Nästan hälften av läkares arbetstid läggs på andra uppgifter än att behandla patienter och i snitt går en arbetsdag i veckan till administration och dokumentation – det visar en färsk rapport.

• 11 juli 2019
• 0
• AV: Anna Sofia Dahl

I rapporten ”Tid till vård ger vård i tid”, vilken McKinsey tillsammans med Sveriges läkarförbund tagit fram, har man satt fokus på den produktivitetsproblematik som finns i svensk sjukvård. För samtidigt som vårdkvaliteten står sig väl i internationella jämförelser placerar sig Sverige i mitten av jämförbara länder när det gäller tillgänglighet. I rapporten har fem problemområden inom svensk sjukvård identifieras.

• Klara riktlinjer saknas för hur arbetstiden ska disponeras – och endast halva arbetsveckan läggs på patienter
• Undermåliga IT-system ökar den administrativa bördan – 76 procent upplever en ökning de tre senaste åren
• Läkare lägger en stor del av sin tid på uppgifter som borde utföras av andra – minskat antal sjuksköterskor kan ha bidragit till att sänka läkarnas produktivitet
• Läkare tränas inte i att arbeta mer effektivt – feedback för andra områden än det kliniska arbetet saknas
• Tilldelningen av resurser ökar mer för lednings- och stabsfunktioner än för klinisk personal – 57 procent vill att mer resurser går till sjuksköterskor

Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna, beskriver bilden som framträder som alarmerande.

– Det som är uppseendeväckande är att man kan se att det är tid för lunch, forskning samt samtal med patienter och anhöriga som har minskat mest. För att inte sjukvårdens trovärdighet och möjligheter ska ta skada måste man få tid till det, säger hon.

Ofta nämns digitaliseringen som en lösning på problem med produktivitet – både i hälso- och sjukvården och andra sektorer i samhället. Men enligt en internationell studie, som gjorts av McKinsey Global Institut, är hälso- och sjukvårdssektorn den enda där antalet arbetade timmar inte förväntas minska parallellt med ökningen av digitalisering och automatisering (se diagram). Många vittnar dessutom om att de IT-system som finns idag innehåller en rad problem, vilket bekräftas i kommentarerna till enkäten.

Karin Båtelson menar att det är viktigt att man skapar bättre IT-stöd som underlättar, men också att det kan vara mer effektivt att andra personalkategorier utför just de arbetsuppgifterna – om de överhuvudtaget behöver göras.

Men samtidigt som krånglande IT-system är en stor del i problematiken pekar hon på ett annat problem som den största tidstjuven – ett som digitaliseringen inte kan lösa.

– När det gäller sjukhus är en stor del av problematiken att läkarna ständigt måste jaga vårdplatser – man planerar och koordinerar om, sitter i möten, skriver ut, stryker och ringer runt. Det tar både väldigt mycket tid och resurser i anspråk. Ett annat oacceptabelt exempel, inte minst för primärvården, är all tid som läggs på kompletterande intyg till Försäkringskassan.

I rapporten presenteras också fyra förslag på åtgärder. En åtgärd som föreslås är att tydliggöra vilka arbetsuppgifter som ingår i de olika rollerna på arbetsplatsen och att nyttja den högsta kompetensnivån hos varje yrkesgrupp. En annan att bygga en struktur kring hur mycket tid olika arbetsuppgifter får ta varje vecka och på så sätt tydliggöra hur stor andel som förväntas läggas på patientrelaterade uppgifter och exempelvis fortbildning. Man föreslår också att införandet av ny teknik sker i tät samverkan med vården för att undvika kostsamma och onödiga misstag och att läkare får mer kunskap om ”framgångsrika arbetssätt”.
Men det finns också andra åtgärder som väger tungt för att komma till rätta med problematiken.

– Det måste till en bättre personalpolitik och en primärvårdsreform som funkar för att spara på vårdplatserna. Och it-system där läkare är med och utvecklar – där man tittar på hur det blir i verkligheten med helheten, inte enbart utifrån enstaka program. Och schemaläggningen ska skötas av chefer som förstår verksamheten och vet vad som behövs, inte utifrån politiska beslut.