Nyhetsarkiv

Landstingens system Nitha knockade Socialstyrelsens Klara

Hittills har hälso- och sjukvårdens tillsynsmyndigheter misslyckats i ambitionen att återföra erfarenheterna från tillsynsärendena bredare än enbart till anmälaren.

För sju år sedan tog sjukvården saken i egna händer och började bygga databasen Nitha.

– Vi var ett antal personer i olika landsting som var överens om att vi måste lära mer av det som blir fel, och då kunde inte Socialstyrelsen hjälpa oss.

Gemensam terminologi

Det säger Hans Rutberg. Då för sju år sedan var han chefläkare i landstinget i Östergötland och en av initiativtagarna till Nationellt stöd för IT-stöd för händelseanalys (Nitha).

Idag är han adjungerad professor i patientsäkerhet och ordförande i Svenska Läkaresällskapets kommitté för säker vård och tillhör Nithas förvaltningsgrupp.

Flera landsting hakade på Nitha-projektet som fick stöd från Center för eHälsa i samverkan (CeHis – numera Inera) och Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Tanken är att systemet både ska vara ett verktyg för att göra händelseanalyser på ett standardiserat sätt med en gemensam terminologi och bli en kunskapsbank med möjlighet att aggregera resultat från tidigare analyser.

Händelsedatabas

Ungefär samtidigt inleddes ett liknande projekt på Socialstyrelsen – Kommunikation och lärande om analyserade risker och allvarliga händelser (Klara).

Klara var tänkt som en händelsedatabas för analys och återföring av avvikelser på nationell nivå. Avsikten var att systemet också skulle vara ett verktyg för vårdens egna analyser och deras inrapportering till Socialstyrelsen.

– Grundtanken var att vi skulle börja med lex Maria-händelser men vi hade en tanke att det också skulle kunna användas även för andra typer av händelser och anmälningar, till exempel enskilda klagomål från patienterna, säger Krister Lundström.

Konkurrens mellan systemen

Han jobbade bland annat på enheten för tillsynsutveckling och patientsäkerhet på Socialstyrelsen och var metodexpert i Klara-projektet.

Det var uppenbart att de båda systemen stod i konkurrens till varandra.

– Nitha-arbetet försvårades av att det var svårt att föra en konstruktiv dialog med Socialstyrelsen, säger Hans Rutberg.

Av dokument och brevväxling inom Socialstyrelsens anas att ledningen inte heller var särskilt entusiastisk till Klara. Ett halvår innan den tänkta sjösättningen ansåg man att alltför många frågor kvarstod.

En var huruvida Socialstyrelsen skulle kunna tvinga lex Maria-anmälare att använda Klara-systemet. I så fall skulle föreskrifterna behövt ändras. Andra frågor handlade om sekretess och personuppgifter. Likaså ansågs att det skulle vara svårt att få SKL intresserat av Klara eftersom de redan stödde Nitha.

Lagt på is

Efter att Krister Lundström dragit ärendet på ett ledningsgruppsmöte i juni 2010 lades projektet på is. När IVO bildades följde Krister Lundström med till den nya myndigheten och arbetar nu som inspektör på avdelning nord i Umeå.

– Jag stod som ansvarig handläggare och fick en fråga från registraturen på Socialstyrelsen eftersom ärendet fortfarande formellt var öppet, det behövde fattas ett beslut om det skulle stängas inom Socialstyrelsen eller flyttas över till IVO.

Krister Lundström vände sig till den ansvariga chefen på IVO som meddelade att IVO just då inte avsåg att ta över ärendet. Det stängdes på Socialstyrelsen.

Men Nitha har gått vidare och Social­styrelsen skriver i sin Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2014 att vårdgivarna bör fokusera arbetet att utveckla patientsäkerhet genom att bland annat använda Nitha för händelse­analys.

Tillgängliga för andra vårdgivare

I slutet av förra året var 17 av 21 landsting samt fyra kommuner anslutna till Nitha. I augusti 2014 fanns 1322 händelseanalyser i Nitha varav 368 överförda till kunskapsbanken och därmed tillgängliga för andra vård­givare att ta del av.

– Det första steget var att bygga databasen och det har tagit längre tid än vi trodde, säger Hans Rutberg och fortsätter:

– Nu är den klar och det funkar. Fokus för det närmaste året för Nitha blir att få ut information och att försöka göra en bra rapport!

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera