Nyhetsarkiv

Mängder med brister i statistiken

I dag är det omöjligt att se hur lång tid det tar från att patienten remitteras till att patienten blir behandlad, vilket är fullt möjligt i Danmark.
Anledningen till detta är att det saknas uppgifter om väntetider till undersökningar och andra moment som ingår mellan det första specialistbesöket och behandlingen, eftersom dessa inte ingår i vårdgarantin.

Dessutom saknas idag detaljerade uppgifter på hur länge de som får vänta längre än 90 dagar i verkligheten får vänta.
SKL har dock under första halvåret i år drivit ett försök att klargöra när patienterna egentligen får sin behandling där sex mindre landsting försökt rapportera väntetider i 30-dagarsintervaller.

Socialstyrelsen pekar också på en annan anledning till varför det är svårt att tolka statistiken. Idag finns ingen tydlig koppling mellan väntetidsstatistik och det faktum att det finns stora skillnader i medicinsk behandlingspraxis både inom och mellan landstingen.
I vissa landsting opereras patienter på en viss indikation, i andra inte, vilket kan innebära att det landsting som opererar minst får bäst väntetidsstatistik, men kanske har en sämre vård. Socialstyrelsen exemplifierar problemet i sin rapport med urininkontinenta kvinnor där 70 kvinnor per 100.000 invånare opereras för urininkontinens i Norrbotten mot endast 8 per 100.000 invånare på Gotland.

Dålig inrapportering

När det gäller inrapporteringen menar Socialstyrelsen att det är ett stort problem att inrapporteringsfrekvensen fortfarande ligger under 90 procent i genomsnitt så många år efter reformens införande.

Enligt den s.k. tillgänglighetsöverenskommelsen från år 2001 skulle rapporteringen av de förväntade väntetiderna vara 100 procent redan år 2002 och vid utgången av år 2004 skulle även täckningsgraden för de faktiska väntetiderna vara 100 procent.
De stora skillnaderna där vissa rapporterar 100 procent och andra nästan noll gör det omöjligt att att säkerställa hur många patienter som väntar totalt och hur många som väntar mer än 90 dagar på besök eller behandling, menar Socialstyrelsen.

I Socialstyrelsens senaste utvärdering som publicerades i februrari 2008 framgår att vissa landsting har haft väldigt dålig inrapportering under lång tid. Bland dessa finns de stora regionerna Stockholm, Skåne och Västra Götaland som har haft svårt att komma till 90 procents rapportering.
Maarten Sengers, utredare på Socialstyrelsen som var ansvarig för rapporten, säger att siffrorna visserligen blivit något bättre de senaste åren men att de fortfarande är långt ifrån tillfredsställande.

Hösten 2007 var svarsfrekvensen för besök i specialistvården 64 procent för Stockholm, 76 procent för Skåne och 78 procent för Västra Götalandsregionen. Motsvarande siffror för operation/åtgärd var 75 procent, 82 procent och 89 procent.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera