Läkartjänster dras in för att finansiera läkemedel
Lucentis är ett effektivt men dyrt läkemedel mot åldersförändringar i gula fläcken (våt makuladegeneration). Den ekonomiska bördan är tung för de kliniker som själva måste bära läkemedelskostnaderna.
I Norrbotten gick fem miljoner, 10 procent av ögonsjukvårdens sammanlagda budget för 2010, till att bekosta Lucentis. Och andelen beräknas stiga i takt med att indikationerna vidgas. Från och med 2011 är läkemedlet även godkänt för diabetespatienter med förändringar i gula fläcken.
– Det leder till helt orimliga konsekvenser när kostnaden för läkemedlet måste bäras av kliniken. Besparingskraven innebär att totalt 40 procent av ögonläkartjänsterna dras in. Det kommer att leda till att en patientgrupp prioriteras på bekostnad av andra och skapa en helt omöjlig arbetssituation, säger Anna-Karin Stridsman, överläkare och skyddsombud vid ögonkliniken i Piteå.
Risk för läkarflykt
För några år sedan fanns 20 tjänster för ögonspecialister i Norrbotten. Alla tjänster har inte varit besatta på grund av läkarbrist, vilket har inneburit en hårt ansträngd arbetssituation. Som ett led i finansieringen av Lucentis har fyra överläkartjänster i Sunderbyn redan dragits in. Årets besparingar innebär att antalet tjänster halveras i Piteå och Gällivare från fyra till två på varje mottagning. Neddragningar sker även på sjuksköterskesidan.
– Sommaren 2010 gjorde vi i Ögonsjukvården Norrbotten en arbetsmiljöanmälan på grund av den orimliga arbetsbördan. Vi befarar att ytterligare neddragningar kommer att leda till en läkarflykt från länet, säger Anna-Karin Stridsman.
Ögonspecialister behövs i öppen vård
Nyheten om neddragningarna av läkartjänster presenterades strax innan landstinget publicerade en utredning om sjukvården i länet år 2020. Utredningen föreslår att akutsjukvården centraliseras till två sjukhus i länet, Gällivare och Sunderbyn, och att de andra sjukhusen görs om till närsjukhus. Anna-Karin Stridsman menar att dessa resonemang nu används som ett argument för besparingar i ögonsjukvården.
– Politikerna borde se mindre konventionellt på sjukvården och inse att det behövs specialister i öppenvården. På ögonkliniken i Piteå tar vi emot 10 000 patienter per år i en välfungerande verksamhet. Besparingarna hotar att slå sönder en mycket kostnadseffektiv mottagning, som är helt oberoende av sjukhusets slutenvårdsresurser.
Förebild i landstinget
Samtidigt med neddragningen av antalet tjänster diskuteras andra förändringar inom ögonsjukvården, med satellitmottagningar i Luleå och Kiruna.
– Gällivare ögonklinik kommer ha svårt att klara av sitt åtagande när antalet läkartjänster halveras, och i det läget är det helt verklighetsfrånvänt att planera för en mottagning i Kiruna.
– Ögonsjukvården i Norrbotten har haft en välfungerande verksamhet som har lyfts fram som en förebild i landstinget och även nationellt har delar av vårt arbetssätt uppmärksammats. Nu hotar man att rasera detta som vi åstadkommit. Och alla vet att det går oerhört fort att rasera men åratal att bygga upp.
Öppet brev
Personalen vid ögonklinikerna i Piteå och Gällivare har protesterat mot de planerade neddragningarna i ett öppet brev till landstingsdirektören, landstingsstyrelsen och divisionschefen för ögonsjukvården.
– Indragningen av läkartjänsterna framgår inte av verksamhetsområdesplanen. I och med att politikerna inte har tagit del av underlaget är det viktigt för oss att de får upp ögonen för hur besparingarna kommer att slå.
Eller så erkänner vi att vi inte har råd med nya mediciner i dagens Sverige. Jag själv erfar samma diskussioner i min disciplin. Jag misstänker att det saknas underlag för de tilltag som beskrivs och att en mager (om ens någon) kostnadseffektivitetsanalys ligger bakom resonemangen.
[…] Källa: Sjukhusläkaren […]
Förfärligt. Finns det inga alterantiv?
Enligt min mening kan inte en liten Verksamhet som vår ensam uppbära en så stor kostnad som införandet av detta läkemedel medför. Utan det krävs en solidarisk finansiering i landstingen vid införandet av sådana extremt kostnadskrävande behandlingar.