Nyhetsarkiv

Malmö/Lund: Samma klinik – men olika it-system

Nu har hon tröttnat och efterlyser krafttag mot den växande administrationen med bland annat ”chimpanssigneringar” och IT-system som äventyrar patientsäkerheten.

Marie-Louise Lydrup är specialist i kolorektalkirurgi samt överläkare vid kirurgkliniken vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö.

– Det är en stimulerande arbetsplats. Vi har en mycket specialiserad verksamhet och kompetensen är hög. Vi behandlar bland annat patienter med ändtarmscancer och eftersom vi hanterar stora volymer blir vi väldigt duktiga på det vi gör. Nackdelen är att vi förlorar den bredare kompetensen och ibland tvingas vi därför remittera patienter med ganska enkla åkommor, säger Marie-Louise.

Kirurgklinik i två städer

Kirurgkliniken är en stor klinik med cirka 100 anställda specialistläkare och med verksamheter i både Malmö och Lund.

Kolorektalteamet finns i Malmö, gastroteamet och sarkomteamet i Lund. Akutteamet samt bröstteamet finns både i Malmö och Lund.

När patienter har flera olika diagnoser kan kommunikationsproblem uppstå som äventyrar patientsäkerheten.

– Vi har patienter med lungödem och metastaser och de hanteras i Lund av leverteamet och på thorax. Det kan bli en ganska komplicerad administration kring dessa patienter. Trots att vi tillhör samma universitetssjukhus har Malmö och Lund olika databaser, säger Marie-Louise Lydrup.

Ingen gemensam databas

För en tid sedan blev en patient diagnostiserad med ändtarmscancer och genomgick behandling vid kirurgkliniken i Malmö. Men patienten drabbades av levermetastaser och remitterades till Lund. På grund av att kirurgkliniken inte har tillgång till en gemensam databas, riskerar patienter att falla mellan stolarna.

– När jag tittar i patientens journal så ser jag inte att han eller hon behandlats i Lund. Först måste jag gå ur mitt system och sedan logga in i ett annat system. Jag kan inte ha bägge systemen uppe samtidigt. Och om jag inte vet om att patienten behandlats i Lund så riskerar jag att missa det.

– Det är ett oerhört krångligt system som tar mycket tid, dessutom är det patientosäkert eftersom vi inte alltid får tillgång till den samlade patientinformationen. Man måste vara oerhört vaksam och uppmärksam för att inte missa något. Jag lägger mycket mer tid idag på att planera och tvingas hela tiden dubbelkolla för att försäkra mig om att patienter inte glöms bort, säger Marie-Louise Lydrup.

Försökt driva förändring utan att lyckas

Hon ger ett annat exempel. Om en patient vårdats på kirurgkliniken och sedan hamnar på kardiologen för att därefter skickas tillbaka till kirurgen, är det långt ifrån säkert att vårdtillfället på kardiologen syns i patientöversikten.

– Hade patienten gått hem och exempelvis drabbats av en hjärtinfarkt så hade vi på kirurgen inte kunna följa patienten. Vi har försökt att driva den här frågan utan att lyckas. Vi tillhör samma klinik och ska rimligtvis ha tillgång till samma databas, säger Marie-Louise Lydrup.

Det datoriserade journalsystemet Melior används av samtliga sjukhus inom Region Skåne, utom Ystads lasarett, sjukhuset i Simrishamn och primärvården.

Chimpanssigneringar

När Sjukhusläkaren hälsar på är det måndag och Marie-Louise Lydrup har schemalagd tid för administration. På eftermiddagen ansvarar hon för en multidisciplinär konferens där olika specialister som radiologer, onkologer, kolorektalkirurger och forskningssjuksköterskor träffas och diskuterar med varandra och kollegorna i Lund kring gemensamma patienter över videolänk.

– Det är mycket som ska förberedas och det tar rätt mycket tid, men det handlar om patientcentrerad administration då vi planerar för patienternas bästa. Det måste särskiljas från den typ av administration som vi kallar chimpanssigneringar. Det handlar om dokument som vi får tillbaka om och om igen och som kräver nya signeringar, säger Marie-Louise.

Dubbel- och trippelsigneringar

Hon ger ett flertal exempel på dubbel- och trippelsigneringar som kräver tid och skapar frustration och uppgivenhet. Det handlar om provsvar, remisser och andra dokument som först ska skrivas under för hand, sedan scannas och därefter signeras i datorn. Marie-Louise Lydrup har tidigare arbetat engagerat för att försöka hitta lösningar att förbättra och utveckla IT-systemen, men då hon inte fick gehör eller stöd för sina förslag tröttnade hon.

– Leverantörerna gör kosmetiska förbättringar, men arbetar inte i samarbete med användarna för att komma åt de djupliggande problemen. Vi behöver ett strukturerat system där vi tar bort idiotsigneringar och där vi arbetar i ett och samma IT-system. Lösningarna finns, men det krävs vilja, säger Marie-Louise Lydrup.

Onödig administration

Man skulle kunna och utveckla smartare hantering av epikriser, menar hon. Genom att länka information och vårdtid, diagnos och operationer direkt till epikrisen skulle man enkelt kunna öka patientsäkerheten, spara sekreterararbete och underlätta den administrativa bördan för läkare.

Hon uppskattar att hon arbetar drygt en timme om dagen med uppgifter som hon inte hinner med på arbetstid. Det är sällan som hon kan gå hem vid arbetsdagens slut, utan väljer att stanna kvar på arbetet för att ”signera undan”.

– För närvarande ligger jag väl på cirka 32 timmar i övertidsbanken. Och mer övertidsarbete kommer det att bli nu när man har bestämt att vi ska börja administrera våra arbetstider och ledighetsansökningar. Den instruktionsfilm vi fått ta del av säger att den bakomliggande orsaken är att de som arbetar på administrationen ska få mer tid över till annat. Det hela är smått absurt, säger Marie Louise Lydrup.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera