Nyhetsarkiv

Läsarna vill ha en rymlig och praktisk arbetsklädsel

En och annan insänd klippdocka har satt guldkant på tillvaron. Sedan tävlingen lanserades har Socialstyrelsen i november 2007 beslutat om föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården mm (SOSFS 2007:19).

I denna skrift föreskrivs att all personal inom hälso- och sjukvården vid exempelvis direktkontakt med patienter ska ha kortärmad arbetsklädsel som byts minst dagligen och att händer samt underarmar ska vara fria från armbandsur och smycken vilket möjliggör handdesinfektion med sprit.

Vid risksituationer ska man skydda sig med förkläde och skyddshandskar för engångsbruk. Kort och gott har kartan ritats om en del under tävlingens gång.

Sverige har tidigare jämfört med omvärlden haft mindre uttalade problem med multiresistenta bakterier såsom MecilinamResistena S. Aureus (MRSA), VancomycinResistenta Enterokocker (VRE) och Extended Spectrum BetaLactamase (ESBL) bildande gramnegativa stavar.

Skillnaderna kan till viss del förklaras av förskrivningsmönster gällande antibiotika, geografiskt läge, bruket av engångsartiklar, sjukvårdsrutiner med mera, men inte desto mindre kommer allt oftare än det ena än det andra utbrottet på våra svenska sjukhus.

Man har därför låtit bilda en gruppering, RAF (referensgruppen för antibiotikafrågor), STRAMA (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) och SFVH (Svensk förening för vårdhygien), som tagit fram ett handlingsprogram med åtgärder för att förhindra spridning av multiresistenta bakterier.

De har utöver ensidig och hög antibiotikaförskrivning, ökat asymptomatiskt bärarskap och brister i följsamhet till de basala hygienreglerna fastslagit att många olösta fackliga hjärtefrågor såsom överbeläggningar, hög arbetsbelastning och sämre standard också utgör en risk för spridningen av multiresistenta bakterier.

Åtminstone i Uppsala har Akademiska sjukhuset därför av smittskäl ritat om byggritningarna för de avdelningar som byggs i detta nu, men den rutinmässiga utlokaliseringen fortgår både i Uppsala och annorstädes.

Enligt min uppfattning är således den långärmade rockens tid förbi även om evidensgraden för denna åtgärd ännu inte fastställts av Statens Beredning för medicinsk Utvärdering.
Därmed inte sagt att läkarkåren skall behöva frysa under den långa karga vintern vilket tycks vara ett spritt och överhängande problem på våra måttligt värmda sjukhus.

Vidare saknar de kläder arbetsgivaren erbjudit på sistone en del av de funktioner som skulle göra vardagen så mycket enklare såsom lämpliga fickor, storlek, design, identifikation med mera.

Det som gruvat mig mest är den underlåtenhet man visat att försöka finna lämpliga kläder och i stället enbart begränsat sig till det som tvätteriet erbjuder.

Uttrycket ”Kläderna gör mannen” är visserligen inte könsneutralt men nog är det ändå så att kläderna har stor betydelse för både den som bär dem och dem som är runtikring.

Idén med tävlingen var inte att få fram den slutgiltiga lösningen utan hade syftet att påvisa möjligheterna till variation och den idérikedom läskretsen uppvisat bekräftar detta.

Min favorit råkar vara samma som läsarnas och det är förslag nummer 16 under namnet ”Tropikuniform”.
De korta ärmarna bejakar de basala hygienkraven och med den knäppta fronten slipper man en hel del av de bekymmer många har med bussarongen som måste dras över huvudet och dess V-ringade front.

Sömmarna kan säkert ge plagget mer karaktär än bussarongens säckighet. Byxor med och utan benfickor torde inte vara något problem att ta fram. Färgen kan givetvis vara annan än vit.

Jag är övertygad om att andra insatser än den kortärmade arbetsdräkten är betydligt mer angelägna, men troligen på kort sikt också mer kostsamma. Jag tänker på ökat vårdplatsantal, flyt i vårdkedjor, anpassad arbetsbelastning så att doktorn hinner ta diskussionen med patienten att virus trivs lika bra med eller utan antibiotika och så vidare.

Hur som haver hoppas jag att vi fått lite rampljus på nyttan av att tidigt i ett förändringsarbete söka lösningar på problem i samförstånd med medarbetarna.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera