”Läkemedelsstrategin kan skapa tryck i frågor som borde ha varit lösta för länge sedan”
Läkemedelsstrategin innehåller riktlinjer för sju centrala områden som bättre IT-stöd för ordination, förstärkta kunskaper om läkemedel och läkemedelsanvändning, en samordnad process för införande av nya läkemedel och översyn av prissättningen.
Mikael Rolfs i Läkarförbundets råd för läkemedel, IT och medicinteknik ser flera fördelar med strategin.
– Det bästa med läkemedelsstrategin är att den innehåller en tydlig uppföljningsdel med tidssatta mål, väl avvägda indikatorer och en ansvarsfördelning mellan Socialstyrelsen och Läkemedelsverket. I sak kanske strategin inte innehåller så många nyheter men den kan skapa tryck i frågor som borde ha varit lösta för länge sedan, till exempel ordinationsstöd för läkare.
Hamnar pengarna i svarta hål?
När det gäller att komma tillrätta med skillnaderna över landet i tillgång till nya läkemedel innehåller strategin både en tveksam nyhet och en positiv, enligt Mikael Rolfs.
– Statens anslag till landstingen för läkemedelsförmånen ska föras över till anslaget för ekonomisk utjämning mellan kommuner och landsting. Det medför en risk för att pengarna hamnar i ”landstingens svarta hål” och inte används till läkemedel. Å andra sidan ska statens anslag inte överskattas. Landstingen står redan i dag för merparten av kostnaderna.
– Jag ser positivt på den samordnade processen för införande av nya läkemedel. De nya preparat som är godkända nationellt ska få genomslag över hela landet och inget landsting ska kunna slira på det.
Till läkemedelsstrategin hör en handlingsplan för 2011 med många konkreta uppgifter. Det ska till exempel bli möjligt att makulera e-recept, även sådana som förskrivits av andra läkare. Ett koncept ska utvecklas för farmakologikurser för ST-läkare och det ska bli möjligt att följa upp varje enskild läkares läkemedelsförskrivning.
– Varför landstingen ska kunna följa varje enskild förskrivare har jag inte fått något svar på. Jag är tveksam till nyttan av den delen i läkemedelsstrategin. Det riskerar att skapa ökad administration både för landstingen och för de enskilda förskrivarna, säger Mikael Rolfs.
