. Denna efterfrågestyrda vård står i direkt konflikt med riksdagens beslutade principer, där medicinsk bedömning och patientens behov ska väga tyngre än efterfrågan.
– Privata adhd-utredningar är ett tydligt exempel på marknadiseringen och del av en bredare utveckling, framhåller Anders Castor.
Privata sjukvårdsförsäkringar är ett annat växande inslag som kan ge förtur till patienter med mindre medicinska behov. Samtidigt växer marknaden för helkropps-MR och andra hälsokontroller, ofta utan medicinsk indikation. Konsekvensen blir ökad överdiagnostik – och ett större tryck på den offentliga vården, som får ta hand om uppföljning och behandling. Detta bidrar i sin tur till resursbrist i ett redan ansträngt system, menar Anders Castor.
– Lösningen på den offentliga vårdens problem är inte ökade inslag av marknadslogik. Vi behöver i stället en tydlig återgång till etiska prioriteringar, där medicinska behov styr.
