Nyhetsarkiv

Magnus Sederholm tar ut kursen

Sjukhusläkaren träffade nye direktören för IPULS, Magnus Sederholm. Han säger sig vara en ”högenergimänniska” och titulerar sig också som ”diversearbetare i medicin”. Och det kan nog behövas i nya jobbet.Nu är det dags för sjöofficeren och fritidsseglaren Magnus Sederholm att ta ut kursen, för redan första kvartalet nästa år ska han och IPULS, Institutet för
professionell utveckling av läkare i Sverige, vara redo att kasta loss.

Då ska institutets nya Internetportal vara färdigbyggd och klar att sjösättas. På portalen ska läkarkåren då erbjudas ett rikt utbud av kvalitetsgranskade fort- och vidareutbildningskurser.

I första hand kommer utbudet att bestå av SK-kurserna där institutet nu tagit över verksamheten och finansieringen på 15 miljoner kronor från Socialstyrelsen.
Uppdragsgivare är Landstingsförbundet, Läkarförbundet och Svenska Läkaresällskapet, som under en treårsperiod, på lika villkor, skjuter till 9 miljoner kronor.

– Genom att kvalitetssäkra utbildningarna är jag övertygad om att vi kan få ut fler utbildningar till läkarkåren, säger Magnus Sederholm, som också tror att IPULS kan öppna nya dörrar och hjälpa Läkarförbundet att uppnå målet att varje läkare ska få tio dagar till kurser och utbildning varje år.

– Min uppfattning är att ingenting är så lönsamt som utbildning. Utbildad personal stannar i vården och gör ett bättre jobb, säger Magnus Sederholm, som också har ett annat hägrande mål i horisonten.

– Jag hoppas att IPULS lyckas hitta nya aktörer som kan leverera kurser till professionen. Det kan vara allt från Handelshögskolan till systemvetare på universitetet.

– I dag är många av utbildningarna ämnesspecifika, men det finns ju ett stort behov av kurser i ledarskap, ekonomi, organisation, kommunikation, mediahantering och mycket annat. Utbildningar som är lämpliga för verksamhetsansvariga och mer seniora kollegor.

– Så en uppgift och vision är att hitta nya finansieringsformer.

En inte alldeles ovanlig uppgift för den entreprenörssjäl som formades redan i unga år då Magnus Sederholm forskade och utvecklade ett nytt system att övervaka och förstå hur hjärtinfarkt utvecklas.
Året var 1978. 1984 disputerade han på upptäckterna och den stora resan började.

– Jag uppmanades att starta ett företag, så att det inte bara blev en metod omskriven i kardiologlitteraturen. Med hjälp av Investeringsbanken och Nutek grundades Ortivus där jag blev chef.

– Jag fick resa hela vägen från klinisk fysiolog och kardiolog till ansvaret att ge patienterna en värdefull produkt.
Det blev det kända MIDA-systemet som idag är standard på de flesta svenska sjukhus och även utomlands.

– Det var en tio år lång resa, som var väldigt spännande.
Därefter blev Magnus Sederholm nordisk medicinsk chef för ett av Astras bolag, innan han i början på 90-talet startade företaget Origo som hade som huvudidé att samla alla aktörer i en diagnosgrupp, läkare, patientföreningar, personal, läkemedelsindustri med flera för att göra något gemensamt för patienterna.

Ett 30-tal expertgrupper han hann starta. Många av idéerna från Origo tar han med sig till IPULS, som ska kvalitetsgranska och marknadsföra olika utbildningar för läkare.

Nu under första varvet gäller det att få IPULS-skutan byggd och riggad, så när Sjukhusläkaren ställer frågor blir det en kryssning på det stora organisationshavet och intervjubandet nästan skummar över med formuleringar om ”processer som startats”, ”arbetsgrupper som just nu tittar på den frågan”, ”värden som ska adderas”, ”aktörer som ska med på plan”,

För Magnus Sederholm och hans besättning gäller nu att förklara IPULS idé och att knyta kontakter.
Det handlar om lanseringsmöten och resor ut i landet till Läkarförbundets föreningar och Läkaresällskapets sektioner som ska bidra med en stor del av jobbet.
Det handlar också om kontakter med industrin och lobbyarbete för att skaffa pengar till utbildningar.
Lyckas han inte blir det ebb på kurser och ebb i kassan.

Att det skulle vara ett vågspel avfärdar IPULS nye skipper.

– Jag tycker att det är bra att vi fått en knapp budget. Vi kan ju inte leva på bidrag. Vi måste själva hitta möjligheter att tjäna pengar och täcka åtminstone kostnaderna för de processer som vi driver.

Varifrån ska pengarna komma?
– Under de närmaste åren ska avgifter på det vi granskar vara huvudinkomsten, men det finns en rad andra möjligheter också, som kan säkra IPULS ekonomi, som jag har i huvudet än så länge.

– Det sägs att det ska kosta ungefär 10 000 kronor att få en kurs ackrediterad på IPULS, stämmer uppgifterna?

– Jag har inte tagit ställning till kursavgifterna, men det finns ett PM där ägarna gjort en första analys och räknat ut att en granskning ska kosta mellan 3 000 – 8 000 kronor.

– Man har räknat med att det ska bli cirka 800 granskningar per år.

– När kommer prislistan att sjösättas?

– När vi lanserar Internetportalen kommer vi givetvis att presentera någon form av prislista.

Sektioner och föreningar ska göra en stor del av jobbet i att inventera och ackreditera kurserna, kommer de att få någon ersättning för detta?
Vad kommer till exempel Svensk kirurgisk förenings kursvecka att kosta att ackreditera?

– Vi har inget svar på detta, jag inser problemet att vi kan å ena sidan inte begära att en sektion eller förening ska hjälpa oss och ställa tid och resurser till förfogande och sedan ska vi skicka en räkning på det. Det här har ingen riktigt tänkt igenom.

– Det är ett dilemma, även om vi tillför ett värde som är tydligt för föreningen och sjukvården i stort.

– När det gäller avgifter för det vi gör, ska vi under hösten definiera hur stora de ska bli och om de eventuellt ska differentieras på ett eller annat sätt beroende på vem som söker utbildningar och granskning via IPULS.

– Vi tittar också på processen så att den ska bli så lite belastande för föreningar och sektioner som möjligt. Exempelvis ska standards och kriterier vara av karaktären finns/finns inte. En arbetsgrupp jobbar med det under hösten.

– Ett av målen är också korta ledtider, vi ska ha så få tolkande och värderande uppgifter som möjligt. Mycket av processen ska kunna ske direkt på nätplatsen.
Vi måste bygga en smart organisation.
Och när det gäller Internetportalen ska den bli den enda hamnen för information om IPULS kvalitetssäkrade kurser.

– I Danmark är ett nummer av den danska “Läkartidningen” varje år kurskatalog för vidare- och fortbildning, är det någonting du funderat över att göra i Sverige?

– Nej, allt utbud från IPULS ska ligga på nätet och ingen annanstans. Meningen är att man som enskild läkare eller ansvarig för en verksamhet ska kunna hitta all den kvalitetssäkrade utbildning som finns i landet på vår portal.

– Vi lägger ner mycket energi på att göra den glasklar och lättnavigerad med bra sökmotorer. Den ska vara ständigt uppdaterad och det är tänkt att den ska användas regelbundet.
Vi räknar med mycket trafik, för det är på vår portal som utbildning kommer att annonseras i fortsättningen.

– En annan vision jag har är att vi på två tre års sikt kan utnyttja modern teknik i större utsträckning, för det finns förutsättningar att öka tillgängligheten på utbildningar mer än idag.

– Jag tror att vi på IPULS har blick för nya tekniska landvinningar och möjligheter när det gäller att flytta kunskap runt om i landet och bygga ihop universitetskliniker med ställen där man kanske inte har tid och råd att hålla avancerade utbildningar.

– Vi har inlett ett samarbete med Care Link och Nätuniversitetet. Care Link är landstingens satsning på att länka ihop olika aktörer i vården med kommunicerbara standards.

– Idag finns ett lapptäcke av skräddarsydda lösningar för datajournaler och elektroniska transfereringar som gör det svårt att kommunicera.

– Kommer IPULS att samarbeta med Ronden?

– Vi kommer i uppstarten att länka till varandra och sedan får vi se.

– IPULS får överta 15 miljoner kronor från Socialstyrelsen för SK-kursverksamheten. Kommer ni att ändra någonting?
– Jag har lite planer som jag ännu inte vill marknadsföra, men vi ska göra en swot-analys för att analysera det som är bra och dåligt och vilka möjligheter och hot som finns. Innan den analysen är klar förändrar vi inget, men det är klart uttalat att Pedagogiska och vetenskapliga rådet ska se över hur vi använder de här 15 miljonerna.
– Det ska också se om vi kan addera kursverksamhet av samma höga kvalitet som SK-kurserna. Rådet kommer att bli lite mer organiserat runt utbildningsparadigmet än den tidigare RASK-gruppen (Socialstyrelsens rådgivande grupp för SK-kursverksamheten).

– Vilka är de värsta hoten mot IPULS?

– Jag vill inte värdera hoten, men ett hot är ju att processen blir för komplicerad så att man upplever den som byråkratisk. Ett annat hot är att sektioner och föreningar inte tycker att vi levererar de värden man efterfrågar eller att vi misslyckas med lanseringen, men alla dessa frågor arbetar vi hårt med.

– Det gäller att vi levererar tydliga värden. IPULS ska se till att man får en tydlig standard för utbildningar och att man håller sig till den och att den är öppen och självklar.

– Håller man sig till standarden spelar det ingen roll vem som producerar utbildningen så länge den stämmer med standarden som professionen satt upp.

– Har du varit i kontakt med ackrediteringsinstitutet för
fortbildning i Brüssel, för att se hur det arbetar praktiskt och vad det kostar att ackreditera kurser där?

– Jag har anmält att vi finns, men inte haft någon kontakt och har inga detaljkunskaper om hur det arbetar.


– Vad tycker du om CME-poäng?

– Jag tycker ingenting specifikt om CME-poäng. IPULS ska inte syssla med att sätta poäng på saker och ting, det får respektive sektion och förening och de vetenskapliga medicinska samfunden klara ut själva.

– Sedan får vi nog anpassa oss till det som sker internationellt, framförallt på europeisk planhalva, så förr eller senare tror jag att frågan dyker upp.

– Vad tycker du om recertifiering?

– Det är inget som IPULS kommer att lägga sig i. Privat är jag av den åsikten att arbeten som innebär risker för tredjepart måste styras på något sätt, så att riskerna minimeras Jag känner mig tryggare om jag flyger med en pilot som är evaluerad.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera