Nyhet

Lämnade jobbet i protest efter “stopplag” mot klinisk verksamhet

– För min del fungerade det alldeles utmärkt att kombinera chefskapet med klinisk verksamhet och en del forskningsaktiviteter. Det underlättade mitt arbete och gav mig en legitimitet i chefsuppdraget. Jag anser att jag hade bättre förutsättningar att klara mitt uppdrag genom att vara kliniskt och forskningsmässigt aktiv. Detta kan självfallet variera mellan olika verksamheter och beror förstås också på uppdragets omfattning, säger Anders Lindmark, tidigare verksamhetschef för område hematologi vid universitetssjukhuset i Lund.

Det var under ett informationsmöte för sjukhusets samtliga chefer i september 2008, som sjukhuschefen Bent Christensen meddelade att chefer ska ägna sig åt ledarskap på heltid och inte delta i det kliniska arbetet eller forska. Direktivet möttes med stor förvåning av många verksamhetschefer, menar Anders Lindmark.

– Vi upplevde inte att beslutet var förankrat i ledningsgruppen, utan att det var ett självständigt utspel från sjukhuschefen. Jag blev överraskad att inte fler än jag lämnade sina uppdrag, säger Anders Lindmark.

”Modernt” ledarskap

Bent Christensen har i många sammanhang redogjort för sin syn på ett vad han anser vara ”modernt” ledarskap.
I en artikel i Sydsvenskan säger han: ”Har man ansvar för budget för flera miljoner, så måste man prioritera sitt chefsjobb. En chefs primära uppdrag är att se till att man har den kompetens som behövs. Hur skulle det vara om den högsta chefen gick runt och ordnade med praktiska ting? Jag vet inte vilka andra branscher där det förekommer”.

Anders Lindmark menar dock att förutsättningarna och villkoren i sjukvården och särskilt i den högspecialiserade regionsjukvården, ser annorlunda ut än i många andra branscher.

– Hematologi är en väldigt forskningsintensiv specialitet där steget från kliniska innovationer till klinisk praxis är väldigt kort. Om du som chef har en forskningsanknytning så är chansen större att den här överföringen av forskningsresultat verkligen kommer till praktisk användning, säger Ander Lindmark.

Ekonomisk styrning ett primitivt instrument

Det är svårt, menar han, att tillämpa en hårdare ekonomisk styrning i sjukvården. Det finns många verksamheter, där det är näst intill omöjligt att på förhand dimensionera resurserna på ett optimalt sätt.

– Samtidigt finns det ständiga krav på att man skall erbjuda medborgarna vård och behandling, även om de tilldelade medlen redan är förbrukade. Det efterfrågas också från patienterna att man ska börja använda nya effektiva läkemedel eller nya behandlingsmetoder, som generellt alltid är betydligt dyrare, redan innan finansieringsfrågorna är lösta. Inom offentlig sjukvård kan man heller inte lägga ned eller upphöra med att behandla patienter, på grund av att de ekonomiska ramarna är för snäva, säger Anders Lindmark.

Ekonomisk styrning inom sjukvården i de flesta fall ett mycket primitivt instrument, menar han.

– Fokuset är att man skall hålla en budget, som schablonmässigt justeras i relation till tidigare tilldelade medel, utan att det görs någon kritisk analys eller mer omfattande revision.

Bas i forskning och klinisk verksamhet

För att kunna driva utvecklingen framåt krävs starka ledare med en stark bas, dels i forskningen, dels i den kliniska verksamheten i sjukvården. Det krävs också, menar Anders Lindmark, ledare med fingertoppskänsla och förmåga att bygga broar mellan den landstingsdrivna sjukvården och akademin.

– Om man själv har en forskningsanknytning är det större chans att man som verksamhetschef verkligen frigör tid för forskning för de läkare som har kombinationstjänster. Dessutom är det lättare att avgöra hur man ska samarbeta och förhålla sig till industrin, säger Anders Lindmark.

Han menar vidare att det finns risker med en utveckling där man inom sjukvården enbart satsar på ledare som gör chefskarriär på heltid.

– Om man gör avkall på andra professionella åtaganden och endast fokuserar på en chefkarriär, så är risken stor att man blir mer beroende och sårbar. Det skapar, tror jag, ett system med alltför lojala chefer som månar om sin chefskarriär och som inte har särskilt stor frihet till ett kritiskt tänkande, säger Anders Lindmark.
Sjukhusläkaren har förgäves sökt Bent Christensen för en intervju.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-03

Tema: Dödshjälp / Tema: Cancerforskning / Vitalis: Microsoft framhåller att AI effektivt kan förkorta vårdköerna / Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot Akademiska sjukhuset / Porträttet: Stridbar läkare med många strängar på sin lyra /

Prenumerera