Nyhet

Marie Wedin vill ha ”change”

– Man har pratat och pratat, men inget har blivit bättre. Här måste vi som fackförbund ge läkarna ett bättre stöd och se till att det blir en förändring.

Marie Wedin, som nu kandiderar till ordförandeposten i Läkarförbundet är otålig att få saker att hända.

– De dåligt fungerande IT-systemen är ett gissel som vi i facket måste engagera oss mycket mer i innan läkarna tröttnar helt av frustration och resignerar. Vi är mycket nära den gränsen nu.

– Jag tror på idén med regelbundna IT-ronder där IT-experter och läkare tillsammans använder systemen i verkligheten och lär sig hantera och förbättra tekniken tillsammans.

2006 fick du Dagens Medicins Stora Debattpris med motiveringen: “En person vars stora engagemang ständigt skapar debatt och står för tydlighet när så många andra i sjukvården är otydliga”.

Påverka svensk sjukvård

Hur viktig är media för att föra ut Läkarförbundets kärnfrågor? Kommer du exempelvis att synas mer i TV-rutan i framtiden än Eva Nilsson-Bågenholm om du blir ordförande?

– Det är väldigt viktigt att vårt arbete uppmärksammas ute i samhället, men det är inget självändamål att hamna i debattprogram och TV-soffor, men förhoppningsvis kommer jag att synas lite mer om vi lyckas föra ut de viktiga sjukvårdspolitiska frågorna bättre, även om det inte är i TV som sjukvårdspolitiken främst förändras.

– Vill man påverka svensk sjukvård så gäller det att övertyga landstingspolitiker, Socialstyrelsen, som är tillsynsmyndighet, Socialdepartementets sakkunniga, regering och riksdag och andra beslutsfattare.
Har man en genomtänkt politik går det att påverka, menar Marie Wedin.

Skärpt ton mot överbeläggningar

– Under de två senaste åren har Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket skärpt tonen när det gäller bristen på vårdplatser och överbeläggningar. Det är ett direkt resultat av vårt engagemang under många år och våra reportage i Sjukhusläkaren. Senaste exemplet är den hårda kriktiken mot Danderyds sjukhus där myndigheterna gjort oanmälda inspektioner och från 2011 överväger att tvinga sjukhuset att göra skriftliga riskbedömningar vid överbeläggningar, något som vi föreslagit.

På senare tid har hon också, när hon träffat sjukvårdens beslutsfattare, märkt ett ökat intresse för behovet av fler specialister i öppenvården, kommunöverläkare i äldresjukvården och en mer jämlik sjukvård.

Marie Wedins förslag om en medicinskt behovsstyrd behandlingsgaranti istället för dagens vårdgarantier har också börjat vinna fotfäste. Förra sjukvårdsministern, Ylva Johansson, som nu är ansvarig för sjukvårdsfrågor inom den rödgröna alliansen, förespråkar idag en medicinsk vårdgaranti enligt Marie Wedins modell och även inom Socialdepartementet finns intresse för förslaget.

Ledarskapet en ödesfråga

Men den stora ödesfrågan för läkarna, menar Marie Wedin, är ledarskapet inom sjukvården.
När hon 2005 stack ut hakan och sade att läkare är bäst lämpade att leda sjukvården fanns det de som tyckte att hon var för rebellisk, men Marie Wedin fick starkt stöd av läkarkåren och efter något år lade sig stormen. Hennes åsikter som då vållade så stort rabalder är idag mainstream.

I Läkarförbundets nyligen publicerade undersökning ”Chef i vården” framgår att cirka 80 procent av de läkare som är verksamhetschefer anser att läkare har särskilt goda förutsättningar att inneha chefsrollen och att läkare i större utsträckning bör bli chefer. I undersökningen framgår också att en stor majoritet av dem som inte är chefer tycker detsamma.

Det behövs starka lokalföreningar

Det fria vårdvalet har lett till ökad privatisering, något som kommer att ställa Läkarförbundet inför nya utmaningar.
2001 satt Marie Wedin, som facklig arbetstagarrepresentant, i styrelsen i det bolagiserade Helsingborgs lasarett och vet vad som väntar. Den erfarenheten, säger hon, har övertygat henne om att det i framtiden kommer att behövas starka lokalföreningar inom Läkarförbundet med erfarna företrädare, som är kliniskt aktiva och kunniga om sjukvårdens vardag.

– Privatiseringen innebär många nya utmaningar för facket. Vi kommer att möta annorlunda partsförhållanden, där vi ställs inför uppgiften att väga för- och nackdelar i nya och mer varierande anställningsvillkor. En speciell utmaning blir att upprätthålla facklig medvetenhet hos medlemmarna i en allt mer fragmenterad hälso- och sjukvård.

– Efter mina snart tio år och fyra avtalsrörelser i förbundets Förhandlingsdelegation och som ordförande i Arbetslivsgruppen har jag också lärt mig hur Läkarförbundets styrka och förhandlingsposition är helt avhängig starka och beslutsamma lokalföreningar som kan sköta förhandlingar om läkares löner och arbetsvillkor på plats och därtill stödja medlemmarna till att ta eget ansvar vid lönesamtal och arbetsplatsträffar.

Förankring ger legitimitet

Det har kommit kritik i flera olika sammanhang från enskilda företrädare för Sveriges Yngre Läkares förening som menar att Läkarföbundets lokalföreningar styrs av alltför ålderstigna människor och att organisationen behöver förnyas.

– Det får stå för kritikerna. Jag har inte sett någon saklig kritik på vad som görs fel i lokalföreningarna och vad de skulle göra istället. Födelsebevis är inget bra mått på vad man kan uträtta fackligt. Det är viktigt att lokalföreningen styrs av såväl yngre som äldre läkare. Ju bredare förankring desto större legitimitet för föreningens argument.

Klinisk kunskap och lokal erfarenhet ovärderlig

– I den vardagliga fackliga diskussionen respekterar motparten oftast klinisk erfarenhet och kunskap om lokala förhållanden. Jag är överläkare med 30 års klinisk erfarenhet och 15 års erfarenhet av löneförhandling för yngreläkare, distriktsläkare och sjukhusläkare. Jag har också suttit i bolagsstyrelse som arbetstagarrepresentant och vet vilken enorm nytta det är att ha lokalföreningar med erfarna förtroendevalda på arbetsplatsen.

– Ett slarvigt eller okunnigt analyserat protokoll eller avtal kan försätta kollektivet i en stor och dyr knipa många år framöver, medan en facklig företrädare med kunskap och god förankring kan förbättra såväl arbetsmiljön som lönen.
Just nu pågår en utredning om Läkarförbundets organisation. Vad säger du om den, du är ju för förändring?

– I en organisation som Läkarförbundet är det viktigt att alla delföreningar känner sig representerade på ett bra sätt. När kartan nu ritas om vad det gäller privatiseringar, storsjukhus och regionbildningar så finns det all anledning att söka en framsynt strategi för förbundet.

– Det är alltid lärorikt att fundera över hur man gör och om det kan göras på bättre sätt, men omorganisationer kostar mycket energi och ska användas med måtta och efter moget övervägande.

Primärvården behöver mer resurser

Marie Wedin vill bryta gränserna och skulle gärna se fler specialister och nya strukturer i den öppna vården utanför sjukhusen.

– Kostnadsjakten i sjukhusvården har gjort att många svårt sjuka människor hänvisats till primärvården. Det behövs ett förbättrat samarbete mellan allmänläkarna och sjukhusläkarna för dessa patientgrupper.

– Jag tror att det är väldigt viktigt att primärvården stärks i sin roll som basen i sjukvården och här måste jag vara lite självkritisk. Här har jag nog inte lyckats förklara min syn på fler specialister i öppenvården. Vad jag ser framför mig är en förstärkt öppenvård där olika specialister hjälps åt för att möta framtidens behov.

Patienträttighetslag

2006 krävde Marie Wedin, i en ledare i Sjukhusläkaren, en patienträttighetslag, som hon menade vore bättre än dagens vårdgaranti.

Förslaget fick mindre genomslag i media än hennes larmsignaler om att läkarkåren höll på att marginaliseras, men idag är patientens rättigheter på allas läppar och i regeringens nya budget aviseras en ny patientlag.

Du har i tio år representerat Sverige i den Europeiska Överläkarföreningen, AEMH, där du engagerat dig i frågan om ett nytt arbetstidsdirektiv, men även när det gäller patientens villkor. Vad är på gång?

– Ministerrådet har nyligen enats om ett förslag till ett nytt direktiv som ska regelera patienternas rättigheter inom EU. Det förslaget ska nu behandlas av EU-parlamentet. Det kan dröja några år innan man enas, men alla verkar idag ha insett att patientens rättigheter måste regleras i lag, så det finns all anledning att vara optimist.

Det fria vårdvalet

Marie Wedin är för vårdvalssystemet, men menar att det måste konstrueras så att vården av äldre och långvarigt sjuka förbättras.

– Det får inte bli som i Stockholm där svårt sjuka i socioekonomiskt utsatta områden förfördelas till förmån för små blessyrer och banala åkommor i innerstan.

Läkarens arbetsmiljö viktig för patientsäkerheten

En undersökning av Synovate gjord för Sjukhusläkarföreningen 2009 visar att 40 procent av läkarna funderat på att lämna sjukvården. En lång rad arbetsmiljöundersökningar visar också på stort missnöje och frustration inom läkarkåren. Vad betyder det för sjukvården och vad är dina förslag för att komma tillrätta med problemen?

– Tidstjuvarna i sjukvården blir fler för varje år och arbetet som läkare blir alltmer inrutat. Många läkare mår dåligt på grund av bristande inflytande över det egna arbetet. Risken är att stressen och tidspressen gör läkare ointresserade av verksamhetsutveckling och chefskap vilket vore fatalt ur patientsäkerhetssynpunkt.

Många menar att de politiska partierna duckar när det gäller sjukvårdens långsiktiga finansiering. Vilka är problemen och vad behöver göras tycker du?

– Vi står inför stora problem när den stora gruppen 40-talister uppnår pensionsåldern, samtidigt som människor äldre än 80 år förväntas öka från dagens 17 procent till 25 procent år 2050. Det betyder att sjukvården måste priorietera och då är det viktigt att samhället spelar med öppna kort. Idag har drygt 400.000 svenskar privata sjukförsäkringar och vi har en i vissa delar mycket ojämlik sjukvård i landet. Patienterna och vi som arbetar inom sjukvården måste få definierat ett skattefinansierat medicinskt basåtagande.

– För mig är det ett rättmätigt krav att medborgarna i förväg får veta var gränsen för skattefinansierad sjukvård går. I annat fall kommer tilltron till den offentligt finansierade sjukvården att urholkas. Utöver samhällets medicinska basåtagande tycker jag att det är rimligt att du som individ kan komplettera och uppgradera med hälsobefrämjande åtgärder, likväl som att du har rätt att köpa konsumtionsvaror.

Marie Wedin privat

Vad gör du när du inte
engagerar dig fackligt eller arbetar som ortoped?

– Spelar tennis, simmar eller pysslar i trädgården.
Vad gör dig glad?
– Långa oförbrukade dagar.
Vad gör dig upprörd?
– Bedrägligheter.
Om du fick önska dig något, vad skulle det vara?
– Att ta med min mamma, min familj, mina bröder och deras familjer på en gemensam resa till Palmyra i Syrien.
Vilken person har betytt mest för dig?
– Min familj.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-02

Tema - Fortbildning/Årets Vissare: Metod är inte rättssäker/Läkare i Örebro kräver fler läkare i ledningen/Pristagaren har sin vision klar för sig/Porträttet: Annakarin Nyberg/Krönika: ”Hur hanterar vi att det finns hedersförtryckare inom vården?”/Forskare: Svårt hitta samband mellan hög beläggningsgrad och ökad dödsrisk

Prenumerera