”Läkemedelsstrategin blir ett slag i luften för de mest sjuka äldre”
Regeringens Läkemedelsstrategi ger Socialstyrelsen i uppdrag att påbörja arbetet med en förstudie för att få fram ett underlag för behandlingsrekommendationer när det gäller äldres läkemedelsanvändning. Men resonemanget tacklar inte de verkliga problemen, menar Yngve Gustafson.
– Det finns i princip inget vetenskapligt underlag för behandling av människor äldre än 80 år, och kanske kommer det aldrig att vara möjligt att utforma behandlingsriktlinjer. Äldre är inte en enhetlig grupp, och uppföljning av individen är A och O.
Yngve Gustafson är konsultläkare på äldreboenden och har, som han säger, ”förmånen att få utvärdera läkemedelsbehandlingen regelbundet”. Trots sin kompetens på området måste han ofta omvärdera ordinationer. Mycket spelar in, äldres upptag av läkemedel skiljer sig från yngres, liksom distribution i kroppen, metabolism, utsöndring och känslighet.
– Varje vecka blir jag förundrad över hur starka biverkningarna kan vara. Jag har valt läkemedel med omsorg och dosering med försiktighet och ändå måste jag göra om i hälften av fallen. All läkemedelsbehandling av äldre måste ses som ett experiment. Och när man gör experiment måste man utvärdera.
De politiska ambitionerna att förbättra äldres läkemedelsanvändning riskerar att stupa på att sjukhusläkarnas arbetssituation är så pressad att det inte finns utrymme för återbesök – i kombination med politiska riktlinjer om all uppföljning ska ske i primärvården, menar Yngve Gustafson.
– Primärvården har inte rätt förutsättningar, där har man för lite tid till sitt förfogande och har inte heller sett patienten på sjukhuset. I dag är det extremt ovanligt att den läkare som skrivit ut medicinerna får möjlighet att följa upp och ingen tar det samlade medicinska ansvaret för gamla och multisjuka. Läkemedelsgenomgångar, som Läkemedelsstrategin tar upp, kan aldrig ersätta en noggrann uppföljning av en patientansvarig läkare.
Att behandla äldre med läkemedel kräver en sann läkekonst, menar Yngve Gustafson. Att lära sig se, känna igen, och förstå biverkningar kräver både kunskap och erfarenhet.
– Jag anser att läkare utan specialkunskaper om äldre och läkemedel inte borde få förskriva till personer äldre än 80 år.
Yngve Gustafson understryker att dålig kvalitet i förskrivningen till äldre både drabbar de enskilda och samhällsekonomin:
– Läkemedelsbiverkningar kostar samhället omkring 12-13 miljarder kronor per år, och är den vanligaste orsaken till att äldre läggs in på sjukhus i dag. Omkring var tredje fallskada som drabbar äldre beror på biverkningar. Det är helt oacceptabelt. Vi har inte råd med dålig kvalitet.
– Det som krävs är att läkare får både skyldighet och reell möjlighet att utvärdera sin förskrivning.
