Magnus Sederholms ekonomiska modell:
Fakta:
Läkemedelsindustriföreningen dokumenterade i en enkät till sina medlemmar i slutet av 90-talet att de under ett år producerade ca 2.000 kurser.
IPULS har för närvarande ett inflöde av ca 15 utbildningar per vecka, varav ca 30 procent är ansökan om godkännande för upprepade utbildningar (s.k. konceptgodkännande), vilka i genomsnitt hålls 5 ggr per år. Nuvarande trend motsvarar ca 1950 kurstillfällen för 2005 (780 godkännanden).
I det nya avtalet mellan LIF och Sveriges Kommuner och Landsting (f.d. Landstingsförbundet), SKL, ska industrin högst betala 50 procent av kostnaderna för deltagarens resor, kost och logi. Industrin får stå för hela kursavgiften.
Enligt en enkätundersökning gjord av Läkarförbundet använder svenska läkare i medeltal 8 dagar för extern utbildning och kongresser per år. Det fortsatta resonemanget utgår från att extern utbildning förbrukar 6 dagar, vilket är något över vad ovanstående enkät redovisar, men ligger i underkant enligt andra bedömningar.
Av samma enkätundersökning framgår att huvudmannen täcker 89 procent av produktionsbortfallet i form av deltagande läkares tjänstledighet med lön.
I IPULS katalog är industrin inblandad i en eller annan form i ca 80 procent av utbildningarna som producent, arrangör eller sponsor.
Inga begränsningar finns hur stor del av produktionskostnaden för utbildningar som tillåts komma från kommersiella aktörer (läkemedels- och medicinteknisk industri m fl).
Kursavgifternas storlek och fördelning berörs inte heller av avtalet LIF – SKL, utan sätts efter någon form av marknadsbedömning. I en tidigare analys utförd av IPULS låg kursavgiften per dag och läkare runt 900 kr. En marknadsmässig avgift ligger i intervallet 4-8.000 kr.
Huvudmännen skall fatta beslut i fråga om täckande av kostnader för kursdeltagare. Många har utsett verksamhetschefen, men det finns också landsting som har en delegation där sjukhusdirektör eller landstingsdirektör fattar beslut, t ex om deltagande vid utlandsresor.
Ca 30.000 läkare går utbildningar varje år.
Antaganden:
Varje svensk läkare går i medeltal 6 kursdagar per år (se enkät Läkarförbundet). Totalt förbrukas 180.000 läkarkursdagar. Vid ett antagande att 33 procent av deltagarna reser och övernattar på annan ort till ett pris av 2.000 kr för resor och 1.200 kr/dygn för kost och logi blir summan för resa, kost och logi = 10.000 x 2.000x 2.5 + 0.33 x 180.000 x 1200 kr = 121 mkr.
Kursavgiften beräknas i modellen vara 5.000 kr per kurstillfälle. 6 kursdagar/läkare och år fördelas på i genomsnitt 2.5 kurser. Kostnad = 30.000 x 2.5 x 5.000 = 375 mkr. I realiteten är sannolikt kursavgiften väsentligt lägre, dvs. inte anpassad till en marknadsmässig nivå.
Enligt en annan beräkning ges 2880 externa utbildningar varje år (se nedan). Med 25 deltagare per kurs, och 5.000 kr i kursavgift blir summan på årsbasis 360 mkr.
Produktionsbortfallet för att svenska läkare ska kunna delta i utbildningarna kostar antal dagar 180.000 x kostnaden/dag ur produktion, vilken i exemplet har satts till 6.000 kr/dag. Enligt Läkarförbundets enkät svarar arbetsgivaren för 89 procent av denna summa genom tjänstledighet med lön. Ger då en total kostnad på 961 mkr kr. Vid full täckning (vilket vore rimligt) är kostnaden 1.1 miljard kronor, vilket används i sammanställningen nedan.
De direkta produktionskostnaderna för en 2-3 dagars utbildning består av föreläsararvoden, lokal och praktiska arrangemang, material och administration.
IPULS, och tidigare SoS har under en lång rad av år upphandlat kurser, där snittkostnaden år 2005 ligger på cirka 120.000 kr, och inkluderar ca 25 deltagare.
Dessa siffror bygger på att en del av arbetstiden inom sjukvården används för planering, och även genomförande av kurser på betald arbetstid – eller obetald fritid! Vid mer marknadsanpassade arvoden, lokalhyror och kostnader för förberedelser är de direkta kostnaderna i nivån 180.000 kr.
För att producera 180.000 läkarkursdagar, där det genomsnittliga deltagarantalet är 25 läkare och kurslängden är 2.5 dagar, behöver 2880 kurser produceras per år.
Produceras alla dessa (stöds av statistik från LIF och IPULS, där ännu inte alla kurser återfinns) kurser per år blir den totala kostnaden givet nivån för en SK-kurs 345 miljoner kr, givet den högre nivå 518 mkr. I modellen har nivån 500 mkr används.
För att upprätthålla en pedagogisk kompetens inom sjukvården med inom sitt ämnesområde uppdaterad kunskap har följande beräkningsgrund används.
I varje kurs som produceras är offentliganställda läkare med pedagogisk kompetens engagerade på sin arbetstid. Antag att varje kurs för sitt genomförande är beroende av 10 arbetsdagars engagemang från offentliganställd läkare, motsvarande 10 x 6.000 kr. Att upprätthålla pedagogisk-medicinsk kompetens för att producera 2880 kurser kostar sjukvården 172 mkr.
För att upprätthålla en kompetens att planera, förbereda och arrangera kurser från industrin har motsvarande siffra x 80 procent används för industrin (medverkar i 80 procent av utbudet) = 137 mkr.
Under 2005 tas en granskningsavgift ut från IPULS på 6.900 kr för engångsgodkännade och 15.000 kr för konceptgodkännande. I enlighet med fördelningen ovan är 30 procent av 780 godkännanden sk konceptgodkännande för i medeltal 5 kurser. Den totala kostnaden för granskning i systemet blir 7.3 mkr. Av detta betalar industrin 80 procent.
I modellen har även inkluderats 10 mkr för att annonsera, marknadsföra och administrera kursdeltagandet, fördelat på 80 procent industrin och 20 procent huvudmannen. Beloppet är lågt satt, men ska spegla de verkliga utgifterna.
Modellen utgår vidare från att enbart två stora kassor finns för finansiering av läkarnas externa utbildningar, nämligen kommersiella aktörer (fr a läkemedelsindustri, medicinteknisk industri är i modellen t.v. exkluderad) och sjukvårdshuvudmannen. Läkarnas egna producenter av utbildningar, som sektioner och specialitetsföreningar, tar antingen ut kursavgift, som i slutänden betalas av sjukvårdshuvudmannen, eller finansierar utbildningen med hjälp av samarbete/sponsorering från industrin.
Modellen exkluderar dessutom SK-systemet, som i produktionsledet omsätter 17 mkr.
