”Man ska orka ett helt arbetsliv”
Nyheter
Ordinarie arbetstid, övertid, flextid och komp – vad gäller egentligen och vad ska man tänka på? Läkarförbundets chefsjurist Johan Magnusson och chefsförhandlare Karin Rhenman är tydliga var man ska börja: steg ett är att all arbetad tid ska registreras.
Basen är enkel – en arbetsvecka har ett genomsnitt av 40 timmar, ordinarie arbetstid, per helgfri vecka för de som arbetar heltid och har sin ordinarie arbetstid förlagt till kl 07-21 måndag till fredag. Arbete utöver det är definitionsmässigt övertid enligt Arbetstidslagen – för just läkare handlar det främst om arbetad tid under jour och beredskap samt arbete utanför ordinarie arbetstid. För arbetad övertid utgår övertidsersättning, förutsatt att arbetsgivare inte överenskommit med arbetstagaren om att hen inte ska ha rätt till övertidsersättning. En del arbetsgivare har nämligen rutinmässigt satt i system att avtala bort rätten till övertidsersättning för arbetstagare med en månadslön över en viss gräns. Enkelt uttryckt: de lämnar ett anbud om att övertidsersättning inte ska utgå varpå arbetstagaren har att acceptera anbudet eller avvisa det. Avvisas det och arbetsgivaren inte väljer att backa blir det ingen anställning.
Läs mer: Ny kartläggning om läkares arbetstider
Efter yrkande från läkarförbundet har arbetsgivare emellertid sedan den 1 april 2017 skyldighet att i samband med en sådan överenskommelse tydliggöra för arbetstagaren vilka grunder överenskommelsen bygger på. Om förutsättningarna därefter ändras bör vidare en översyn ske av lönesättningen och övertidsrätten.
– Här slarvas det en hel del fortfarande från arbetsgivarhåll och vi vill naturligtvis komma ifrån att det endast sätts ”ett kryss” i en ruta att övertidsersättning inte ska utgå, trots att man inte pratat om det vid anställningstillfället eller omförhandlingen av anställningen. Vår utgångspunkt är att läkare ska ha rätt till övertidsersättning. Ska den avtalas bort ska man naturligtvis diskutera i vilken omfattning det arbetas övertid och hur denna värderas i lönen som erbjuds, säger Läkarförbundets chefsjurist Johan Magnusson.
– Och om man inte har rätt till övertidsersättning tycker kanske många att den tid de gör utöver ordinarie arbetstid inte behöver föras upp. Men all arbetstid ska registreras och arbetsgivaren har en skyldighet att föra anteckningar över den övertid som förekommer. Det är också viktigt för att vi ska få en klar bild över hur mycket läkare faktiskt arbetar, säger Karin Rhenman, chefsförhandlare på Läkarförbundet.
Bland de som inte har rätt till övertidsersättningen finns många specialistläkare och överläkare. I rapporten ”Läkares arbetstid”, som förbundet släppte förra året, framkom det bland annat att registreringen av övertidsarbete är bristfällig runt om i landet. Och utan korrekt data kan det vara svårt för lokalföreningen att vidta rätt åtgärder, menar Johan Magnusson.
… all arbetstid ska registreras och arbetsgivaren har en skyldighet att föra anteckningar över den övertid som förekommer.– Karin Rhenman
Något som finns på många håll är flextidsavtal. Med flexibel arbetstid avses ett system för hur den ordinarie arbetstiden kan fullgöras. Syftet är att den ska öka arbetstagarens möjlighet att själv bestämma över förläggningen inom vissa gränser och inom ramen för vad verksamheten tillåter. Tanken är ganska enkel: Plus och minus ska kunna uppstå men i förlängningen ska det gå jämt ut. Men det är inte alltid så enkelt som det låter. Johan Magnusson och Karin Rhenman hör återkommande vittnesmål om de som inte har kunnat ta ut sin flexledighet och där timmarna bara växer tills de stryks.
– Vårt budskap är att själva flextidsavtalet ska innehålla svar på frågor om vad som händer med plusflex utöver max gränserna när till exempel arbetssituationen är ansträngd och det bara inte går att ta ut flexledighet. Om det krävs bör man på individnivå försöka hitta en lösning på hur man ska få det att fungera, så att flex även kan tas ut och inte bara fyllas på. Det kan handla om allt ifrån en mer tillmötesgående inställning till önskemål om flexledighet, omfördelning av arbetsuppgifter, rekrytering eller andra stödjande åtgärder, allt i syfte att få den flexibla arbetstiden att fungera. Har arbetstagaren inte kunnat ta ut flex på grund av sjukdom eller liknande bör det finnas skrivningar om att sådant plussaldo får föras vidare till nästa period även om timmarna överskrider taket, säger Johan Magnusson.
Även i ett flextidssystem är det viktigt att all arbetad tid registreras. Om det i ett flextidsavtal finns ett flextidstak på till exempel 30 timmar och alla timmar utöver det stryks är utgångspunkten att det är utförda arbetstimmar som måste redovisas i verksamheten, när man ser över hur mycket personalen arbetar.
Johan Magnusson och Karin Rhenman anar också att en del av flextiden mest troligt egentligen borde ha registrerats som övertid – särskilt för de som inte har rätt till övertidsersättning ”för att man ska få något”.
– Om man inte har någon övertidsersättning är det är ganska naturligt att man väljer att ta det som flex, även om arbetsgivaren beordrade mig att vara kvar. Då förfelas egentligen systemet, eftersom det ju de facto var en beordrad övertid, säger Johan Magnusson.
Karin Rhenman tillägger:
– Det här var faktiskt något som vi tog upp inför 2016 års avtalsförhandlingar när vi uppmanades att lämna yrkanden. Vi tog upp fenomenet att medlemmar hade uppmanats att sätta upp det på flexen fast att det handlade om beordrad övertid och det ledde till en ändring i kollektivavtalet om att man i efterhand kan godkänna flextid som övertid.
Om man inte har någon övertidsersättning är det är ganska naturligt att man väljer att ta det som flex…– Johan Magnusson
Eftersom landstingens system för att registrera arbetstid ser olika ut kan också fallgroparna ha olika form. Ett annat problem som Johan Magnusson och Karin Rhenman pekar på är det ibland påstås att det i en del system inte är möjligt att registrera tiden på rätt sätt.
Är det okej för en arbetsgivare att ha ett system som inte registrerar all tid som behövs?
– Nej, en arbetsgivare har den skyldigheten enligt arbetstidslagen. Men sen uppstår svårigheten i att bevisa att jag faktiskt har jobbat när jag inte har registrerat tiden. Om Arbetsmiljöverket skulle komma in och granska ett system så måste man också kunna visa att man har jobbat de där timmarna som saknas, men att det inte fanns någon möjlighet att registrera dem, säger Johan Magnusson.
Karin Rhenman lyfter också problematiken i att en del arbetsgivare inte godkänner utförd övertid. Råkar man ut för det uppmanar hon arbetstagaren att ta kontakt med sin lokala läkarförening. Men Johan Magnusson tillägger också att problemet sträcker sig bortom godkännandet av övertiden.
– Det är en sak huruvida jag får det godkänt som övertid. Att ifrågasätta om det är arbetad tid överhuvudtaget är ännu ett steg värre. Slutsatsen av ett sådant resonemang är ju att arbetsgivaren tycker att arbetstagaren var där frivilligt och inte arbetade. Då har man ett verkligen ett problem.
Något annat som Johan Magnusson och Karin Rhenman har noterat bland medlemmarna är att jourpassen blivit betydligt mer ansträngande än tidigare.
– Till syvende och sist handlar det om att man ska orka ett helt arbetsliv. Våra politiker pratar om att vi ska arbeta längre än till 65 år, något som många läkare redan gör, men på sikt håller det inte om man inte har en dräglig arbetsmiljö med möjlighet till återhämtning och får kompensation för den övertid man gör, säger Johan Magnusson.
