Landstinget i Östergötland ska leta fel istället för syndabockar
Istället för att leta syndabockar när något gått snett bygger landstinget nu upp ett riskhanteringssystem inriktat på att hitta orsaker och förebygga fel inom sjukvården. Organisationen ska vara helt klar år 2005.
Arbetet på att öka patientsäkerheten, som sker i samarbete med Landstingsförbundet, har pågått över två år och har redan ineburit att hanteringen av Lex Maria-ärenden ändrats.
– Vi nöjer oss nu inte med att rapportera en syndabock. Vi skickar med egna utredningar med förslag till åtgärder då incidenter och avvikelser rapporteras till Socialstyrelsen, säger Annica Lindqvist (bilden), projektledare vid Centrum för verksamhetsutveckling i Linköping.
Under drygt två och ett halvt år får hon cirka fem miljoner kronor för att bygga upp ett nytt riskhanteringssystem för hela landstinget.
När nyårsklockorna ringer in år 2005 ska hela primärvården, alla sjukhuskliniker och all annan verksamhet inom landstinget arbeta i den nya organisationen med ett nytt datoriserat riskhanteringssystem hämtat från offshore-industrin.
– Vi testade de traditionella datorsystem som finns inom hälso- och sjukvården, men de dög inte. De gav oss för lite statitstik och var inte konstruerade för orsaksanalyser, säger Annica Lindqvist.
– Därför köpte vi, tillsammans med Jönköpings läns landsting, ett system från Norge utvecklat för offshore-industrin.
Annica Lindqvist hoppas nu att man ska få en mer samlad bild av riskerna inom sjukvården och att feedbacken till klinikerna ska bli snabbare. Det tar ju väldigt lång tid innan Lex Maria-ärenden utreds och de inblandade glömmer väldigt snabbt vad som egentligen hände.
På sikt är också målet att bygga upp en kunskapsdatabas där de anställda ska kunna gå in och lära sig av andras arbete med risker.
– Men det viktiga är inte datorsystemet i sig utan att vi tänker på ett nytt sätt när det gäller risker, säger Annica Lindqvist.
– Vi har tidigare räknat antalet avvikelser och rapporterat dem uppåt i landstinget, men det har gett noll tillbaka. Det viktiga nu är att vi tar bort den centralistiska controllerfunktionen över avvikelsehanteringen. Avvikelserna ska analyseras på klinikerna och det är ute på klinikerna som man ska få feedback.
– Därför inrättar vi nu ”avvikelsesamordnare” på alla kliniker som får ansvar för patientsäkerheten. Kan vi komma bort från strafftänkandet är det lättare att få personer att berätta vad som egentligen hände när något gick fel.
Eftersom patientsäkerhet är ett prioriterat område är samtliga chefläkare med i projektet att skapa en ny riskhanteringsorganisation.
Christer Liedgren, chefläkare vid Vrinnevi-sjukhuset i Norrköping:
– Det är ett fantastiskt bra projekt, men det är inte datorsystemet som är hjärtpunkten. Hjärtpunkten är att förändra attityderna när det gäller avvikelser, alla vet ju hur mycket gammalt och surt som ligger och jäser i Lex Maria och ansvarnämndsärenden.
– Avvikelserapporteringen är ju ganska tveksam på många ställen. Man rapporterar för få avvikelser, men det som framför allt fallerar idag är återrapporteringen. Där hoppas jag på det nya it-systemet. Tidigare har vi hanterat saker pappersvägen och papper som man sätter in i pärmar dör snabbt. Nu kommer vi att få snabb och lätt tillgång till avvikelserapporterna och kunna bygga upp en kunskapsbank. Men det är klinikerna som måste känna behovet, annars blir det ingen förändring.
Johan Elfström, chefläkare på Universitetssjukhuset i Linköping:
– Jag hoppas att vi kan åstadkomma ett mer profylaktiskt förhållningssätt, men det beror på hur engagerade klinikerna blir, det är ju där jobbet görs.
25 utvalda personer har fått universitetsutbildning i MTO (människa-teknik-organisation) av landstinget och en lättviktsvariant har tagits fram. De blir nu nyckelpersoner i den nya organisationen för att skapa ett nytt modernt patientsäkerhetstänkande i Östergötland.
