Trots att kostnaderna för hyrläkare skjutit i höjden senaste året, istället för att minska, så oroar sig inte Martin Rödholm, projektsamordnare på SKL och den som ligger  bakom den stora nationella planen att göra landstingen oberoende av hyrläkare till 1 januari 2019.

• 01 november 2017
• 0
• AV: red

– Jag ser att alla landsting jobbar aktivt med frågan, men processer tar ju tid. Därför är jag inte så förvånad över att kostnaderna ökat. Vår bedömning är att vi inte kommer att se de stora förbätt­ringarna förrän under 2018 när landstingen sätter in fler åtgärder och man ser resultat av dem, menar Martin Rödholm.

Men han påpekar att nu gäller det att landstingen tar till alla upptänkliga åtgärder de har företagit sig för att bli oberoende av inhyrd personal.

– Det är trots allt ett val man gör. Jag vet att det är brist på folk, men de som väl stänger dörren till dessa läkare kommer att se att de hittar andra alternativ att jobba med, säger Martin Rödholm.

Han väntar därför med spänning på de senaste siffrorna för kvartal tre som kommer i början av november (efter denna tidnings utgivning). Trots den uppåtgående kurvan tror Martin Rödholm att det är fullt möjligt att nå målet om ett totalt oberoende.

För honom är det inte kostnaderna som strålkastarna ska riktas mot understryker han. Kontinuiteten i sjukvården ska vara i fokus.

– Orsaken att vi väljer att göra detta är att vi måste få kontinuitet i vården för patienternas skull. Med fast anställda läkare och annan personal blir det bättre, säger Martin Rödholm.

Ett exempel enligt honom är de vårdcentraler som hittat smartare sätt att bemöta patienter med psykisk ohälsa som blir lotsade direkt till en sjuksköterska, psykolog eller kurator, istället för att alltid sätta första tiden till läkare.

Sådana skrivningar syns också i rekommendationen­­ och beslutet från SKL:s förbundsstyrelse som anvisar att alla landsting och regioner bör minska inhyrningen av personal. ”Med egna medarbetare skapar vi kontinuitet för patienterna. Det bidrar till en tryggare vård med högre kvalitet och lägre kostnader” är formuleringen i dokumentet av ordförande Lena Micko.

Ger hyrläkare sämre kvalitet och högre kostnader, Martin Rödholm?

– Nej, inte på grund av de enskilda personer som arbetar som hyrläkare, men ett system med inhyrd personal ger sämre kontinuitet och därmed otrygg­het hos oss som patienter, risk för informationsmissar och vårdprocesser tar längre tid. Visst blir lönekostnaderna något högre med inhyrda läkare, men framför allt blir det kvalitetsbristkostnader.

Han syftar på en rapport från 2016 från Ivo som inspekterade 21 offentligt drivna vårdcentraler som anlitade hyrläkare där patientsäkerhetsrisker upptäcktes.

Samtidigt tonar en bakgrundsbild fram av hyrläkare som inte fått tillräcklig arbetsplatsintroduktion från arbetsgivaren, saknat stöd i det dagliga arbetet, vem man ska rådfråga om patienter samt att hyrläkarna i fråga inte känt till landstingens rutiner vad gäller vårdplanering för patienterna.

På frågan om kvalitetsfrågan snarare hänger samman med arbetsgivarens personal­hantering svarar Martin Rödholm.

– Vårdenheter som är beroende av inhyrd personal lägger mycket tid på information till dem för att minska riskerna. Samtidigt visar rapporten att de behöver lägga ännu mer tid på det, tid som istället kunde ha använts till vård av patienter, menar Rödholm.

TEXT: Agneta Borgström