Målet: en prototyp för framtidens slutenvårdsavdelning

Centrum för tillämpad psykiatrisk forskning och innovation (CAPRI) på KI har fått 48 miljoner i anslag av Forte för att förbättra vården för personer med svåra psykiatriska tillstånd som behandlas i högintensiva vårdmiljöer. Ambitionen är att ta fram ny evidens, men också se till att forskningen får praktiskt genomslag i vården.

Satsningen sträcker sig över sex år med möjlighet till förlängning i ytterligare fyra år.

– Ju svårare sjuk du är, desto svagare är i regel kunskapsläget. Många kliniska prövningar exkluderar de patienter som är allra sjukast, de som vårdas inneliggande, återkommer till akuten eller befinner sig i tvångsvård. Det är komplexa vårdmiljöer där det pågår ganska lite studier. Samtidigt är det just i dessa verksamheter som behovet av evidensbaserade metoder är som störst, säger Christian Rück, överläkare samt professor i psykiatri och forskningsgruppledare vid Karolinska institutet.

Han leder forskningen vid CAPRI. Centret samlar expertis inom psykiatri, psykologi, omvårdnad, etik, juridik, socialt arbete och implementeringsvetenskap. Arbetet ska ske i nära samarbete med Uppsala universitet, University of Oxford, Region Stockholm samt med patientorganisationer och socialtjänsten.

Ett av CAPRI:s forskningsområden handlar om heldygnsvård och tvångsvård. Frågan är i högsta grad aktuell. Socialstyrelsen släppte i november 2025 en rapport som visar att risken för självmord är hög efter upprepad psykiatrisk tvångsvård. Frågan är komplex, inte desto mindre efter flera nya uppmärksammade våldsdåd.

– Just nu är det starka röster för att fler borde tvångsvårdas och att fler borde tvångsvårdas längre. Det är en väldigt svår avvägning. Vi har två motriktade strömningar, en där tvångsvård ses som något som bör minimeras och en annan där samhällets skyddsbehov betonas. Det bästa vi kan göra är att ha så bra evidens som möjligt när man gör den här typen av avvägningar.

Christian Rück lyfter behovet av att kartlägga vilka som tvångsvårdas i Sverige, vad de får för vård under tvångsvården och hur det går för dem efteråt. Han efterlyser också en större tillgång till mellanvårdsformer i övergången från inneliggande vård till öppenvård.

– Jag skulle vilja se någon slags dagvård, vilket är ganska ovanligt idag. Det är ett stort hopp från att vara tvångsvårdad inne på sjukhus till att plötsligt vara hemma.

Det finns mycket bra psykiatrisk vård i Sverige och jämfört med tidigare finns i dag en mycket större tillgång till psykologiska behandlingar. Men, tyvärr ges de oftast endast i öppenvården, menar Christian Rück.

– Tiden direkt efter utskrivning är ofta en riskperiod, inte minst för patienter med suicidnära problematik. Men idag finns knappast psykologer i svensk slutenvård, det är en kompetens som saknas.

Christian Rück menar att den psykiatriska slutenvården behöver ett mer aktivt vårdinnehåll, att det för många patienter är ganska mycket väntan på att den akuta krisen ska gå över. Det vore bra, menar han, om man redan inom slutenvården erbjuder någon slags behandling innan patienten skrivs ut.

Ett uppdrag för CAPRI är att skapa en prototyp för en psykiatrisk slutenvårdsavdelning som samlar det bästa man kan göra inom evidensbaserad heldygnsvård.

– Jag har försökt att höra mig för om vilken som är den bästa psykiatriska slutenvårdsavdelningen i Sverige eller utomlands, men det finns ingen självklar modell. Vi vill skapa en sådan prototyp som bygger på evidens och som kan vara en inspiration för andra.

Ett återkommande problem i vården är glappet mellan evidens och praktik. CAPRI vill arbeta mer aktivt med implementering som en del av forskningsdesignen.

– Vi vill försöka förstå hinder för implementering redan när man gör studierna. Vi vill också att forskningsresultaten ska ge tydliga och praktiska verktyg till kliniker, säger Christian Rück.

Han är tydlig med att satsningen inte får bli ännu ett projekt som låter bra på pappret men inte märks i vardagen.

– Vi arbetar aktivt för att det inte ska bli så. Finansieringen kommer inte att gå till business as usual-forskning. Vi kommer att satsa på forskning och forskare som finns i verksamheterna och den psykiatriska vårdverkligheten, säger Christian Rück.