Nyhetsarkiv

Lars-Erik Holm: ”Det gör mig riktigt arg”

Lars-Erik HolmSocialstyrelsens förre chef Lars-Erik Holm är upprörd över sjukhusledningarnas mantra att bristen på vårdplatser inte är patientfarlig.

Efter snart 20 år som generaldirektör – först på Statens strålskyddsinstitut och sedan Socialstyrelsen – försöker nu Lars-Erik Holm ta det lugnt och landa en smula och kanske till och med börja arbeta lite som doktor.

Lars-Erik Holm har just kommit hem från Spanien. Det är inte ens en månad sedan han lämnade över generaldirektörsposten på Socialstyrelsen till Olivia Wigzell. Men även om han påstår att han ska vara ledig och sunt egoistisk ett tag framöver så glöder engagemanget för svaga och marginaliserade patient-och brukargrupper såväl som för rätten till jämlik vård, arbetsmiljön i hälso- och sjukvården och uppenbara hot för patientsäkerheten.

– Det gör mig riktigt arg! säger Lars-Erik Holm.

När sjukhusens överbeläggningar och bristen på vårdplatser tas upp i allmänna medier och personalen beskriver situationen som ohållbar för både de anställda och för patienterna, står det ofta en sjukhusdirektör i TV och försäkrar tittarna om att patientsäkerheten inte är hotad.

– Man säger det som ett mantra. Jag tycker att man ärligt borde redovisa vilka konsekvenser det här har, säger Lars-Erik Holm.

En arbetsmiljöenkät som Karolinska universitetssjukhusets läkarförening gjorde i våras visade att nästan fyra av fem läkare har handlagt en eller flera patienter på ett icke tillfreds­ställande sätt på grund av vårdplatsbristen det senaste året. Hälften kände till en eller flera patienter som lidit skada på grund av vårdplatsbristen det senaste året.

– När får politikerna veta detta? De har ett filter av tjänstemän som säger att patientsäkerheten inte är hotad, säger han och tillägger:

– Och den är inte bara hotad, skador har redan uppstått.

Han säger att man borde granska på vilket sätt vården gör sina riskanalyser när man skär ner på vårdplatser och personal för att se vilka konsekvenser åtgärderna får för patienterna? Är det på chefsläkarnivå eller är man verkligen »nere på golvet«?

Fick rätt om vårdplatsbrist

Men fram till 2103 var Socialstyrelsen tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvården och inte heller då skedde någon förbättring, fast Lars-Erik Holm säger att man jobbade hårt med överbeläggningar och vårdplatsbrist.

– Vi gjorde oss impopulära hos landstingsledningarna genom att lyfta fram frågan. När vi hade tillsynen så förelade vi till exempel Stockholms läns landsting med vite på en halv miljon och fick rätt i förvaltningsrätten.

– Och när dåvarande socialminister Göran Hägglund sa att överbeläggningarna var en av de största patientsäkerhetsriskerna, då tänkte jag att nu har droppen urholkat stenen, nu händer det något. Men det är fortfarande jättetrångt på sjukhusen.

Den 1 juni 2013 flyttade tillsynen över till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Lars-Erik Holm tycker att det har tystnat när det gäller överbeläggningar.

– Men det kan vara att det inte skapar samma rubriker längre, jag har ingen insyn i vad som görs i tillsynen.

En annan sak som Lars-Erik Holm tycker är problematisk, men som egentligen inte har varit Socialstyrelsens område är kompetensförsörjningen. Bristen på läkare och sjuksköterskor.

Men egentligen råder ingen brist, menar Lars Erik Holm.

– Vi har aldrig haft så många läkare och sköterskor! Problemet är att många inte vill jobba med landstingen som arbetsgivare.

– På vilket sätt används min kompetens? På vilket sätt kan jag påverka utvecklingen och bli delaktig? Har jag redskap att utföra min verksamhet på bästa sätt?

Lars-Erik Holm menar att de oklara eller nekande svaren på dessa frågor är en av förklaringarna till att personalen flyr: Att man åker till Norge och jobbar handlar inte bara om lönen utan om att man inte känner sig sedd eller lyssnad till. Samma sak gäller för dem som väljer att arbeta som stafettläkare.

– Om jag ändå inte kan påverka någonting som anställd på en arbets­plats, då tar jag konsekvensen och kommer bara dit som konsult. Då behöver jag inte känna mig ansvarig.

Personalen är kapitalet

Lars-Erik Holm påpekar att i verksamheter som socialtjänsten och hälso- och sjukvården består det verkliga kapitalet av personalen och dess kompetens.

– Om man hela tiden accepterar att de erfarna försvinner och nytillflödet består av unga och oerfarna, då har man inte förstått vad som utgör kapitalet i en kunskapsorganisation.

Han menar att denna brist på förståelse också avspeglas i arbetsgivarnas syn på fortbildning.

– Hur ska personalen kunna vidmakthålla en hög kompetens om den inte får någon fortbildning?

Utgångspunkten på den svenska arbetsmarknaden har hittills varit att arbetsgivare och arbetstagarorganisationerna kommit överens om hur man gör med fortbildning. Från och med den 18 januari 2016 ska EU:s förnyade yrkeskvalifikationsdirektiv (2013/55/EU) vara genomfört i medlemsstaterna.

Lars-Erik Holm tror att kraven i direktivet kommer att tvinga arbetsgivaren att ta ansvar för fortbildningen.

– Idag lyckas man inte få gehör för sina krav på och behov av fortbildning.

Ett annat av Lars-Erik Holms hjärte­områden är jämlik hälso- och sjukvård. Under hans tid som generaldirektör för Socialstyrelsen har många områden/diagnoser­ fått nationella riktlinjer och några har hunnit förnyas både en och två gånger.

– Det är statens viktigaste redskap för att skapa en evidensbaserad och mer jämlik vård och omsorg. Nu har vi nationella riktlinjer för alla stora folksjukdomar och flera specialitetsföreningar vill att Socialstyrelsen ska utveckla nationella riktlinjer även på deras områden.

Efterlevnaden till nationella riktlinjer kan följas i Socialstyrelsens utvärderingar och Öppna jämförelser. Lars-Erik Holm ser Öppna jämförelser som en drivkraft till förändring.

– Det skapar ett ägarskap lokalt. Socialstyrelsen visar hur det ser ut, sedan får lokala och regionala grupper fundera på varför och vad man kan göra för att förändra.

Nu har Socialstyrelsen tagit ytterligare ett steg och börjat ta fram målnivåer, ett slags lägsta acceptabla nivå som alla måste klara av, för ett antal riktlinjer.

– Det har tagits väldigt väl emot av sjukvården som är kompetitiv till sin natur. Den vill lära sig för att förbättra vården. Målnivåerna blir också ett stöd för dem som står för resurserna.

Lars-Erik Holm säger att hela konceptet med riktlinjer och Öppna jämförelser har lett till en imponerande förbättring de senaste 6–8 åren. Han säger att hälso- och sjukvården, som ofta beskylls för att hysa ganska tröga system, kan uppvisa snabba förändringar när man sätter fokus på resultaten.

– Öppna jämförelser är också en demokratifråga. Att vi kan se vad vi får för våra skattekronor i det egna landstinget eller kommunen och jämföra det med resultaten i andra landsting/­kommuner.

Trots denna explosion av positiva omdömen låter Lars-Erik Holm riktigt dyster när han säger att den struktur vi har idag inte gynnar hälso- och sjukvård på lika villkor. Han syftar på det kommunala självstyret i de 21 landstingen och de 290 kommunerna.

– Alla ska bestämma och utveckla själva. Det är så svårt att få nationell samsyn om vilka åtgärder som behöver göras.

Lars-Erik Holm tror inte att antalet landsting/regioner blir färre inom överskådlig tid.

– Både Mats Svegfors och Mats Sjöstrands tunga och kloka utredningar har visat på behovet. Men det påverkar många yrkespolitiker som måste göra avkall på sina egna intressen. Det skär genom alla partier. Det är där det tar stopp.

Nu har utredarna Barbro Holmberg (S) och Kent Johansson (C) fått klara direktiv av finansdepartementet att föreslå en ny regional indelning som innebär ett väsentligt antal färre län och landsting. Men frågan är om det hjälper.

– Nej, ska jag vara ärlig så tror jag inte det, säger Lars-Erik Holm, men tillägger att tiden nog ändå arbetar för frågan.

Internt på Socialstyrelsen har det emellertid varit stora förändringar under tiden som Lars-Erik Holm var generaldirektör.

– När jag sökte jobbet tittade jag på regleringsbrevet och instruktionen för Socialstyrelsen och det var väldigt rörigt

Redan på anställningsintervjun fick han klart för sig att man förväntade sig en förändring i styrningen av verksamheten, den måste bli tydligare. Men att det skulle bli så många förändringar, det visste han inte.

– Sedan 2009 har det varit en ständig omorganisation som regeringen har initierat. Vi har haft tio verksamhetsövergångar. Vi har delat myndigheten. Vi har tagit emot verksamheter. Det har tillkommit och försvunnit resurser.

Lars-Erik Holm säger att det betyder att inget år har varit jämförbart med föregående år. Att det har varit som att årligen bli chef för en delvis  ny myndighet. Men han tycker ändå att slutresultatet har blivit bra.

– Det har blivit tydligare ansvarsområden för varje myndighet. Det är inte längre samma överlappning som förr. Tydligare uppdrag gör det också lättare att styra framöver.

Beskrevs som despotisk

Under resans gång har det också kommit en del kritik mot Lars-Erik Holms ledarstil. Tidningen Chef beskrev honom som despotisk och gav honom bottenbetyg i en artikel 2011. Under flera år var bloggen Totalstyrelsen aktiv. Där figurerade en rad medarbetare och chefer lätt maskerade till figurer ur sagornas värld. Lars-Erik Holm fick bli den elaka katten Måns, medan den bloggande byrådirektören själv skrev under pseudonymen Gullan. Flera mellanchefer slutade, några under buller och bång. Och tidningarna i branschen hakade på.

Lars-Erik säger att det var ett led i att demonisera honom och hade att göra med det mandat han hade att genomföra stora förändringar.

– Många som hade fått göra som de ville fick inte längre det. Sådant är aldrig populärt och ofta smärtsamt.

Han nämner bland annat att tjänstemännen på Socialstyrelsens tillsyn skulle förändra sättet som man svarade på klagomål.

– Jag ville att de skulle sätta sig in i den klagandes ställning och försöka svara på ett sådant sätt att de kände sig sedda och respekterade, även om ärendet lämnades utan åtgärd.

Lars-Erik Holm säger att det var en del av en större fråga om vem myndigheten är till för. Han säger att Socialstyrelsen ofta har uppfattats som en sluten borg som ibland fällde ner vindbryggan och skickade ut en föreskrift. Och så bums upp med vindbryggan igen.

– Jag ville att vi istället skulle gå från borgen till torgen för att höra vilka problemen är.

En annan sak som Lars-Erik Holm har drivit hårt är att Socialstyrelsen ska vara de diskriminerade, marginaliserade, de utsattas röst. Han säger att det inte heller har varit populärt hos alla.

– Men för mig var det viktigt, inte minst mot bakgrund av den roll som både Medicinalstyrelsen och Socialstyrelsen under första halvan av 1900-talet spelade när det gällde bland annat antisemitism, antiziganism och tvångssteriliseringar.

–Vi måste vara medvetna om vår del av den mörka historien under 1900-talet och därför är det extra viktigt att vi jobbar med de röstsvaga.

Ett kontroversiellt beslut var att stryka flera sexuella beteenden ur diagnossystemet. Så småningom kom också ett riksdagsbeslut om att upphäva kravet på sterilisering i samband med könsbyte, efter att Socialstyrelsen hade utrett frågan och varit pådrivande.

Lars-Erik Holm säger att de fanns de som undrade varför myndigheten skulle ägna tid åt en sådan liten grupp, och att det antagligen berodde på att Lars-Erik Holm själv är homosexuell.

– Men då har man ju inte förstått varför det här är viktigt. Om vi blir uppvaktade av en grupp som har mycket hög risk för självmord och där vi ser hur samhället hela tiden sätter upp hinder för att de ska kunna leva ett fullgott liv, då tycker jag att det är vårt ansvar att verkligen försöka göra något.

Men Lars-Erik Holm säger också att han fått mycket beröm och stöd för sitt sätt att leda myndigheten, inte minst från den politiska ledningen.

– De förstod att det skaver när man förändrar, man hittar sätt att misstänkliggöra den som är förändringsagenten. Men det lugnade ändå ner sig mycket de sista åren, många av dem som var väldigt missnöjda i början flyttade ju på sig. Men det är skönt att slippa den typen av utsatthet nu.

Lars-Erik Holm säger att lärdomen måste blir att omorganisationer behöver gå snabbare.

– Det sliter så på personalen att mitt i en omorganisation få veta att nästa år kommer en ny omorganisation som vi inte vet vad den kommer att innebära.

Under hösten ska nu Lars-Erik Holm ta det lugnt, kanske prova att jobba lite kliniskt på sin mans läkarmottagning

– Men framförallt vill jag landa lite. De här åtta åren har tagit kolossalt mycket av min tid. Nu behöver jag rå min egen tid och fundera på vad jag vill göra. Låta den sunda egoismen råda ett tag.

Lars Erik Holm har under de senaste åren också haft andra uppdrag. Bland annat ingick han i en internationell kommitté som utredde kärnkrafts­olyckan i Fukushima och ledde en internationell kommitté som utvärderade den norska sjukvårdens agerande i samband med terrorattentaten i Norge 2011.

Det senaste året har han lett utredningen om beslutsoförmögna personers ställning i vård, omsorg och forskning (SOU 2015:80) och lämnade över den till regeringen den sista september. Han säger att det är möjligt att han så småningom vill göra en utredning igen. Men just nu har han inga offentliga uppdrag kvar.

– Jag är ren. Och nu känns det väldigt bra.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera