Livliga diskussioner på fullmäktiges påverkanstorg
Nyheter
Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale inledde årets fullmäktigemöte med en personlig betraktelse över läkarrollen, men också det höga pris många läkare får betala grund av en hårt pressad sjukvård och arbetsmiljö. Under mötets första dag hölls även livliga diskussioner om årets motioner på mötets påverkanstorg.
Över 180 delegater från hela landet var samlade i Stockholm för det två dagar långa fullmäktigemötet på Waterfront Congress Centre. Fullmäktiges första dag präglades bland annat av interpellationsdebatt om det nationella hyrbemanningsavtalet.
Fredrik Hjärne, ST-läkare i akutsjukvård på Södersjukhuset och ledamot i Stockholms läkarförening, riktade stark kritik mot avtalet. Han menade att det har tvingat in konsultläkare i fasta tjänster genom sämre ersättningar och inte genom att erbjuda bättre villkor för de anställda. I ett svep har även konkurrensen mellan regionerna tagits bort.
– I andra branscher skulle det räknas som kartellbildning. Det här är en tydlig försämring av den fria rörligheten på arbetsmarknaden.
Avtalet innebär vidare att legitimerade läkare inte får jobba inom hyravtalet under sina två första år. Och specialister som är godkända av Socialstyrelsen, får endast betalt som icke-specialister under sina första två år.
Fredrik Hjärne skickade en direkt fråga till förbundsstyrelsen hur den ser på hyresavtalets påverkan på läkares rörlighet på den fria arbetsmarknaden?
Lars Rocksén, ledamot i förbundsstyrelsen, svarade att förbundet är skarpt kritiskt till hyresbemanningsavtalet.
– Frågan är superviktig och vi uppmuntrar fri rörlighet med olika typer av arbetsgivare. Förbundets möjlighet att arbeta via formella vägar är begränsade, men vi kan delta i påverkansarbete och samverkansgrupper. Vi har en allvarlig brist på specialistläkare och den har ökat i samtliga regioner, vi måste fortsätta jobba med det grundläggande problemet, nämligen kompetensförsörjningen.
Under fullmäktigemötet arrangerades även olika påverkanstorg där mötesdeltagare fick chansen att ta del av och diskutera årets motioner inför beslut i plenum. Sara Tärnbro, onkolog och delegat från Värmlands läkarförening, menade att det nationella hyrbemanningsavtalet är en av flera prioriterade frågor.
– Avtalet begränsar konkurrenssituationen på arbetsmarknaden och tar inte hänsyn till de villkor och förutsättningar som finns i olika regioner och på olika kliniker. För mindre regioner är det dessutom inte enkelt att rekrytera specialister. Vår klinik var under några år kraftigt underbemannad och hyrläkare har varit en viktig förutsättning för våra möjligheter att bygga upp en välfungerande onkologklinik. I dag har vi en bra bemanning. Jag tycker att det måste finnas en möjlighet för regioner att kunna ta in hyrläkare om det finns goda argument, exempelvis vid semestrar eller tjänstledigheter.
Björn Gunnarsson, specialist i akutsjukvård och ordförande för Sjukhusläkarna i Helsingborg, tyckte att frågan om fortbildning är en av de viktigaste. Under 2024 har han fått möjlighet till tre dagars fortbildning.
– Jag fick åka på ett europeiskt möte om akutsjukvård i Köpenhamn. Det är verkligen skralt och det lär det dröja några år innan jag får möjligheten att åka i väg på en internationell konferens igen. Det pågår nu en utredning om fortbildningen och jag hoppas att den mynnar ut i en någon form av lagstadgat krav på minst tio dagars fortbildning, som man har i Finland. Med lagstöd har man åtminstone något att luta sig mot.
Matilda Tyrén, ST-läkare i akutsjukvård, vice ordförande för Stockholms läkarförenings delförening Södertälje sjukhus läkarförening, lyfte en motion från Stockholms läkarförening om medicinska kontroller och hälsoundersökningar.
– I dag omfattas inte jourtjänstgöring i det som klassas som nattarbete. Många läkare som arbetar mycket jour omfattas därmed inte av rätten till medicinska kontroller och hälsoundersökningar. Vi hamnar tyvärr mellan stolarna och här krävs en ändring i arbetsmiljölagen. Jag arbetar själv mycket jour på helger och kvällar och det sliter. Det borde vara en självklarhet att de som arbetar mer än en tredjedel av sina faktiskt arbetade timmar utanför ordinarie arbetstid, ska erbjudas samma medicinska kontroller som de som arbetar natt. Det borde också vara möjligt att ta ut jourkomp i tid i stället för att som nu tvingas ta ut jourkomp i pengar om tiden överstiger 200 timmar.
Fullmäktigemötet avslutades av sjukvårdsminister Acko Ankarberg (KD) som höll ett brandtal om vikten av att utöka vårdkapaciteten, och patienters rätt till en fast vårdkontakt, som är reglerat i lag.
– Vi har minskat antalet vårdplatser i Sverige för mycket och är nu i botten av Europaligan. Nästa år tillför vi 7,5 miljarder för att öka vårdkapaciteten. Vi har också i stora frågor slutat göra överenskommelser via SKR och styr i stället pengarna, 11 miljarder nästa år, via förordningar.
Sjukvårdsministern lyfte även arbetet med en ny reviderad nationell cancerstrategi. Utredaren Mef Nilbert, professor i onkologi, lämnar sitt betänkande i slutet av november.
– Jag hoppas att hon utmanar oss med sina förslag.
I början av nästa år kommer även ett första förslag från utredaren Anna Nergårdh om behovsstyrd vård och hur regionerna effektivt ska kunna korta vårdköer.
– Har vi rätt siffror, är statistiken tillförlitlig? Står rätt patienter i kön? Och hur många gånger har man rätt att säga nej till operation eller behandling? Jag ser mycket fram emot utredarens förslag som ska presenteras den 2 januari.
