Många ville diskutera vårdplatsfrågan med ledningen i Örebro
Nyheter
Bara uppslutningen i sig på Örebro läns läkarförenings medlemsmöte under torsdagskvällen vittnade om engagemanget kring kvällens agenda. Vårdplatsbristen – det som kallades den i särklass viktigaste frågan just nu – väckte både frustration och ilska.
Under hösten märkte styrelsen för Örebro läns läkarförening av en förändring bland medlemmarna. De medlemsluncher som tidigare lockat ett fåtal drog nu tvåsiffrigt antal besökare och påtryckningarna om att ”facket faktiskt måste göra något” blev allt ihärdigare. Vårdplatsbristen, som förvisso alltid varit en fråga, accelererade och hamnade som en brännande mittpunkt vid både fikabord och i korridorerna. Enligt Lars Edling, infektionsläkare och andre vice ordförande Örebro läns läkarförening, syns ökningen inte enbart i det snabbt ökande intresset – utan också i SKL:s statistik över överbeläggningar och utlokaliseringar.
– Vårdplatsbristen är i särklass den viktigaste frågan just nu, både för oss som kolleger och i läkarföreningen, säger han och fortsätter:
– Och frågan kokar ner till förtroende och lojalitet. Vi inom läkarkåren har en stor lojalitet gentemot varandra och gentemot patienterna, men lojaliteten gentemot organisationen och regionen riskerar att tunnas ut. I den här frågan handlar det om att man får höra saker som att allt är bra och att patientsäkerheten inte är hotad – då tappar man respekten. Det vi behöver höra från ledningens håll är att man ser och bekräftar konsekvenser av den situation som är, och det är att vi bedriver en vård som inte är fullt ut patientsäker.
Och till stor del handlade diskussionen i Wilandersalen i Universitetssjukhuset Örebro om att finna en gemensam beskrivning av verkligheten för professionen och beslutsfattarna.
Men Rickard Simonsson, regiondirektör Region Örebro län, menade att han ser målsättningen som gemensam.
– Jag är fullt medveten om att ni ibland uppfattar att ni inte är sedda eller hörda, men vi jobbar också med de här frågorna. Jag tror att vi måste öka farten på alla sätt och den målbilden delar vi allihop. Sen kan det vara så att vi inte riktigt har samma uppfattning om vägen dit, men att vi både har och står inför en stor utmaning är vi överens om, säger han.
Även Ingrid Östlund, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör, pekade på en gemensam bild av vårdplatser som den viktigaste frågan.
– Det är viktigt att vi gör det tillsammans. Vi är helt överens om att vi behöver fler vårdplatser, det är ingen tvekan i det. Många av våra grannlandsting fick i uppdrag att gå in i en besparing, men vi fick ett uppdrag hur vi skulle utveckla vården. Det är också ett förtroende som vi har fått från våra politiker och i förlängningen vår allmänhet.
Chefläkaren Inger Nordin Olsson menade att patientsäkerheten inte handlar om svart eller vitt, men att man för den sakens skull inte ska hamna i en gråzon. Hon uppmanade också till en högre grad av avvikelserapportering.
– När det gäller patientsäkerheten så är vi beroende av att få in underlag för att kunna jobba med den. Inför mötet skickade jag ut förfrågningar till den chefläkarorganisation som vi har och jag måste säga att jag blev förbryllad. Vi underrapporterar, men för att komma vidare måste vi ha de här underlagen att bygga på.
Andreas Svahn tillträdde som regionstyrelsens ordförande för en månad sedan och var tydlig med att han under mötet främst hoppades på synpunkter och idéer på hur utmaningen ska lösas.
– Jag ser den politiska uppgiften som att inte vara nere och grotta i detaljer. Vi behöver de kunskaper och underlag som tjänstemännen tar fram, men också det ni bidrar med, för att kunna prioritera utifrån begränsade resurser. För vi har begränsade resurser – det är den verklighet vi lever i och alltid kommer att leva i. Jag tror inte heller att verksamheten mår bra av att ha obegränsat med resurser, för då gör vi fel saker.
