För att bli mindre beroende av hyrpersonal erbjuder nu Landstinget i Värmland ett nytt typ av avtal för att knyta till sig egenföretagande läkare utan bemanningsföretag som mellanhand. Det är en av flera åtgärder som landstinget vidtagit för att nå målet om oberoende av hyrpersonal vid årsskiftet. Värmlands läkarförening tycker dock att landstinget inte angriper det verkliga problemet. – Hyrläkarfrågan är symptom på toppstyrning och dålig personalpolitik, säger Christofer Lindholm, ordförande i Värmlands läkarförening.

• 25 september 2018
• 0
• AV: Veronica Lindström

Under de senaste åren har andelen inhyrd personal inom hälso- och sjukvården i Värmland ökat. För att minska andelen hyrpersonal så erbjuder nu Landstinget i Värmland ett nytt typ av avtal som de tror kan locka till sig personal. Det riktar sig till läkare och psykologer med egna bolag som kan tecken avtal med landstinget direkt, utan bemanningsföretag som mellanhand.

– Vi tror att det kan finnas individer som är attraherade av färre ställen att vara på, att vara del av ett arbetslag, och att det skänker en större tillfredställelse att inte behöva lämna röntgen och provsvar som man inte fått in. Där tror vi att det finns en ”uppsida”, samtidigt som man kan få styra sin arbetstid, säger Tobias Kjellberg.

Christofer Lindholm är dock inte lika övertygad om att avtalet kommer locka medarbetare från bemanningsföretagen.

– Det är lite märkligt av landstinget att tro att läkare vill teckna det här avtalet, för ensättnignskostandern i avtalet är lägre än vad de får för ersättning som hyrläkare. Sen så klart försvinner det ett en mellanled, men frågan är om det är så attraktivt att folk ändå kommer vilja stanna kvar.

– Så kan det nog vara, svarar Tobias Kjellberg. Vi har tänkt oss att det utifrån ett landstingsperspektiv ska vara kostnadsneutralt utifrån hur anställningen ser ut. I häradet av 90:e percentilen för en normal löneläge är grundtanken.

Det nya avtalet löser inte det bakomliggande problemet med stora volymer av hyrläkare, det menar Värmlands läkarförening. Landstingets utbredda användning av hyrläkare kritiserades hårt av IVO 2016. De påtalade även att situationen gjorde vården mindre patientsäker och att åtgärder måste vidtas. Situation har enligt Värmlands läkarförening skapat en ännu sämre arbetsmiljö för de fast anställda.

– Till syvende och sist så har det varit en dålig personalpolitik. Nu har vi fått en ny landstingsdirektör och HR-direktör. I diskussion med dem så vill de ändå satsa på att försöka behålla befintlig personal och ha en kunskapskompetensförsörjning, det tycker jag verkar bra för framtiden, att ändå försöka få till ett bra samarbete med arbetsgivaren.

Tobias Kjellberg tror att landstingets beroende av hyrpersonal grundar sig i flera olika anledningar.

– Vi har lärt oss att hitta väldigt många av vårdens lösningar i slutenvården i Sverige. Vi har inget dragande i systemet ute i primärvården. Då hamnar vi i kompetensbristsituationer och så blir det en tung arbetsmiljö.

Anledningen till att hyrläkarberoendet blivit så stort tror Christofer Lindholm också beror på att Landstinget i Värmland inte är en attraktiv arbetsplats. Det beror på en kombinationen av dålig arbetsmiljö, icke konkurrenskraftiga löner för bristande specialiteter, underprioritering av fortbildningsmöjligheter, och detaljstyrning från ledningen.

– Framförallt så är de inte en attraktiv arbetsplats på grund av en toppstyrning från arbetsgivaren sida. De fast anställda läkarna är väldigt detaljstyrda i vad de ska göra och de har svårt att styra över sin egen arbetssituation. Jag kan se att enhetschefer och verksamhetschefer sägs ha mandat att göra mycket saker, men i realiteten har de inte det mandatet, säger han.

Tobias Kjellberg känner inte igen sig i läkarföreningens verklighetsbild.

– Jag tror inte på en toppstyrning av vården, vi måste ha ordning och reda men sen ska ansvar och befogenheter vara matchade, säger han.

I praktiken har det blivit svårare för verksamhet- och enhetschefer att anställa ny personal. På grund av minusresultat i budgeten och skenande antal anställningar under det senaste året så tillåts inte längre verksamhet- och enhetschefer att själva anställa nya medarbetare utan måste gå omvägen via områdeschefen. Enligt Lindholm betyder det här merarbete och fördröjning av anställningsprocessen, vilket i sin tur ökar risken att förlora kompetent personal. Tobias Kjellberg ser det däremot som en nödvändighet för att strama åt ekonomin.

– Vi vill att våra chefer ska ha befogenheter som matchar ansvaret. Däremot har jag aldrig varit med om att någon har nekat en nyanställning av en läkare utan det är andra yrkeskategorier som vi glider iväg i, säger Tobias Kjellberg.

Samtliga landsting och regioner har som mål att vara oberoende hyrläkare den 1 januari 2019. Det vill säga, då ska max två procent av lönekostnaderna gå till hyrläkare. I dagsläget lägger Landstinget i Värmland mellan två och tre gånger så mycket. Under året har landstinget gjort ytterligare åtgärder för att nå målet. De har sedan i våras tecknat avtal med frivillig sjukvårdspersonal för att skapa en typ av personalpol. Avtalet ger läkare en fast anställning hos landstinget samtidigt som de går med på att hoppa in och jobba på annan arbetsplats och ort om det saknas personal. Som kompensation för sin flexibilitet får de 10 000 kronor i lönepåslag.

– Vi försöker med hjälp av incitament med hjälp av det här verksamhetsområdet för mer flexibilitet och nu mer uppdragstagare försöka säkerställa att vi har tillgång till läkarkompetens på ett annat sätt än hyrbolag. Dessutom det här sättet med uppdragstagare uppfattar vi har betydande högre patientsäkerhet än det gällande hyrläkarsystemet som IVO på ett tydligt sätt kritiserat.

Kommer dessa åtgärder räcka för att nå målet?

– Nej inte över allt. Jag vet att det finns smala specialiteter där jag inte alls är säker på att alla åtgärder kommer räcka. Då får vi fundera på hur vi löser det men jag tror att vi kommer en bra bit på vägen, det känner jag mig ändå övertygad om.