Sveriges kommuner och regioner (SKR), Sobona och Läkarförbundet har undertecknat krislägesavtalet. Avtalet reglerar medarbetarnas anställningsvillkor och ersättningar vid en krissituation, och kan komma att aktiveras under pågående pandemi. Torbjörn Karlsson, ledamot i Läkarförbundets förhandlingsdelegation, säger att avtalet ger en nödvändig tydlighet.

• 18 mars 2020
• 0
• AV: Adam Öhman

Krislägesavtalet medför större flexibilitet i fråga om arbetstider och var anställda kan sättas i tjänst, och gör det dessutom möjligt med in- och utlåning av personal mellan drabbade regioner. Personal kan således på kort tid sättas i tjänst där de gör mest nytta. Tanken är att avtalet endast ska användas under en begränsad tidsperiod i samband med någon form av kris, exempelvis ett terrordåd, en naturkatastrof eller just en pandemi.

Några punkter från avtalet: Månadslön eller timlön utges. Dessutom utges en krisersättning på 120 procent av lönen per timme. Krisersättningen förhöjs till 150 procent av lönen per timme vid uttag av särskild nödfallsövertid. Samtidigt ersätts arbetstidslagen av bestämmelser i kollektivavtalet som är specialanpassade utifrån situationen. Reglerna för dygns- och veckovila anpassas också.

– Avtalet ger ökad tydlighet och genomlysbarhet, och i de situationer som avtalet aktiveras får vi något bättre betalt. Men det är ingen stor ekonomisk fördel jämfört med Allmänna bestämmelser och jouravtal, säger Torbjörn Karlsson, som även är styrelseledamot i Sjukhusläkarna.

– Nackdelen är att den personliga friheten sätts ur spel rätt mycket. Man får jobba mycket mer. Redan i dag jobbar ju många läkare väldigt mycket. Att ta ut 48 timmar i veckan i fyra veckor är nog ingen unik situation för avtalet, men det ger en tydlighet var gränserna går.

För att krislägesavtalet ska vara tillämpligt krävs att regionen eller kommunen konstaterar krisläget genom ett formellt beslut, eller att ett särskilt och likalydande beslut om aktivering av detta avtal har fattats av SKR och Sobonas styrelser.

− Coronavirusets effekter på bemanningen i vården och omsorgen skulle kunna vara ett exempel på situation där krislägesavtalet skulle kunna aktiveras. I nuläget ser vi inte att det är nödvändigt, men vi följer naturligtvis utvecklingen mycket noga, säger Ulf Olsson, vice ordförande i SKR:s förhandlingsdelegation.

Det handlar framför allt om vikten av dygnsvila och att det finns återhämtningsmöjligheter. Torbjörn Karlsson, ledamot i Läkarförbundets förhandlingsdelegation 

Vid de omfattande skogsbränderna sommaren 2018 uppstod ett antal frågor om anställnings- och arbetsvillkor, och man kunde konstatera att befintliga kollektivavtal uppfattades som otillräckliga. Därför ansåg både Läkarförbundet och Sveriges kommuner och regioner (SKR) att det var viktigt att ta fram ett särskilt kollektivavtal som ska gälla vid krislägen. I den rådande spridningen av det nya coronaviruset har parterna påskyndat att få namnunderskrifterna på plats.

De flesta fackliga organisationerna inom kommuner och regioner har undertecknat avtalet. Vårdförbundet omfattas emellertid inte av avtalet i dagsläget.

– Det har varit en lång process där vi har funderat på olika faktorer och olika skrivningar i avtalet. Det handlar framför allt om vikten av dygnsvila och att det finns återhämtningsmöjligheter. Sedan var det viktigt att avtalet gav ekonomisk kompensation när folk måste ställa upp på detta, säger Torbjörn Karlsson.