• 14 oktober 2014
• 0
• AV: Malin Gavelin

En fullständig härdsmälta där snart bara aska återstår.

Så beskriver Sara Sehlstedt, ordförande i Jämtlands läns läkarförening, primärvården i Jämtlands landsting efter hyrläkarstoppet som infördes förra sommaren. Något som enligt henne i högsta grad även har drabbat sjukhusläkarnas arbetssituation.

– Det jobbigaste för mig som ultraljudsspecialist är ju när jag hittar cancer. Då vet jag inte vem i primärvården jag ska bolla med. Jag tvingas ta ett större ansvar och försöka få en helhetsbild av en patient under kanske två av de 15 minuter jag har avsatta. Sedan får jag vända mig direkt till kirurgen med resultatet vilket är fel vårdnivå, säger Sara Sehlstedt.

Olycklig politisk prestige

Redan innan beslutet om hyrläkarstopp togs såg Sara Sehlstedt och hennes kollegor den ansträngda situationen komma. De skrev insändare i lokaltidningen och försökte skapa en opinion mot det hela men beslutet att införa hyrläkarstopp stod fast.

– Det var mycket politisk prestige och det blev en olycklig kombination eftersom landstingsdirektören var tillförordnad och inte riktigt förstod det här. Det ironiska är ju att vi aldrig har haft så många hyrläkare inne som nu, efter att de så småningom tvingades häva stoppet. Det har gått från två-tre stycken till som mest 12 eller 14 stycken.

Hälsocentraler slogs ut en efter en

Och beslutet fick, enligt Sara Sehlstedt, precis de katastrofala konsekvenser som både Läkarföreningen och Vårdförbundet hade befarat. Hon beskriver hur hälsocentralerna som genom en dominoeffekt slogs ut en efter en.

– Torvalla var först. Det är det mest socialt utsatta området. Den är helt tom nu. Och löpelden flyttade runt. Nu är det bara en hälsocentral kvar som är fullbemannad.

Det har blivit en väldigt negativ och destruktiv spiral. Antalet okvalificerade patienter på sjukhuset har ökat. Jag stöter på dem dagligen. Vi har inte heller någonstans att skicka kandidaterna. Och de läkare som är kvar i primärvården signalerar stor uppgivenhet.

Kraftig ökning av patientklagomål

Hos patientnämnden i Jämtland har antalet patienter med frågor om tillgängligheten ökat markant i samband med hyrläkarstoppet. Det berättar Agneta Ingvarsson som är chef och utredare på patientsnämndens kansli.

Tillgänglighetsärendena har ökat från mellan 3 och 6 om året till 21 stycken år 2013-2014. Och det som framför allt har bekymrat patienterna är lång väntan på utlovade samtal och provsvar.

– Det allvarligaste är när tillgängligheten brister för äldre patienter med många olika diagnoser. I de fallen är distriktsläkaren väldigt viktig för att hålla ihop helheten, säger Agneta Ingvarsson. Vi har fall där det har gått veckor innan man har fått en telefontid och månader innan man fått möjlighet att träffa en läkare. Och det märks framför allt från förra hösten och fram till nu.

Men långt ifrån alla patienter som drabbas av läkarbristen hör av sig till patientnämnden med sina frågor, enligt Agneta Ingvarsson.

– Nej, det här är bara toppen på ett isberg. Vi vet att de flesta inte väljer att höra av sig till oss.

Fakta | Hyrläkarstoppet steg för steg

Hyrläkarstoppet började gälla den 1 juni 2013 och omfattade Östersunds primärvårdsområde. Krav på restriktivitet infördes i övriga delar av Jämtland. Anledningen var att politikerna­ ville spara pengar.

I slutet av september lämnade Läkarföreningen och Vårdförbundet in en så kallad 6:6a-anmälan – med inriktning på brister i arbetsmiljön till Arbetsmiljöverket för att få en granskning av den uppkomna situationen i Östersund.

Ungefär samtidigt backar Landstinget i Jämtland från hyrläkar­stoppet inom primärvården i Östersund efter att en risk- och konsekvensanalys visat att hyrläkarstoppet riskerar patientsäkerheten.

I stället beslutar man att beroendet av hyrläkare ska fasas ut under en två­årsperiod.

Ett år senare är mer än hälften av distrikts­läkartjänsterna vakanta i Östersund efter att framför allt nyutbildade specialister har sagt upp sig.