Läkarförening: Kritiken bottnar i missuppfattning

I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver tre läkare att debatten om NKS fokuserat på fel saker och att läkarorganisationers motstånd mot förändringen är obegriplig. Från Karolinska universitetssjukhusets läkarförenings sida menar man att den kritiken bottnar i en fundamental missuppfattning.
De tre debattörerna – Jörgen Nordenström, professor emeritus och tidigare överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, Magna Andreen Sachs, docent och seniorforskare vid Karolinska Institutet, samt Nina Rehnqvist, tidigare överdirektör Socialstyrelsen och ordförande vid Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) – skriver bland annat att aspekten att förbättra sjukvårdens kvalitet hamnat i skymundan. De skriver också att Läkarförbundet och Läkaresällskapet ”har varit kritiska till denna utveckling av vården som förändrar den traditionella läkar-patient-relationen och som ifrågasätter läkarnas auktoritet”.
Yvonne Dellmark, ordförande för Karolinska universitetssjukhusets läkarförening, tycker att argumentet att läkarna skulle vara rädda att förlora sin auktoritet och position är märkligt.
– Det är ganska verklighetsfrånvänt att ta upp ett sådant argument, då har man inte förstått att läkarrollen ändrats mycket de senaste åren. I takt med att patienterna har lättare att skaffa sig både korrekt och helt felaktig information har också vår roll ändrats. Men vi måste kunna möta olika patienters behov. En del vill vara med och bestämma och har aktivt sökt information, medan andra inte har förmågan att ens ta till sig skriven information som de får i handen. De patienterna måste ha rätt att få samma information och behandling i alla fall, säger hon och fortsätter:
– Jag kan inte riktigt förstå resonemanget att det skulle finnas någon rädsla för att få en förändrad läkarroll. Det vi är rädda för att bli av med är möjligheten att faktiskt påverka vården så att den blir bra för våra patienter och att den styrs av personer utan insikt i hur vård bedrivs. När man tar kortsiktiga beslut baserat på ekonomi drabbas patienterna, det ser vi redan idag. Man tar också upp att vi skulle vara emot förändring av vården, men det är vi absolut inte. Däremot vill vi ha rätt förändring – vi vill veta att den leder till rätt saker och till ett ökat värde för patienten.
Debattörerna menar också att det finns evidens för att värdebaserad vård fungerar, men att begreppsförvirring bidrar till feltolkningar. Också att både vårdens kvalitet har betydande förbättringspotential och att möjligheten till bättre hushållning av vårdresurser är stor. De skriver att ”det verkliga paradigmskiftet försjukvården är övergången från att betona vårdproduktion till att betona värde för patienterna”.
– Där förstår inte Läkarföreningen kritiken. Vi vill absolut att vi ska mäta och förbättra kvalitet, men det är inte nytt. Det görs redan idag. Den förändring som framhållits är just att kvalitetsutfall skulle styra ersättningen, men som debattörerna så riktigt påpekat så görs inte det idag, inte ens i den del som är omorganiserad. Kvalitet som utfallsmått förutsätter en produktion, därför blir inte VBV något annat än ett produktionsmått, säger Yvonne Dellmark.
– Vi ser att den del som övergått i den nya organisationen har minst lika svårt som tidigare att räcka till när influensa/RS-säsongen är här, och att läget snarast försämrats av de nya lokalerna och de nya beslutsleden.
Hon påpekar också att debattörerna skriver att det finns evidens för att värdebaserad vård fungerar, men att Läkarföreningen, då de granskat den evidens de funnit, inte kan se något som påvisar att den fungerar bättre än nuvarande system.
– Om det finns ytterligare evidens så vill vi förstås att detta lyfts upp och diskuteras så att vi utnyttjar alla möjligheter att förbättra vården, men vi saknar dessa referenser i den aktuella debattartikeln, säger Yvonne Dellmark.
Från läkarföreningens håll har man vid ett flertal tillfällen kritiserat den nya verksamhetsmodellen och att de idéer den bygger på kommer från en annan verklighet än den som man möter i den dagliga verksamheten. Yvonne Dellmark menar att det kan vara svårt för den som inte ser dagens sjukvård inifrån att greppa de konsekvenser som verksamhetsmodellen kan innebära.
– Det är ändå så, som en del har påpekat, att ingen av de här tre debattörerna har arbetat aktivt kliniskt på ganska lång tid. Och om man har en föreställning om att vården ser ut som den gjorde för 10-20 år sedan, så har det hänt väldigt mycket sedan dess.
Med utgångspunkt från de senaste 20 årens multidisciplinära kliniska arbete med fotkomplikationer hos patienter med diabetes mellitus har vi funnit att den värdebaserade vården, i enlighet med Nordenströms med fleras artikel i SvD 8/1-17, innebär en potential till förbättring av sjukvårdens kvalitet. Vi har i två genmälen (LT 2016; 113:EEMS och LT 2017;114:EFHS) till Karolinska Läkarförenings representanters inlägg (LT 2016;113:EDXI, LT 2017; 114:EFDP), med aktuella referenser i frågan, konkluderat att värdebaserad vård förtjänar att utvärderas och inte omedelbart förkastas.
Bättre sjukvårdskvalitet har i över hundra år varit målet för medicinsk forskning och kliniskt utvecklingsarbete. Kollegialt initierade kvalitetsregister har gett en bättre och mer jämlik sjukvård. Men rapportering av behandlingsresultat drabbas ibland av berättigad kritik därför att de framställs som bättre än de egentligen är. Selektivt urval av patienter och uteslutande av misslyckade fall utan vetenskaplig grund förekommer. ”Värdebaserad Vårds” registrering av ”general outcome”, inte enbart t.ex. sårläkning, är utmärkt. Men ekonomisk ersättning kopplad till kvalitetsmätningar underminerar omedelbart förtroendet för all klinisk patientforskning. De ekonomiska incitamenten är starka, tyvärr både på gott och ont. Allmänhetens förtroende för det kliniska arbetet och för universitetssjukhusets kliniska forskning är utomordentligt viktigt. Därför måste man ta bestämt avstånd från korrumperande ekonomiska incitament. Detta gäller både ersättningarna för kliniskt arbete och anslagen för forskning.
Precis så det är när marknadstänkandet ska styra välfärden. Det blir korruption.