”Många kollegor funderar på att sluta”

Norrlands universitetssjukhus hade omfattande problem med överbeläggningar, det vill säga när inskrivna patienter vårdas på vårdplatser som inte uppfyller kraven, redan i början av semesterperioden. Den 29 juni gick sjukhuset upp i förstärkningsläge, en åtgärd som det höll kvar vid fram till den 17 juli.

Vittnesmål från fackligt håll har under sommaren illustrerat en extremt ansträngd situation med svåra prioriteringar av vilka patienter som får läggas in och inte.

– Klinikerna har dagligen försökt att få pusslet att gå ihop och har flyttat patienter utifrån hur vårdbehovet har sett ut. Vid ett flertal tillfällen har vuxna patienter lagts in på barnkliniken, och under en period hade kirurgen i Umeå fler utlokaliserade satellitpatienter än vårdplatser, säger David Hellsten, ordförande i Sjukhusläkarna Umeå.

– Många kollegor i alla yrkesgrupper känner att de inte orkar längre och funderar på att sluta. De vädrar sitt missnöje öppet. Man hoppas att det ska bli bättre nästa sommar, men vis av erfarenhet vet man att det kommer att bli värre.

För fjärde sommaren i rad reducerades antalet vårdplatser på Lycksele lasarett genom att kirurgavdelningen slogs ihop med medicin- respektive rehabiliterings- och strokeavdelningen.

– Vi kan tyvärr inte bedriva en fullvärdig kirurgiverksamhet med detta upplägg. Vi kan göra en del planerade operationer, men absolut ingen kirurgi som kräver att patienterna är inneliggande, säger Jeff Wennerlund, ordförande i Sjukhusläkarna Skellefteå och Lycksele.

– Vi har fått hjälpa till att ta patienter från Umeå. I perioder har det varit överfullt, men hanterbart. Alla yrkeskategorier har fått göra stora insatser.

Jeff Wennerlund fortsätter:

– För vår del har det i stort sett fungerat bra att få färdigbehandlade patienter till kommunens verksamhet. Samtidigt har antalet stängda sjukstugeplatser varit större i år jämfört med tidigare år, vilket har varit kännbart.

”Det är extremt olyckligt att verksamheter måste stängas.”Lars Rocksén, ordförande i Sjukhusläkarna Ångermanland

På Örnsköldsviks sjukhus stängde barnkliniken och BB ner under delar av sommaren, i likhet med ögon- respektive öron-näsa-halsmottagningen.

Lars Rocksén, ordförande i Sjukhusläkarna Ångermanland och styrelseledamot i Sjukhusläkarna, poängterar att markanta brister i kompetensförsörjningen har medfört stora utmaningar.

– Det är extremt olyckligt att verksamheter som skulle kunna vara öppna om det fanns personal måste stängas. Det är ju patienterna som drabbas i slutändan, säger han.

– En relativt stor del av sjukvården har drivits av inhyrd personal, vilket har sina nackdelar, till exempel vad gäller kontinuitet. Men mycket tack vare hyrpersonalen har beläggningen totalt sett inte varit katastrofal.

Lars Rocksén fortsätter:

– Personalen på golvet gör ett fantastiskt arbete och löser de problem som uppstår, med överbelastningar i vissa delar, flyttar av patienter mellan enheter och liknande.

”Det är som att överbeläggningarna har normaliserats.” Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande i Sjukhusläkarna Göteborg

Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande i Sjukhusläkarna Göteborg och förste vice ordförande i Sjukhusläkarna, betonar att belastningen på sjukvården lokalt har varit påtaglig under juni till augusti. Två till tre överbeläggningar har varit vanligt förekommande på Sahlgrenska universitetssjukhusets avdelningar.

– Sahlgrenska är ju störst med hårt söktryck, men alla sjukhus i Västra Götalandsregionen är drabbade på samma sätt med kronisk brist på vårdplatser. Det är som att överbeläggningarna har normaliserats, vilket medför försämringar på både vårdens kvalitet och arbetsmiljön. De ansträngda arbetsförhållandena nöter på personalen, vars tålamod snart är slut, säger hon.

– Periodvis har patienter som ska läggas in behövt tillbringa flera timmar eller dygn på akuten innan de fått plats på överfulla avdelningar.

Edvard Lekås, ordförande i Sjukhusläkarna Kronobergs län, ser liknande tendenser till att missförhållanden normaliseras. Han säger att läget under sommarmånaderna på det hela taget har varit ungefär lika ansträngt som ifjol.

– Skillnaden är att man nu nästan har vant sig vid att situationen är så pass dålig. Vi har en påtaglig vårdplatsbrist som har blivit ett slags normaltillstånd. Det är hemskt när man tänker på det, säger han.

”Det har varit tufft på många håll.” Andreas Fischer, ordförande i Sjukhusläkarna Stockholm

Även i Stockholm har sjukhus under sommaren i vanlig ordning dragit ner på antalet vårdplatser på ett omfattande sätt, men läget har överlag varit något lugnare än befarat, enligt Andreas Fischer, ordförande i Sjukhusläkarna Stockholm och styrelseledamot i Sjukhusläkarna.

– Det har inte varit lika katastrofalt som under de senaste somrarna, vilket främst beror på att patienttillströmningen har varit okej. Men det har varit tufft på många håll. Kirurgkliniken på Södersjukhuset har till exempel haft ovanligt många satellitpatienter som legat utspridda på sjukhuset, vilket har medfört att kliniken inte har kunnat göra lika många operationer, säger han.

Säkerhetspolisen höjde i mitten av augusti terrorhotnivån i Sverige från nivå 3 till nivå 4. Andreas Fischer framhåller att sjukvården i Stockholm inte har tillräckligt god beredskap för ett terrorattentat.

– Efter attentatet på Drottninggatan gick det ut påbud om att vi måste öva, men det sker tyvärr inte alls i den utsträckning som är nödvändig. Staten och regionerna måste ha en verksamhet som klarar både vardagen och extrema händelser, och där är vi inte i dag.

”Intensivvården har haft några riktigt belastade helger.” Marie Engman, ordförande i Sjukhusläkarna Sörmland

Marie Engman är ordförande i Sjukhusläkarna Sörmland och sitter i Sjukhusläkarnas styrelse. Hon säger att sommaren på Nyköpings lasarett också har varit lugnare än tidigare somrar de senaste åren.

– Även veckan efter midsommar var ganska dräglig. Jag vet att intensivvården dock har haft någon eller några riktigt belastade helger, säger hon.

– Varför det har varit bättre vet jag däremot inte. Jag tror att antalet platser varit ungefär som tidigare.

Jonas Welam, styrelseledamot och kassör i Sjukhusläkarna Jönköping, upplever på liknande sätt att semesterperioden sammantaget har varit acceptabel, trots att det inte finns några stora marginaler vad gäller antalet vårdplatser. Den huvudsakliga anledningen till att sommaren har varit okej är att tillströmningen av patienter inte har varit så stor. Men det finns också exempel på positiva åtgärder som kan ha bidragit.

– En medicinavdelning på Ryhov har till exempel gjort ett försök att ha platser öppna för färdigbehandlade patienter, som har bemannats av undersköterskor i väntan på att kommunen ska ta emot, säger Jonas Welam.

– Flytten av patienter till kommunerna har överlag fungerat bra.

”Vårdplatsbristen är lika dålig som tidigare.” Rofida Ghazvinian, ordförande i Sjukhusläkarna Malmö

På andra håll har läget dock varit tyngre. Rofida Ghazvinian, ordförande i Sjukhusläkarna Malmö, säger att bristen på specialistläkare har varit tydlig i sommar.

– Specialistläkarna har tilldelats fler uppgifter, inte bara kliniskt och utbildningsmässigt, utan även administrativt. Vårdplatsbristen är lika dålig som tidigare. Våra läkare har behövt ronda sina patienter på akutmottagningen, där många väntar på att få plats på sjukhuset, säger hon.

– Regionen anställer inte specialistläkare i den proportion som behövs och har i stället täckt upp med underläkare, men det leder antingen till bedömningar av mindre erfarna kollegor eller ökat utbildningsansvar hos de specialistläkare som är på plats.

Johan Gustafsson, styrelseledamot i Sjukhusläkarna Helsingborg, beskriver i sin tur en tuff situation på Helsingborgs lasarett under sommaren. Sjukhuset saknar i vanliga fall cirka 40 bemannade vårdplatser. Under semesterperioden har bristen legat kring cirka 50 vårdplatser.

– Inför sommaren tog ledningen beslut om en så kallad eskaleringsplan, vilket innebar att patienter som blev inlagda via akuten snabbt skulle upp i huset till rätt avdelning för att motverka övernattning på akuten. Avdelningarna fick verkligen slita hårt, men efter ett tag på natten så blev avdelningarna överfulla. Det blev ändå övernattningar på akuten, säger han.

– Således omfördelade man problemet så att det blev lite bättre vad det gäller inlagda patienter på akuten, men en sämre sommar för avdelningarna.