Nyhetsarkiv

Läkarförbundet: Riskabla it-haverier inom vården

Karin Båtelson inleder med att berätta att redan 2008, efter det 25 timmar långa journalhaveriet i Take Care, gick Läkarförbundet ut med krav på förebyggande åtgärder mot haverier.

– Inte mycket har hänt sedan dess. Man tar inte det här på allvar. Ansvarsfrågan måste bli mycket tydligare.

Nästan alla stora e-hälsosatsningar – och därmed också pengar – inriktas på nya projekt, som Pascal och Journal på nätet. Till att förbättra de befintliga IT-systemen blir det varken pengar eller ambitioner över, enligt Karin Båtelson.

– Man måste tänka på ett annat sätt och öronmärka pengar till att förbättra vårdens IT-system och se till att de som har ansvaret har tillräckliga resurser för att se till att det finns fungerande reservsystem som kan gå in vid ett haveri.

Förutom tydligare ansvarsfördelning inom vården, och mellan vården och IT-leverantörerna, efterlyser Karin Båtelson en skärpt tillsyn på området.

I pressmeddelandet konstateras att Stockholms sjukvård haft omfattande IT-haverier tre gånger på lika många veckor.

Pressmeddelandet tar även upp konsekvenserna av IT-haverier: Planerade operationer skjuts upp, produktionen minskar, köerna och personalomkostnaderna ökar. När personal som inte har övat på oförutsedda driftsstopp plötsligt ska dokumentera och kommunicera vårdprocesser med improvisation blir informationsöverföringar och ansvarsfördelningar oklara och riskabla.

Läkarförbundet skriver att vårdgivarna nu måste analysera vad som behöver göras för att förebygga och minska riskerna för it-haverier och föreslår några omedelbara och förebyggande åtgärder:

1. Ökad kapacitet hos reservsystem. E-journaler är i dag den vanligaste dokumentationsmetoden i vården och vi behöver försäkra oss om att få tag på informationen när den behövs för en god och säker vård. Reservsystem är kostsamma, men alternativet i form av produktionsbortfall och i värsta fall vårdskador, är ännu dyrare.

2. Haverirutiner. Vid ett it-haveri ska personalen veta var koder, pappersrecept, sjukskrivningsintyg, analoga diktafoner med mera finns tillgängliga för att underlätta ett normalt arbete. Allt ska finnas kartlagt i en papperspärm på ett välkänt ställe på varje avdelning/klinik. Dessa alternativa rutiner behöver också ha övats in för att minska risken att viktig information faller bort.

3. Systematiska analyser av driftsavbrott. Såväl stora som små avbrott och störningar av it-systemens funktion behöver analyseras för att klargöra alla konsekvenser och förbättra reservrutinerna.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera