Linköpings trasmattemodell med integrerad och växelvis utbildning får mycket beröm av ST-läkar
– Jag tycker att Linköping har den bästa utbildningen i akutsjukvård. Här har man också kommit långt när det gäller att skapa ett renodlat akutsjukvårdskoncept. På Södersjukhuset, menar Andreas Rönnersten, brottas man fortfarande med problemet att erbjuda blivande specialister i akutsjukvård ST-block inom basspecialiteten. Man saknar dessutom en integrerad ST-utbildning.
– Trasmattemodellen (utbildningen är integrerad och sker växelvis i bägge specialiteterna) som finns i Linköping fungerar oerhört mycket bättre. Det är ett dödsdömt upplägg att låta ST-läkare i akutsjukvård vara borta i flera år för att göra sin basspecialistutbildning på en annan klinik. Risken att de inte kommer tillbaka till akuten är väldigt stor, säger Andreas Rönnersten.
Han upplever att det bland kollegor finns en del missförstånd i synen på vad en specialistläkare i akutsjukvård egentligen är.
– Det är ju en egen specialitet och inte bara summan av de andra specialiteterna. Många ser oss som de läkare som går framförjour, vi ska uppfylla de andra specialiteternas kompetens. Men vi har en unik kompetens.
Vi arbetar inte med olika organsystem som kirurger eller ortopeder gör, vi jobbar med tillstånd och det akuta omhändertagandet utifrån ett tidsfönster, säger Andreas Rönnersten.
Flertalet av kollegorna från andra kliniker på Universitetssjukhuset i Linköping, menar han, är positiva till fasta akutläkare, men det finns fortfarande skeptiker. Ju närmare verksamheterna ligger varandra, ju större är risken för intressekonflikter och revirstrider.
– Men jag tycker att problematiken är hanterbar. Ofta handlar det om en rädsla att bli marginaliserade. I stort sett tycker jag att attityden här är positiv. Vi har en verksamhet som kompletterar och egentligen inte konkurrerar med andra specialiteter, säger Andreas Rönnersten.
Det finns hos vissa en skepticism till att det är möjligt att arbeta som akutsjukvårdspecialist fram till pensionsåldern.
– Tidigare var jourerna så långa att det tog bort arbetsglädjen. I samband med införandet av det nya kollektivavtalet arbetar vi nu relativt korta nattpass. Vi börjar inte förrän klockan 21.00 jämfört med tidigare då vi började vid 16.00, säger Johan Lindgren. I mars i år fick han sin tilläggsspecialitet i akutsjukvård. Hans basspecialitet är kirurgi. Johan Lindgren tycker att Linköpingsmodellen fungerar bra.
– Vi har en bra och välfungerande struktur. På vissa ställen i landet ser man akutläkare som en lösning på jourfrågan och har ingen organiserad utbildning.
Ibland händer det, menar Johan Lindgren, att han får höra tråkiga kommentarer från kollegor: ”Om ni nu ska sköta akuten varför tar ni då inte hand om hela verksamheten?”
– Det handlar om okunskap. Vi är ju inte tillräckligt många än för att kunna ta över ansvaret för alla linjer på akuten, många tänker inte heller på att ST-läkarna måste randa sig, säger Johan Lindgren.
Om han fick önska en förbättring skulle det vara en utveckling av teamarbetet på akuten.
– Jag skulle önska att sjuksköterskor, undersköterskor och läkare arbetade mer i team och med tydliga arbetsstationer och samma arbetstider, det fungerar inte riktigt bra idag, säger Johan Lindgren.
