Landstingen saknar kunskap för att införa vårdval för hela öppenvården
Så säger Staffan Lindvall, projektledare på SKL, med ansvar att titta på nya vårdvalsmodeller.
– Svensk sjukvård har varit väldigt budgetstyrd. Hos oss kostar organisationer. I en del andra länder har hälso- och sjukvårdsinsatser och de tjänster som utförts varit det som sjukvården fått betalt för. I det avseendet ligger de före oss. DRG-systemet kommer till exempel från USA, det är inte en slump.
Staffan Lindvall menar att problemet är hur sjukvården ska beskriva tjänsterna i öppenvården.
– I dag har vi otillräckliga underlag för att beskriva hela öppenvårdens verksamhet i termer av tjänster, produkter och insatser. Vi har inte heller haft tillräckligt bra kommunikation med professionen när det gäller målrelaterad ersättning och resultatfokus för att kunna skapa trygga system.
Han menar att den nationella taxan gett sjukvården en del kunskaper om åtgärdsbaserad ersättning, men att de erfarenheterna inte räcker för att vikta ersättningar för hela öppenvården.
– Vi vet vad en kataraktoperation eller en knäledsplastik innebär, men när vi kommer till motsvarande insatser för exempelvis kroniskt sjuka som kanske har en primär och en sekundär diagnos vet vi inte hur ersättningssystemen ska se ut idag.
Staffan Lindvall anser att även om Socialstyrelsen har många professionella grupper igång som tittar på klassificeringar och åtgärder så har svensk sjukvård för lite kunskap om hur vårdinsatserna och tjänsterna ser ut inom stora delar av hälso- och sjukvården.
– Vi måste engagera professionen ännu mer när det gäller att titta på sjukvårdens processer. Hur ska vi värdera vad vi gör för olika patientgrupper? Hur ska vi beskriva skillnaderna i ett läkarbesök? Det kan ju vara en oerhörd skillnad i resursinsatsen mellan två patienter med samma diagnos.
Staffan Lindvall håller med de som tycker att svensk sjukvård är i behov av större dynamik, flexibilitet och valfrihet, men vill samtidigt varna för att gå obetänkt fram.
– Det finns vinster att hämta utomlands. Vi kan lära av Tyskland och Danmark och många andra länder, men vårt budgetsystem har också många fördelar. Vi har ett av världens bästa sjukvårdssystem med kontrollerade kostnader. Vi får inte fuska bort det, menar Staffan Lindvall.
– Vi får inte tappa bort vår egen historia, för den har faktiskt varit framgångsrik. Svensk sjukvård hänger väl med när det gäller teknisk och medicinsk utveckling och vi har haft en relativt stark professionell utveckling. Vi har exempelvis fler subspecialiteter än många andra länder.
Staffan Lindvall tycker också att de nya vårdvalsmodellerna trots allt öppnar upp nya möjligheter för att andra specialister än allmänmedicinare ska kunna få ett helhetsansvar för patienter och diagnosgrupper, eftersom lagförslaget släpper kravet på att patienten måste lista sig hos en specialist i allmänmedicin.
– Dilemmat är att det saknas beskrivningssystem om vad vårdinsatserna i öppenvården innebär. Hade de varit bättre kunde vi varit modigare och sagt till vårdgivarna att de kunde fått friare händer att utveckla vården bara de uppfyller målen, men idag kan vi inte göra det.
Staffan Lindvall leder nu arbetet på SKL för att ta fram nya ersättningssystem.
– Vi har tre perspektiv som vi fokuserar på för tillfället:
Hur ska våra ersättningssystem kunna stödja vårdprocesser, flöden och vårdepisoder? Hur ska vi skapa system för mer målrelaterad ersättning och hur speglar vi skillnader i vårdtyngd så att ersättningarna blir rättvisa?
Christer Bark
