Nyhetsarkiv

Lilla Torsby sjukhus har en egen svensklärare

Susanne Peters från Tyskland gnuggas i svenska språket hemma hos Margareta Moberg, Torsby sjukhus egen svensklärare. Foto: Sara Gunnarsdotter

Hur goda medicinska kunskaper man än har är det svårt att fungera som läkare utan att kunna språket. I Torsby har sjukhuset en egen svensklärare sedan många år tillbaka. Undervisningen sker hemma hos Margareta Moberg.

Lyssna även på poddradio från lektionen

– ”Kommer” är ett rörelseverb, så då ska det vara…?

Margareta Moberg väntar med uppmuntrande blick på att Susanne Peters, tysk specialist i internmedicin, ska komma på att tåget kommer fram, men att det nu är framme.

Susanne Peters

Susanne Peters kom till Sverige tidigare i höstas för att arbeta som läkare på sjukhuset i Torsby. Hittills har hon gått bredvid en kollega två dagar i veckan, men i och med att hon fått sin svenska legitimation kan hon nu få börja sätta sig in i de administrativa systemen.

I början av nästa år är det tänkt att hon ska kunna börja jobba kliniskt. Därför går hon hos Margareta Moberg de tre övriga dagarna i arbetsveckan för att lära sig skilja mellan att sova, somna och söva; att komparera adjektiv – bra att kunna om en patient skulle bli sämre eller bättre – och för att påminnas om att det svenska ordet skön oftast inte är samma sak som tyska schön [=vacker].

Margareta Moberg är pensionerad svensklärare som undervisat mycket i svenska för invandare. Sedan nästan femton år tillbaka är hon anlitad av sjukhuset i Torsby för att ta sig an de läkare, och även enstaka från andra yrkes­kategorier, som inte kan svenska språket tillräckligt bra för att ta emot och behandla patienter.

Undervisningen är enskild, om eleverna inte är ett par som kommit tillsammans för att arbeta på sjukhuset.

– Mer än så kan jag inte ta åt gången i mitt kök. Det ska gå snabbt och vara effektivt. Då går det inte att undervisa en hel grupp.

Margareta Moberg säger att ungefär hälften av hennes undervisning handlar om att eleverna får prata.

– Jag försöker till stor del vara inriktad mot läkarspråk, och ge dem undervisning så att de kan utföra sitt arbete tillfredsställande. Men ska de stanna och trivas i Sverige så måste de även ha ett socialt språk.

– Man måste kunna småprata vid kaffebordet eller i matsalen. Man måste kunna träffas och umgås på fritiden och prata om andra saker än jobbet i sjukvården.

Susanne Peters kunde tidigare inte ett ord svenska, men efter sju veckors undervisning förstår hon och kan själv prata en hel del.

Margareta Moberg frågar henne vad hon gjorde dagen innan och får veta att hon använt sin svenska för att boka tid hos en frisör för att klippa och tona håret. Susanne Peters kämpar sig igenom prepositioner, böjer mödosamt oregelbundna verb och pustar till slut tacksamt ut när hon och Margareta Moberg kommer överens om att nästa vecka gå igenom lämpliga ord och fraser att använda vid frisörbesök.

Margareta Moberg säger att de som kommer till henne utan någon svenska alls i bagaget behöver i genomsnitt ett år för att kunna fungera fullt ut på sitt nya språk.

– Men sjukhuset vill ha dem i arbete ganska snart, då blir det glesare med lektioner hos mig. Ibland får de komma efter arbetstid en och en halv timma eller två.

Ingen som går hos Margareta Moberg får börja helt och hållet förrän hon har gett dem en godkäntstämpel.

– Precis som tomten i Walt Disney.

Under åren har Margareta Moberg hunnit utbilda ungefär 70 läkare från Tyskland, Spanien, Portugal, Iran, Irak, Grekland, Österrike, England, Estland, Ungern och Holland.

Hon tycker att alla möten varit berikande för henne och hon har kvar kontakter med många av sina före detta elever.

– Man får veta så mycket om andra länders kultur och om intressen hos var och en. Man knyter vänskapsband som aldrig försvinner. Ingen individ är den andra lik.

Det är adventstid och i en paus bjuder Margareta Moberg på glögg och pepparkakor med ädelost.

– Läckert, blir Susanne Peters omdöme.

Margareta Moberg arbetar inte enbart med språket utan försöker också förmedla vanor och traditioner som många svenskar känner sig hemma med. I december finns mycket att prata om; advent, lucia och jul. Men även helt profana högtider är viktiga att känna till för den som är ny i Sverige.

– Jag är noga med att de tittar på Nobelprisutdelningen en liten stund i alla fall. Sedan får de berätta för mig vad det har sett

I Tyskland var Susanne Peters överläkare på sjukhuset i Dortmund, men hon tycker att hon fått allt mindre möjligheter att arbeta kliniskt under de tio år hon varit yrkesverksam.

– Jag vill arbeta som läkare, inte byråkrat, säger hon.

I mars i år såg hon en annons i tyska läkartidningen om att sjukhuset i Torsby sökte specialistläkare. Hon skickade in sina papper och fick komma på intervju. Båda parter var nöjda.

– Nu är det spännande att komma till ett nytt land, men det är inte så olika att leva i Sverige och i Tyskland.

Hon tycker ändå att det är ett annat tempo i Sverige och Torsby än i tyska Dortmund.

– Det är lugnt, utan hets, det är angenehm … skönt [där kom det!]. Jag känner mig bra. Jag har inga tankar på att åka tillbaka till Tyskland.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera