”Maria Larsson har slutat lyssna”
Nyheter
Yngve Gustafson är professor i geriatrik och har i över 35 år arbetat för en bättre vård för de äldre. Förra året var han expert i TV-dokumentären ”Sveriges bästa äldreboende”, som grep svenska folket och slog tittarrekord.
När kameran slocknat fick han tusentals mejl, telefonsamtal och handskrivna brev från äldre och anhöriga som ropade på hjälp.
– Det är fruktansvärda berättelser om hur människor behandlas och blir bemötta. I början försökte jag svara alla, men det hinner jag tyvärr inte längre. Det är nog det jobbigaste, att inte räcka till för alla dem som behöver hjälp, säger Yngve Gustafson.
En positiv effekt av TV-dokumentären, som berättade om en åldringsvård i kris, är att programmen nu används i utbildning av exempelvis vårdlärare vid vårdgymnasier.
Besviken på ministern
Men Yngve Gustafson är kritisk till det politiska etablissemanget som han menar fortfarande blundar för verkligheten. Speciellt besviken är han på barn- och äldrevårdsminister Maria Larsson, som han menar inte har tagit till sig innehållet i programmen.
– I början av hennes ministerperiod fanns en god dialog.
Men inte längre. Maria Larsson har slutat att lyssna. Det känns tungt, säger Yngve Gustafson.
Spricka mellan forskning och politik
Han menar att Maria Larsson fortsätter att upprepa samma budskap gång efter gång; att Sverige har världens bästa äldrevård, trots att det inte är sant.
Idag finns en djup spricka mellan rådande forskning och kunskap och den äldrevårdspolitik som bedrivs i Sverige.
– Äldre far illa i Sverige på grund av stora kvalitetsbrister. Och vi står inför gigantiska utmaningar.
Ålderstsunami
Framför oss tornar en ålderstsunami upp. Ska Sverige ha en rimlig chans att möta den stora ökningen av antalet äldre och deras behov, krävs en höjning av kompetens och kunskap för att förebygga komplikationer och lidande.
– Vi skulle kunna frigöra 20 till 30 procent av resurserna, bara genom att höja kunskapen och kompetensen. Men så länge som Maria Larsson envisas med att säga att vi har världens bästa äldrevård, och inte tar till sig nödvändiga förslag till förändringar och förbättringar, så kommer vi inte att klara utmaningarna. Hennes utgångspunkt är fel.
Yngve Gustafson menar att hela organisationen är fel.
– Läkare, sjuksköterskor och annan personal behöver arbeta i team och i samma organisation. Det försvåras i dag av att de är anställda av olika huvudmän. Ansvaret för utbildning och fortbildning faller därför mellan stolarna.
Utredare med otillräcklig kunskap
Yngve Gustafson är också kritisk till att kunskaperna i geriatrik och gerontologi är högst bristfälliga på Socialstyrelsen, Socialdepartementet och på olika myndigheter. Det leder till att regeringen utser utredare som inte alltid har de kunskaper som krävs för att nå framgångsrika resultat.
Det finns, menar han, också starka skäl till att kritiskt granska effekterna av vissa stimulansåtgärder. Analyser av vissa kvalitetsregister visar till exempel att man lyckats minska förskrivningen av flera olämpliga läkemedel till äldre, men istället har förskrivningen av andra och kanske ännu mer olämpliga läkemedel ökat.
– Vi analyserar just nu effekterna av att man styr om läkemedelsbehandlingen. Enkelt skulle man kunna säga att det man mäter blir bättre, men helheten tycks bli sämre.
Kunskapsunderlag
I många år har Yngve Gustafson arbetat som vetenskapligt råd på Socialstyrelsen. Nu har han fått uppdraget att presentera ett kunskapsunderlag om kvalitet och prevention av ohälsa och lidande hos gamla på särskilda boenden. Underlaget ska ligga till grund för Socialstyrelsens förordningar som rör omsorg och vård av gamla på äldreboenden.
Yngve Gustafson är kanske en av världens främsta experter på hur man förebygger fallolyckor och på bästa sätt hanterar höftfrakturer bland äldre. I Storbritannien har man anammat Yngve Gustafsons idéer och implementerat det svenska vårdprogrammet för höftfrakturpatienter på samtliga sjukhus. Det har man inte gjort i Sverige; i Västerbotten är det implementerat endast på vissa sjukhus.
Yngve Gustafson menar att det i Sverige tar onödigt lång tid att omsätta kunskap i praktisk verklighet och han är starkt kritisk till den okunskap som fortfarande finns i läkarkåren när det gäller läkemedel till äldre.
Mycket kvar att göra
– Läkemedelsgenomgångar görs, men det finns fortfarande mycket kvar att göra.
Ungefär 90 procent av de läkemedel som ordineras till äldre är symtombehandling. Många av dem ger svåra biverkningar och behandlar inte själva grundorsaken. En 91-årig kvinna på Smedsbergets äldreboende fick sömnmedlet Propavan varje kväll, trots att Socialstyrelsen slagit fast att läkemedlet ger så svåra biverkningar hos äldre att det bör undvikas. När läkemedlet togs bort upplevde kvinnans dotter att hon fått tillbaka sin mamma igen; hon blev piggare, gladare och de kunde umgås igen. En annan äldre kvinna tappade 20 kilo vätska i kroppen när läkemedelslistan ändrades.
Sedan dokumentären sändes har det dock skett stora förändringar på Smedsberget.
– Läkaren har slutat, likaså flera sjuksköterskor och även sjukgymnasten. Jag vet inte vad orsaken är. Den stora omsättningen av personal i svensk äldreomsorg är ett stort bekymmer, säger Yngve Gustafson, vars forskarteam nu håller på att göra en ny kartläggning för att se hur förhållandena är i dag.
Repris inför valet
Inför valet kommer succédokumentären att visas i repris och en uppföljning från Smedsbergets äldreboende är under inspelning. Yngve Gustafson och Jane Lindell Ljunggren, entreprenör och expert i omvårdnad, som var en nyckelperson i dokumentären, kommer att medverka även denna gång.
Om de nya programmen räcker för att få politikerna att öppna ögonen återstår att se.
Så vill Yngve Gustafson höja kvaliteten i svensk äldrevård
• Satsa på kunskap, utbildning och kompetens i gerontologi
och geriatrik.
• Läkare, sjuksköterskor och annan personal behöver arbeta i team och i samma organisation. Det försvåras i dag av att de är anställda av olika huvudmän. Ansvaret för utbildning och fortbildning faller därför mellan stolarna.
• Stärk rehabiliteringsinsatserna, se det friska och
arbeta för att bevara funktion och fördröja försämring.
• Satsa på god bemanning så att livet på ett äldreboende kan innehålla de aktiviteter som gör livet meningsfullt och stimulerande.
• Ställ högre krav på läkemedelsgenomgångar och kräv följsamhet till Socialstyrelsens läkemedelslista.
