Nyhetsarkiv

Läkarfacket missnöjt med Gotlands matrisorganisation

Medan läkarna på Akademiska sjukhuset välkomnar sin nya matris­organisation med öppna armar är läkarna på Gotland desto mer missnöjda.

»En matris kan byggas upp olika sätt och det bidrar förstås till lite mer eller lite mindre succé« konstaterar Regina Göbel, ordförande i Gotlands läkarförening.

I januari 2011 fick sjukvården på Gotland en ny organisation. Det ekonomiska läget hade länge varit ansträngt, man hade skurit ner på vårdplatserna och drastiskt minskat antalet medarbetare. För att hålla bättre koll på resurserna och utnyttja dem mer effektivt införde man en matrisorganisation också med förhoppningen att det skulle innebära ett mer processinriktat arbetssätt, till gagn för både patienter och ekonomi.

Läkarföreningen var mycket kritisk (Se artikeln i Sjukhusläkaren nr 3/2010), både till beslutsprocessen och till själva matrismodellen med läkarna som den horisontella delen av systemet i olika verksamhetsområden, och i den vertikala delen resursområden med sjuksköterskor och andra yrkeskategorier samt service­enheter som till exempel labb och röntgen.

Cathrine Malmqvist är sjukvårdschef på Gotland. Hon beskriver de patient­orienterade processerna som linjer som löper genom hela sjukvården.

– En ortopedisk patient behöver till exempel röntgen och operation som är ett resursområde, men också slutenvård, öppenvård och rehabilitering.

Separerar medarbetarna

De sistnämna ligger under tre olika resursområden. Även utrustning och lokaler »ägs av« resursområdena i den vertikala delen av matrisorganisationen.
Regina Göbel, ordförande i Gotlands läkarförening och ögonläkare på Visby lasarett är fortfarande väldigt skeptisk till matrisen.

– Matrisen separerar medarbetargruppen. I slutenvården försvinner personalens känsla av tillhörighet. Arbets­miljön har blivit mycket ansträngd och medarbetare slutar, säger hon.

Och det underskott på 58 miljoner kronor som fanns året innan matrisorganisationen infördes har inte minskat. Tvärtom pekar prognosen, enligt Sveriges Radio, snarare på ett underskott på närmare 60 miljoner 2015.

Varje moment kräver förhandlingar

Men framför allt tycker Regina Göbel att det är svårt för läkarna, som sitter i en del av organisationen, att se till att patienterna får vad som behövs, när varje moment kräver förhandlingar med en annan del av organisationen.

Cathrine Malmqvist säger att det är en fråga om ökat samarbete mellan läkarna som är processledare med ansvar för de medicinska processerna och resursområdena som har hand om resurserna.

– Verksamhetsområdena är som beställare, de är de som utnyttjar resurserna till sina patienter. Sängar och omvårdnadspersonal finns i slutenvården men patientprocesserna leds från verksamhetsområdet, där de ansvariga läkarna är anställda.

Läkarchefer

Regina Göbel säger att det också lätt uppstår problem när en läkarenhet till exempel vill stärka sjuksköterske­bemanningen inom sin specialitet.

Cathrine.Malmqvist– Enhetschefen för resursområdet har förstås målet att hålla tätt i pengapåsen och tycker inte att det är motiverat med sådana särskilda satsningar.
Men Cathrine Malm­qvist (bilden) är nöjd, i synnerhet sedan man förra året införde läkarchefer. Tidigare var läkarna direkt underställda verksamhetsområdets chef.

– Det var jättesvårt att få till ett samarbete. Nu finns första linjens chefer som kan utveckla arbetet tillsammans med enheterna för resursområdena, säger Cathrine Malmqvist.

Organisationen egentligen inte avgörande

Hon tycker att det processinriktade arbetet börjar sätta sig nu, men poängterar att organisationen i sig egentligen inte är avgörande för hur man arbetar. Där får hon medhåll av Regina Göbel.

– Arbeta processinriktat kan man göra i vilken organisationsstruktur som helst. Men jag ser inte att vår nuvarande struktur har befrämjat det. Man har lyckats i vissa fall, men inte tack vare matrisen, utan snarare trots den.

Cathrine Malmqvist säger att det ännu finns en negativ inställning till matrisorganisationen.

– Det finns fortfarande en önskan om att få tillbaka sin gamla klinikorganisation. Det är lätt att skylla på en organisation om det inte funkar, men det är hur vi tar våra roller och hur vi jobbar i organisationen som är det viktiga. Det är det vi måste sätta fokus på.

Regina Göbel säger att hon inte vill skylla alla problem på matrisen, men att hon verkligen har svårt att se att den haft något positivt med sig.

Fotnot: Verksamhetsområdena Barn- och ungdomsmedicin och Gyn/obstetrik är numera åter kliniker i traditionell mening med alla förekommande personalkategorier inom samma organisation.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera