”Lokalt ansvar viktigt vid journal på nätet”
Fredrik Sjöö är chef för internmedicinska sektionen och hematolog och har varit med i sjukhusets IT-grupp i flera år. När Socialdepartementet tog initiativ till införandet av personliga hälsokonton var Capio S:t Göran med i projektet och en av de fyra enheter som var med och testade de tekniska lösningarna för Vård- och omsorgsdokumentation (patientjournaler) och Mina vårdkontakter.
Som hematolog såg Fredrik Sjöö att hans egen verksamhet och patienter skulle kunna passa för ett pilotprojekt med journal på nätet.
– Mina patienter har komplicerade sjukdomar som de lever med under lång tid, kanske hela livet. Det är en utmaning att informera tillräckligt väl om risker och möjligheter med olika behandlingsalternativ, men det blir alltid bättre med kunniga patienter som kan vara delaktiga i sin egen sjukvård. Då blir det lättare för mig att förklara även om sjukdomen går åt fel håll.
Pilotprojekt
– Målet är att patienten ska sitta med samma kunskapsbild om sin egen situation som jag har. Då får vi en bättre diskussion om olika behandlingsalternativ. För oss är det här inget ”transparensprojekt” som går ut på att visa att vi sjukvården inte fuskar eller gör fel, det handlar om att få patienten med på tåget.
Pilotprojektet på hematologen drog igång i januari i år med tio av Fredrik Sjöös egna patienter. Alla patienter som beräknades vara kvar på mottagningen under en tid tillfrågades, undantag gjordes dock på grund av exempelvis demens eller språksvårigheter.
Flera patienter sa nej till att vara med, till exempel för att de inte hade e-legitimation, ändå inte hade tänkt använda journal på nätet eller för att de av olika skäl kände att det skulle vara ytterligare en belastning, med tanke på att de skulle telefonintervjuas som ett led i utvärderingen.
Inte daganteckningar
Den modell för journal på nätet som provas på S:t Göran innebär att patienterna kan läsa anteckningar från mottagningsbesök samt telefon-, inskrivnings- och utskrivningsanteckningar. Inte daganteckningar. Allt ska vara signerat, alternativt automatlåst efter 14 dagar. När den tekniska lösningen är klar ska patienter också kunna läsa provsvar som vidimerats av läkaren.
– Det finns två skäl till att daganteckningarna inte är med. Dels gör de journalen mer svåröverskådlig, full av upprepningar och mer svåranvänd för patienten. Dels innehåller daganteckningar ofta läkares arbetshypoteser och ”mellaninformation” som sedan sammanfattas i en utskrivningsanteckning. Vissa saker kan också vara sådant att som jag som doktor vill träffa patienten för att informera om.
Fredrik Sjöö har följt införandet av journal på nätet i Uppsala och är medveten om att det finns önskemål om att allt ska ut direkt, daganteckningar, osignerad journalinformation och ovidimerade provsvar.
– Men jag har inte stött på en enda kollega som tycker att allt ska ut, även osignerat.
Ögonöppnare
Fredrik Sjöö berättar om en händelse som gjort starkt intryck på honom. Det var på pappersjournalernas tid, när han var AT-läkare.
– En kollega hade gått och hostat under en period och gjorde en lungröntgen. Det var sen fredagskväll och röntgenläkaren hade gått hem utan att ge besked. Så kollegan tittade i faxen och upptäckte att röntgensvaret hade kommit och hon hade en apelsinstor tumör i lungan. Självklart blev det en stor chock.
– Det är ju så, det är svårt att låta bli att titta på resultat när man vet att de finns där. Det är inte ändamålsenligt att all information går ut direkt och att det överlåts till patienten att välja eller inte välja att titta på det. Men vårt system innebär en drivkraft för läkaren att hålla nere väntetiden på besked och för att signera snabbt.
Det är inte milsvida skillnader mellan journal på nätet-projekten i Uppsala och på S:t Göran, men de finns där. Och, som Fredrik Sjöö säger, ”genomförandet är helt avgörande för vad man åstadkommer”. Läkarkritiken i Uppsala har varit ytterligare en drivkraft för honom att ta sig an pilotprojektet på S:t Göran. Han har också fått höra från kolleger att det är positivt att Stockholm har en annan modell på gång än den i Uppsala.
Blandat mottagande
– Annars har mottagandet bland kolleger varit blandat. Jag har inte mött så väldigt mycket negativa åsikter, vilket förstås hänger samman med att det i dagsläget bara är mina patienter vi gör det här för och därför också bara jag som berörs.
Till hösten ska pilotprojektet på S:t Göran utvidgas till andra delar av sjukhuset med elektiv verksamhet. Fredrik Sjöö tror att det mesta i upplägget från hematologen är överförbart till de verksamheterna. Tanken är att modellen sedan ska utvidgas stegvis, först till hela S:t Göran och så småningom till hela Stockholms läns landsting.
Införandet på akutmottagningen kan komma att kräva särskild hänsyn, tror Fredrik Sjöö. Framförallt vad gäller menprövningen, bedömningen av om patienten själv eller tredje man kan ta skada av journalinformationen. I hans egen verksamhet är frågan om menprövning mer en teoretisk fråga.
– Men det finns säkert enheter där det blir komplicerat, och därför tror jag att varje enhet själv måste kunna ta beslut om hur rutinerna för menprövning ska se ut.
Tror inte på ”one size fits all”
Fredrik Sjöö har själv varit med i den grupp som tagit fram SLL:s regelverk för journal på nätet och han är nöjd med resultatet, som innebär att beslut kring exempelvis menprövning och vilka journalanteckningar som ska skickas iväg får avgöras av varje verksamhet.
– Det är precis så jag tycker att det ska vara. Jag tror inte på ”one size fits all” utan på flexibilitet, ödmjukhet och möjligheter att själv anpassa reglerna. Det ska inte komma beslut långt bortifrån, det är oerhört viktigt att det finns någon lokalt som tar ansvar för den information som skickas ut.
Fredrik Sjöö är medveten om att utredningen om Patientdatalagen föreslår att både menprövning och journalsignering tas bort. Det förändrar förstås förutsättningarna för hanteringen av journal på nätet avsevärt.
– För mig låter det konstigt att inte signera. Hur ska jag då som doktor kunna kontrollera att det som står i journalen är rätt? Sekreteraren kan ju höra fel. Men utredningen ställer fortsatta krav på kvalitetskontroll av journalen, då kan man ju arbeta så att det inte kallas för en journalanteckning innan jag korrekturläst det. Det är så vi i praktiken jobbar i dag.
Inget retroaktivt
Ute i sjukhuskorridoren träffar Fredrik Sjöö ST-läkaren Helene Danin Mankowitz som randutbildar sig på hematologen. Hon blir först lite tveksam när Fredrik Sjöö berättar om pilotprojektet, till dess att hon förstår att det bara omfattar hans egna patienter.
– Det är ju bra att veta i förväg om de journalanteckningar man gör kommer att läggas ut på nätet. Jag tror att det skulle påverka hur jag skriver, kanske skulle jag försöka vara mer pedagogisk.
Fredrik Sjöö håller med om att det är viktigt att vara medveten om vad som händer med ens journalanteckningar. Just därför kommer inget retroaktivt material att bli tillgängligt inom ramen för pilotprojektet.
– Men jag tror inte att jag har anpassat mitt sätt att skriva särskilt mycket. Kanske är jag lite mer förklarande ibland, men patienterna förstår ofta mer än vad vi tror.
[…] Fredrik Sjöö, sektionschef för intermedicin på Capio S:t Göran, berättade om det lokala pilotprojektet för journal på nätet, som Sjukhusläkaren tidigare skrivit om. […]