• 21 november 2016
• 0
• AV: Charlotte Ågren

I Skåne tror politikerna på innovationsupphandlingar som ett sätt att skynda på utvecklingen på miljö­området.

– Det hade inte varit så bra om jag varit kirurg med en döende patient framför mig, konstaterar Åke Rosén krasst medan han med tummen och pek­fingret försöker gnugga upp öppningen till förklädet.

– Varför kan alla utom jag det här?!

Förklädet är en prototyp som har testats inom Region Skåne och en av barnsjukdomarna var just att det inte gick att få upp tillräckligt snabbt. En annan fråga har varit hur långa midjeband som behövs. Måste de även räcka runt en mycket överviktig läkare?

Problematiken med öppningen är löst och till våren ska sex miljoner förkläden från Gaia Biomaterials rullas ut till skånska sjukhus.

Det lilla Helsingborgsföretaget har arbetat länge med fossilfria material, bland annat har de gjort nedbrytbara plastpåsar av sockerrör. Tack vare lång erfarenhet vann de innovationsupphandlingen som Region Skåne gick ut med för ett år sedan (Se faktaruta).

Politikerna i Skåne har som mål att regionen ska bli fossilfri till år 2020 och engångsartiklar som förkläden är en utmaning. 40 procent av Region Skånes utsläpp av växthusgaser kommer från förbrukning­smaterial. En del av upphandlingen av förkläden bestod av att värdera klimatpåverkan från tran­sporter, råvara och energianvändning. I det sammanhanget landade ett material gjort av sockerrör mycket bra. Att fabriken ligger i Helsingborg innebär korta transporter.

– Det är bara en myt att allt är billigare i Kina. När maskinerna går automatiskt, då behöver vi inte Kina där strömmen är tre gånger dyrare, säger Åke Rosén, grundare av Gaia Biomaterials i Helsingborg.

I oktober var miljöminister Karolina Skog på besök i fabriken. Tidigare har maskinerna beskådats av drottning Silvia och kung Karl XVI Gustav. Bildbevis hänger inramat på kontoret, bredvid urklipp från Newsweek där Åke poserar på mittuppslaget.

– Fotografen flög hit från New York. Vi fick stänga ner fabriken när han skulle fotografera i två dagar!

Det fossilfria materialet som används till förklädena på Skånes sjukhus har helt enkelt fått stor uppmärksamhet internationellt. Men man kan inte leva på gamla meriter. Åke och företaget går vidare för att utveckla bestick, matlådor, glas och handskar. Primärt till sjukvården som är en växande kund. Mindre plast betyder ju mindre användning av olja, vilket många landsting strävar efter.

– Våra förkläden har gett eko ut i världen. Vi har till exempel fått en förfrågan från sjukhus i Los Angeles. Potentialen är enorm, säger Åke Rosén.

Under 2016 har förklädena från Helsingborg testats och nu justeras de utifrån personalens önskemål.

På anestesikliniken i Kristianstad pratar personalen en hel del om olika sorters engångskläder. Läkarna har ännu inte testat just det fossilfria förklädet, men ser fram emot att göra det.

– Vi vill ha naturvänliga produkter i vårt arbete. Om förklädena även är funktionella är det mycket bra, säger Gustav Apelqvist, överläkare i anestesi och intensivvård på Centralsjukhuset Kristianstad.

I februari hålls en stor nordisk konferens om hållbar sjukvård. En av seminarierubrikerna är ”The healthcare dilemma – sustainability cannot come first”.

Seminariet berör den målkonflikt som kan uppstå när man eftersträvar både god arbetsmiljö, patientsäkerhet och hållbar utveckling. I Kristianstad har personalen nyligen fått erfara detta dilemma på ett högst konkret sätt. Operationsdräkterna, de man har närmast kroppen, har bytts från en tygvariant till engångskläder.

Inför arbetspassen tar man en ny styckeförpackad dräkt. De ska vara mer säkra för patienterna eftersom de lämnar färre partiklar i luften, vilket minskar infektionsrisken, men det pappersliknande materialet lämnar en hel del övrigt att önska.

– En del medarbetare har fått svamp i skrevet och hudirritationer, och vi svettas påtagligt. Kirurger har till och med behövt avbryta operation för att byta kläder, säger Gustav Apelqvist.

Dessutom är de nya dräkterna mer miljöbelastande än de gamla.

– Vi tärs mellan samvetet att ha så bra kläder som möjligt för patienterna och samtidigt vilja ha kläder som gör att vi och miljön mår bra.

Även om Norden ligger långt fram på miljöområdet finns uppenbarligen en hel del utmaningar kvar att lösa. De företag som väljer att nischa sig mot miljömässiga vårdlösningar har en ljus framtid, om de även kan ta hänsyn till personal och patienter. För just i brytningspunkten finns många problem som väntar på en lösning. Daniel Eriksson, grundare av NCSH (Nordic Center for Sustainable Healthcare) exemplifierar med cytostatika.

– Hade Volvo tillverkat cytostatika hade det varit förbjudet. Det är jättedyrt, dåligt för miljön och dåligt för personalen. Sjukvården har det ändå för att patienterna behöver cytostatika. Då måste vi jobba med miljöfrågan på ett annat sätt, via tekniska innovationer som gör det så bra som möjligt. Så har vi gjort med lustgas, en hemsk växt­husgas som är 320 gånger värre än koldioxid. Där inför vi lustgasreningar, en svensk uppfinning, säger Daniel Eriksson.

NCSH är en paraplyorganisation för företag och organisationer som arbetar med hållbar sjukvård. Visionen är att ta det nordiska hållbarhetsarbetet ett steg vidare. De vill dels fungera som ett kunskapskluster för goda exempel inom hälso- och sjukvården, och dels sprida tanken att miljöinvesteringar i förlängningen kan leda till ökade skatteintäkter i Sverige.

– Man ska inte bara se den direkta kostnaden. Om innovativa företag kan exportera sina uppfinningar får vi arbets­tillfällen och exportintäkter som blir skattepengar som kan gå tillbaka till sjukvården.

Fakta: Förklädena

• Förklädena består av sockerrör från Brasilien, kalk från Örebro och stärkelse från Kristianstad. De ska enligt regionens beräkningar minska koldioxidutsläppen med drygt 250 ton per år, från 280 till 25 ton.
• I formgivningen har det varit viktigt att förklädena ska täcka en så stor del av kroppen som möjligt. De måste också vara lätta att dra av och slänga utan att plasten blir till en lång och seg sträng.
• Förklädena består av sockerrör från Brasilien, kalk från Örebro och stärkelse från Kristianstad. De ska enligt regionens beräkningar minska koldioxidutsläppen med drygt 250 ton per år, från 280 till 25 ton.
• I formgivningen har det varit viktigt att förklädena ska täcka en så stor del av kroppen som möjligt. De måste också vara lätta att dra av och slänga utan att plasten blir till en lång och seg sträng.