”Läkarkåren, kom igen!”
Bort med bilarna. Det var paneldeltagare i Sjukhusläkarnas och Läkarförbundets klimatseminarium rörande överens om. Men det efterlystes också ett större engagemang från läkarna i klimatfrågan.
Seminariet går att se i sin helhet här
Urbaniseringen för med sig en rad problem, inte enbart för klimatet utan också för hälsan.
Bertil Forsberg, epidemiolog och luftföroreningsexpert, har varit med och tagit fram ett antal nationella beräkningar – bland annat uppskattningar av hur många dödsfall per år i Sverige som orsakas av luftföroreningar.
– Det finns svenska studier som visar på allt ifrån en ökad risk för lungcancer, barnastma och nu senast demens och alzheimer kopplat till vilken halt av avgaser man har där man bor. Vi brukar säg att luftföroreningarna är vårt största miljöhälsoproblem.
Att just få bort biltrafiken är också något som Gustav Hemming (C), miljö-, skärgårds- och regionplanelandstingsråd i Stockholms läns landsting, framhöll. Han pekade bland annat på landstingets nya tydliga mobilitetsmål för att minska biltrafiken, framförallt där den gör mest skada, och att man inrättat ett regionalt cykelkansli – där ett av målen är minst 20 procents cykeltrafik i Stockholmsregionen 2030.
Mikael Karlsson, miljöforskare vid Kungliga Tekniska högskolan, menade att det händer mycket på globalnivå, men att det oftast inte tas hänsyn till relationerna mellan de stora miljöstörningarna och de vinster som finns. I en rapport från Fossilfritt Sverige, som Mikael Karlsson och en kollega tagit fram, tittade man just på de synergier som finns mellan klimatpolitiken och andra politikområden samt vice versa. Han pekade bland annat på de hälsovinster som kommer om man genomför klimatpolitiken.
– Det här synliggörs egentligen inte i politiken, det finns inga mekanismer. När man räknar på klimatpolitiken stirrar man sig blind på åtgärdskostnader, i viss mån tittar man på kostnaderna för klimatförändringarna, men man tittar inte på de tillkommande nyttorna. Faktiskt är det så att de monetära vinsterna i form av bättre luftkvalitet kan betala hela klimatarbetet.
Han efterlyste också ett större engagemang hos läkarna.
– Läkarkåren, kom igen! Var är ni i miljöfrågor och klimatfrågor? The Lancet Commission säger att “tackling climate change is the greatest global health opportunity in the 21st century”. Det största och bästa vi kan göra för global hälsa i hela världen! Och byter vi den här dieten finns det siffror på mellan sex och tio procents lägre dödlighet vid år 2050. Det är fem miljoner färre dödsfall per år i världen och vi klarar två-graders-målet. Så det är perfect match här mellan de olika hälso-, luft- och klimatfrågorna.
– Ni har ju pondus som läkare, men ni är väldigt, med några undantag, tysta i den här debatten. Tänk om ni kunde vara med, upp på tå och belysa de här möjligheterna som vi har.
Sofia Rydgren Stahle, bland annat ledamot i Läkarförbundets arbetsgrupp om klimat och hälsa, menade att hon tycker sig se ett ökat engagemang bland läkarna sedan gruppens start för drygt två och ett halvt år sedan. Bland annat bland då man föreläst för förbundets lokalföreningar och bland de yngre läkarna.
– På lokalföreningsplan är man mer involverad när man bygger nya sjukhus, man börjar också titta över vad det finns för vinster och att ta hänsyn till. Sjukvården är ju också en miljöbov, även om man kanske inte ska säga så, men vi konsumerar och släpper ut det vi använder oss av. Det finns mycket att titta på och arbeta med i hur man köper in förbrukningsvaror och vilka man väljer eller hur man innovationsupphandlar nya produkter. Även om det tar tid och man måste vara trägen och tålmodig så tycker jag ändå att det blir bättre och bättre.
Håller inte alls med.
Klimatpropaganda är inte en läkaruppgift.
Tvärtom bör man avstå från att uttala sig som läkare om något man inte har sakkunskap om. Det är mycket tveksamt och oprofessionellt när läkare försöker använda sin auktoritet i medicinska frågor, för att hävda en åsikt i frågor man inte har någon sakkunskap om. Raka motsatsen till vetenskaplig och evidensbaserad hållning.
Sjukvården har redan en övermäktig belastning och drabbas av orealistiska förväntningar om vad man kan och skall göra.
Sedan håller jag inte med i sak. Bil är ett oöverträffat praktiskt och effektivt sätt att transportera sig, utom möjligen i Sthlms innerstad. I hela resten av Sverige, inkl sådana medelstora städer, som jag själv bor i, finns inget annat än bil som fungerar i praktiken. Den glesa kollektivtrafiken kan användas av dem som har oceaner av tid, och inte behöver ha med sig ungar eller transportera något annat än sig själv.
Om vi i Sverige som har ca 1,7 promille av jordensbefolkning helt slutar att använda bil, och återgår till förra sekelskiftets möjligheter att förflytta sig, så blir den globala effekten på utsläpp som ett spott i havet. När bilar så småningom kan drivas med el eller biobränslen, bortfaller miljöargumentet.
Då återstår en unken önskan att styra över medmänniskors rörlighet och frihet, och föra tillbaka folk i vänsterns kollektivistiska önskedröm om att kunna styra över dem som inte delar deras värdsbild, och som inte begriper vad som är bäst för dem och alla andra.