Nyhetsarkiv

”Låt oss inte göra samma misstag som i Danmark”

”Danska Ugeskrift for laeger” kunde man nyligen läsa en artikel med titeln ”Det halva året gör den stora skillnaden”. Artikeln är en ”kölhalning” av det danska KBU-systemet (Klinisk Basis Uddannelse) som sedan ett par år ersätter ”turnus” som i stora drag överensstämde såväl i tid som innehåll med vår allmäntjänstgöring (AT).

Den nya utbildningen är ettårig och målstyrd mot femton specifika kompetenser uppdelade på ett akutblock och ett block för kroniska sjukdomar.

Utbildningen skiljer sig stort från tidigare 18 månaders ”trainee-utbildning” i medicin, kirurgi och allmänmedicin. Till detta har man infört ett krav om att specialistutbildningen måste påbörjas senast fyra år efter KBU-start.

Missnöjda med kompetensen

Men det som skulle bli så bra, med en reformerad start på vidareutbildningen med en förkortad genomloppstid mot färdig specialist, har förbytts mot en rejäl baksmälla.

Enligt danska läkartidningen visade en attitydundersökning att enbart hälften av KBU-läkarna kände sig mogna för att påbörja specialistutbildning och mottagarna var missnöjda med de nylegitimerade kollegornas kompetens.

Av dem som genomgått gamla turnus var 82 procent nöjda. Främsta skälet till detta är att många unga kollegor i KBU-systemet helt saknar internmedicin i sina block, ett utbildningsmoment som anses centralt för kunna undersöka och värdera akuta patienter. Med dagens danska system kan man påbörja ett block i allmänmedicin utan att ha tjänstgjort på en internmedicinsk avdelning och enligt intermedicinaren Lene Mortensen aldrig gått en självständig rond.

Översyn av AT och grundutbildning

Danska Dagens Medicin skräder inte orden i en rad artiklar som dömer ut det nya systemet. Journalisten Kristin Lund ställde i somras frågan hur företrädare för danska Läkarförbundet, Socialstyrelsen och sjukhusen kan kasta ut generationer av blivande specialisters kliniska kompetensutveckling genom fönstret.

Högskoleverket har aviserat att man har för avsikt att göra en översyn av den svenska grundutbildningens längd och även AT.

Ett inte helt oväntat beslut med tanke på rådande specialistbrist inom allmänmedicin och psykiatri och flera andra specialiteter. Även EU:s regelverk om fri rörlighet av arbetskraft och ömsesidigt godkännande av legitimationsyrken skapar problem för svenska myndigheter och risk för sanktioner om inte regelverken följs.

Just nu kan vi följa debatten om europaläkare som efter avslutad grundutbildning har tre års specialistutbildning ledande till en europeisk allmänläkarkompetens och Sveriges syn på kravet om vidareutbildning i form av AT följt av fem års specialistutbildning för att uppnå svensk allmänläkarkompetens.

Försvara det svenska systemet

Luttrade vänner som är distriktsläkare vittnar om att en europaläkare på en svensk vårdcentral har ungefär samma kompetens som en svensk förstaårs ST på distrikt. Även om Henrik Hammar som språkrör för SKL vill värna om svensk allmänläkarkompetens så är det nog bara en tidsfråga innan fler utländska kollegor med europaläkarkompetens dyker upp på vårdcentraler med rekryteringsproblem.

Frågan är om Peter Honeth och Högskoleverket vågar stå upp och försvara det svenska systemet? Myndigheten kan mycket väl förselå en förlängd grundutbildning till 12 terminer och ifrågasätta AT:s vara eller inte vara i dess nuvarande form.
En förlängd grundutbildning till sex år och ett avskaffande av AT är kanske det enklaste och skulle göra Sverige 100 procent EU-kompatibelt. Ett troligare scenario är att behålla AT i en modifierad form. Antingen genom att baka in det i grundutbildningen eller lägga det som pre-ST i våra ST-block. Det har t.ex. Portugal tvingats göra, mycket på grund av spanjorer som sökte specialistutbildning med legitimation från spanska universitet och ansågs ha bristfälliga kunskaper pga. avsaknad av allmäntjänstgöring.

Om svensk AT i nuvarande form försvinner så kommer det att få konsekvenser för många av våra små sjukhus. Det kommer även att innebära en tidigare subspecialisering och betydande svårigheter att upprätthålla många av dagens jourlinjer. Möjligen skulle utvecklingen kunna lindras genom att akutmedicin får bli egen basspecialitet.

Kunskap och kompetens

Många som påbörjar AT idag är osäkra på vad man vill syssla med. Att behöva välja inriktning direkt efter avslutad grundutbildning kan för några vara inbjudande men för andra vara desto svårare. Pre-ST som del i specialistutbildningen kan vara ett alternativ men innebär att mycket i vår nuvarande organisation behöver ändras.
Målet för svensk grundutbildning och vidareutbildning är att förmedla kunskap och kompetens för svensk sjukvård och därmed skapa god vård för våra patienter. Om detta tillgodoses och svensk utbildning inte är kompatibel med EU:s direktiv så bör vårt AT-system vara överordnat.

Många har synpunkter på hur man bäst slussar in eller ”coachar” blivande kollegor i yrkesrollen vare sig de har sin grundutbildning inom eller utom landets gränser. Vägen dit kan se olika ut men viktigt är att låta den blivande kollegan prova sina vingar i verkliga livet och i en lärande miljö. Drivkraften i detta är patient-läkarmötet som Manning och DeBakey formulerar i orden; ”A driving force among the outstanding physicians whom we interviewed is their pride in performance – a desire never to be or to be seen as professionaly inadequate”.

AT är ett ypperligt instrument för att finputsa kunskaper och färdigheter förvärvade under grundutbildningen. Det är viktigt att tändigt värdera och ompröva utbildningar, men vi bör inte göra om andras misstag, därför är det viktigt att ta lärdom av dagens erfarenheter från Danmark.

Thomas Zilling,
tillförordnad ordförande
Sjukhusläkarföreningen

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera