Maciej Zaremba: Läkare utsätts för godtyckliga och ologiska ersättningssystem
Maciej Zaremba själv svarade entydligt ja på frågan.
– Jag skulle hellre säga att styrsystemen korrumperar än att de styr sönder. Läkare lockas till att inte göra det de borde göra, utan det som kliniken eller vårdcentralen tjänar på. De utsätts för godtyckliga och ologiska ersättningssystem.
Även Filippa Nyberg, Läkaresällskapet, höll med.
– Jag kommer från ett landsting där det finns ekonomiska stimulanser kopplade till 127 styrande parametrar. Med det finns inte resurser till att svara upp mot dem. Det finns risker om vi inte lyssnar på professionen.
Anders Anell, professor vid Lunds universitet ansåg att det både finns för lite och för mycket styrning.
– Det finns för många indikatorer kopplade till pengar. Men på andra områden saknas styrning, till exempel saknas remisstvång på många områden.
Richard Lowén, ekonomichef på Södersjukhuset, svarade också både ja och nej.
– Ja, jag tror att vi styr sönder vården, ge oss inte fler ersättningssystem nu! Och Nej, vi vill ha jämlik vård och då måste vi ha en styrning.
Maciej Zaremba berättade att sjukligheten kommer att öka i Östergötland nästa år. Varför? Jo, ett nytt ersättningssystem införs.
– Det blir små glidningar som läkare eller sekreterare inte behöver uppfatta som överträdelser. Bidiagnoser som ska fyllas i. Det är inte helt fel skriva tillstånd efter cancer, även om det inte har relevans för behandlingen. Det blir en slags utpressning eftersom de som inte deltar i systemet inte får råd med vikarier, eller inte kan nyanställa på grund av prispiskorna.
Mats Eriksson, SKL, höll med Filippa Nyberg om att de kriterier som ligger till grund för ersättningar måste förankras i professionen.
– Själv är jag väldigt kritisk till diagnosdrivande ersättningar. Syftet ska inte vara att göra människor sjuka. Men vi måste också diskutera mjuka värden, hur man kan styra genom samtal.
Filippa Nyberg efterfrågade färre mått, tydligare prioriteringar och fokus på ”outcome” och inte på volymer:
– Vi har ett ansvar för att hitta bättre alternativoch komma fram med läkarprofessionens kunskap om vad som leder till bättre resultat för patienten.
Maciej Zaremba betonade att läkarprofessionen inte anser att dagens reglerverk har legitimitet.
– Ersättningarna uppfattas som helt verklighetsfrämmande. Man åläggs att göra helt meningslösa rapporter, och måste ställa frågor till patienterna som man uppfattar som direkt destruktiva. Men i gott syfte, för att dra in mer pengar till sina patienter, deltar man ändå i systemen. Detta är själva kärnan.
Richard Lowden:
– I grund och botten är DRG inte så dåligt. Det fångar upp mycket av det vi gör och är massa med information som vi kan bygga ersättningssystem ovanpå. Vi kan göra vårdepisoderna längre och större för att få bättre mått, en evolution av DRG-systemet.
Mats Eriksson framhöll vårdgarantin som en lyckad satsning.
– Vårdgarantin höjt vår sjukvårdsranking och skapat ökad tillgänglighet. Min erfarenhet att det är få undanträngningseffekter. Vi har synat landstingen och inte hittat något som tyder på det.
Maciej Zaremba höll inte med:
– Vårdgarantin och kömiljarden har haft än mer destruktiva effekter än DRG. Förstår inte att ni inte sett undanträngningseffekter. Det finns en färsk forskningsrapport som visar att läkare säger att de upplever att det blir en undanträngning och att det är svårare att få in patienter i systemet.
Anders Anell:
– Målet är att man vill ha en undanträngning, Så blir det alltid när man fokuserar på en sak mer än något annat. Grunden är att det ska störa systemet. Därmed inte sagt att de kroniskt sjuka som får stå tillbaka, det kan också vara något mindre viktigt. Man måste ha en bättre grund än en enkär för att kunna svara på det.
