Nyhetsarkiv

Lund: ”Staten måste se över finansieringen”

– Det är rätt slående tycker jag, att de sjukhus som har de största ekonomiska problemen i Sverige är universitetssjukhus, säger han.

Det kostar tio till tolv procent mer att ställa en diagnos på ett universitetssjukhus än på ett vanligt sjukhus. Detta på grund av att det även ingår forskning och utbildning i sjukhusens uppdrag. Bo Ahrén tycker att universitetssjukhus borde få mer betalt för sitt uppdrag än de får idag, nu täcker ofta inte pengarna de tio till tolv procenten som behövs.

– Hela finansieringen av universitetssjukhusen bör ses över. När ekonomin är så pass begränsad kommer forskningen i kläm, menar han.

Mest fokus på budgeten

Bo Ahrén är bekymrad över att en sjukhuschef på ett universitetssjukhus idag tvingas att fokusera mest på att hålla budgeten.

– Egentligen borde det vara en chef som kan intressera sig mest för forskning och utveckling, säger han.
Detsamma, menar han, gäller verksamhetscheferna.

– Många verksamhetschefer är väldigt intresserade av forskning och gör så gott de kan med sina förutsättningar, men de har en svår sits. De har det tufft. Det är ett väldigt tryck på patientvård idag, vilket gör att det blivit svårt att få tid till forskning.

Produktionskraven pressar tillbaka forskningen

Bo Ahrén säger att han inte vill överdriva problemen för den kliniska forskningen, men det är tydligt att han är orolig för vad som ska hända om kraven på sjukvårdsproduktion ännu mer pressar tillbaka möjligheten till forskning.

För att få en bättre kommunikation och kunna tackla problemen startades på Skånes universitetssjukhus, i januari 2010, projektet ”Universitetets-medicinskt centrum i Skåne (UMCS)”.

– Det är ett samarbete mellan universitetssjukhuset och akademin där vi fullt ut sitter i varandras ledningsgrupper. Jag sitter med i sjukhusledningen och sjukhuschefen sitter med i vår fakultetsledning. Projektet har gjort att vi kommit närmare varandra och nu finns ett inflöde av forsknings- och utbildningsfrågor in i klinikledningen, säger Bo Ahrén.

Karriärgång saknas

Bo Ahrén, som var expert i regeringens utredning av den kliniska forskningen, ledd av Olle Stendahl, tycker inte att man kan tala om kris även om andelen publikationer och citeringar av svenska forskare minskat i en internationell jämförelse.

– Det finns ingen kris på så sätt att det sviktar helt, det pågår fortfarande väldigt mycket fin forskning på universitetssjukhusen, men man måste ta tag i incitamentsstrukturen för forskarna inom vården om Sverige ska ha en chans att även i fortsättningen vara en framstående forskarnation. Idag är belöningen för att forska devalverad och det saknas den karriärgång som fanns tidigare, säger han.

– Det har också blivit svårare för läkare att forska idag, eftersom forskningen har blivit mer komplex, menar Bo Ahrén.

Samarbete i nätverk

– Det räcker inte längre att ingå i en enskild forskargrupp, utan man måste samarbeta i nätverk. Det kan handla om att ingå i ett register i en biobank, eller om man är lite mer experimentell, att man arbetar i nätverk med preklinisk forskning, det gör att forskningen kräver lite mer.

Vad har Skånes universitetssjukhus för framtidsmål när det gäller forskning och utbildning?

– Att ha forskning inom de ämnen vi undervisar i. Det betyder inte att alla lärare ska forska, men vi strävar efter att ha akademiska tjänster i alla ämnen som vi undervisar i.

Om du fick önska dig tre saker?

1. Tydligare incitament för de som satsar på forskning. Forskning ska vara en merit som syns i karriären och lönekuvertet.
2. Att forskning ska kunna ingå i en läkartjänst vid universitetssjukhusen, så att det finns naturlig tid för forskningen.
3. Att finansieringen av universitetssjukhusen ökas.

Kim Nordlund & Linnéa Borgert

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera