Landstingsdirektören: Det är en process
Landstingsdirektör Gunilla Andersson har förståelse för den uttalade känslan av osäkerhet när det gäller den nya organisationen i Landstinget i Värmland, och är nog med att påpeka att det rör sig om en process.
– En omorganisation leder alltid till mycket frågeställningar och oro och då är det så klart att alla svaren på alla frågor finns inte från början. Det är också meningen att det ska vara ett fortsatt arbete vi ska göra tillsammans.
Den nya organisationen där sju divisioner blir fyra områden kom till efter ett utredningsarbete förra året som tjänstemannaledningen med Gunilla Andersson i spetsen la fram till landstingsstyrelsen. Politikerna fattade beslut om att den nya organisationen ska gälla från 1 januari 2016, med en övergångsperiod där det gamla arbetssättet fick fortsätta till den 1 april, sedan övergår man successivt till det nya, men mycket av det gamla arbetssättet kommer finnas kvar under resten av året. Tanken med den nya organisationen var att jobba mer över områdesgränserna.
– Vi vill ge verksamhetscheferna möjlighet att jobba med vårdflödena på bättre sätt. Den organisation vi har nu har vi haft i många år. För att vi ska kunna få vårdkedjorna att bli tydligare behöver vi jobba mer gränsöverskridande.
Att det för hälso- och sjukvården blir två områden, öppenvård och slutenvård, har skapat en del kritik, bland annat från Värmlands läkarförening, som påpekar att flera specialistområden kräver både öppen och slutenvård. Enligt Gunilla Andersson ska det inte vara några vattentäta skott mellan de två områdena, snarare ska de ligga nära varandra.
– Det är inga bra namn på områdena, det kunde lika gärna heta a eller b eller ett eller två. Det finns både öppen- och slutenvård i bägge. Det går helt enkelt inte att samla alla de här under en chef, då skulle det bli runt 50 verksamhetschefer under en chef, det är för mycket. Men de här två cheferna ska jobba tätt ihop och dela rum. Vi har också sagt att vi kan byta namn på områdena.
Omorganisationen kommer till vid en tidpunkt då även över 200 tjänster ska bantas bort i landstinget. Det fanns inga krav på en omorganisation i samband med sparbetinget, men Gunilla Andersson anser den vara nödvändig, även med tanke på den bantade ekonomin.
– Jag såg ingen annan väg kring de analyser vi har gjort, att vi behövde göra den omorganisationen. Därför la vi också det här förslaget. Det var tydligt att vi behövde ändra organisationen för att stödja förändringsarbetet.
Hon känner inte igen sig i kritiken att det inte finns en långsiktig plan för hur vården i Värmland ska se ut.
– Vi har jobbat med att ta fram en utvecklingsplan som bygger på demografi och långsiktig utveckling som sträcker sig till 2030. Där ser vi att vi behöver en ordentlig satsning och behöver andra strukturer för att jobba med hela vårdkedjor.
Gunilla Andersson påpekar också att den nya modellen inte är skriven i sten.
– Det är viktigt att det är tydligt att det här är en fortsatt process. Kommer det fram något, som att vi behöver flytta ett verksamhetsområde inom de större områdena, då kan vi göra det. Vi kommer fortsätta arbeta med det här i samarbete med de fackliga organisationerna.
Inbesparingarna och den nya organisationen ska förhoppningsvis hjälpa upp landstingets ekonomi, men Gunilla Andersson är pragmatisk när det gäller landstingets ekonomi i framtiden.
– Vi kommer hela tiden ha utmaningar när det gäller ekonomin. Vi har inte en stark tillväxt i Värmland och vi har en åldrande befolkning.