Nyhet

Arbetsgivarens ansvar att se till att det blir rätt

Jour och beredskap ersätts med tid eller med 1/137 av månadslönen och därutöver 1/440 av månadslönen för varje jour-eller beredskapstimme. Det är regler som de flesta sjukhusläkare känner igen från lönebeskedet. 

Men jobbar du i en ovanlig specialitet med stort jour-och beredskapsuppdrag? I så fall bör du kolla om du verkligen fått extra betalt när timmarna blivit många.

Den som går jour mer än 50 timmar per månad eller har beredskap mer än 150 timmar per månad har rätt till extra ersättning för varje timme därutöver. På de överskjutande timmarna görs en andelsberäkning utifrån om det är jour, beredskap a eller beredskap b, samt om det är vardag eller helg. Resultatet multipliceras med kvoten 1/330 av månadslönen.

Det spelar ingen roll hur stor del av jouren eller beredskapen som varit arbetad tid. Detta gäller förstås alla läkare.

Torbjörn Karlsson, ordförande i Upplands allmänna läkarförening, och styrelseledamot i Sjukhusläkarna, tror att det är svårt att komma upp i de timmarna om man arbetar i en stor specialitet.

– Men är man få specialister och har ett stort jouruppdrag så kan jag tänka mig att det händer ganska lätt.

En läkare själv ska ange vilken tid hen haft jour och beredskap, men själva uträkningen av lönen är arbetsgivarens ansvar. Då gäller det att lönekontoret har koll på kvoterna.

Det är ovanligare att hitta 1/330 på lönebeskedet, främst beror det förstås på att det är ovanligt att jobba så mycket. Men det kan också bero på att regeln är okänd, så var det för kirurgerna på transplantationscentrum i Göteborg. Torbjörn Karlsson säger att han förutsätter att lokalföreningsmedarbetare, åtminstone i de mer centrala positionerna borde känna till avtalets innehåll och att arbetsgivaren håller sig till det. Han är tveksam till om det verkligen behöver informeras mer om det.

– Först måste man gå till botten med detta för att veta om det verkligen är ett utbrett problem. Det står ju väldigt tydligt i avtalet vad som gäller.

Om du vet att du har varit i jour eller beredskap mer än 50 respektive 150 timmar någon månad och inte fått extra ersättning för timmarna därutöver bör du kontakta din chef och löneadministrationen.

På transplantationscentrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset kunde man med hjälpa av gamla listor slutligen få ut sin »330-delsersättning« retroaktivt för 10 år.

Johan Magnusson, chefsjurist på Läkarförbundet säger att det rent juridiskt finns en gräns på två år bakåt i tiden för kollektivavtalade rättigheter.

– Men utifrån ett personalpolitiskt perspektiv kan det finnas anledning för arbetsgivaren att vilja göra rätt för sig när det är arbetsgivaren som har brustit och korrigera uppgifterna även om de sträcker sig flera år bakåt.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-04

Tema: Intensivvård / De riskfyllda flyttarna har mer än fördubblats på tio år / Studie visar: Ökad risk att dö efter förflyttning på grund av resursbrist / Intensivvårdsregistrets ordförande efterlyser fler intermediärvårdsplatser / Läkare på Huddinge: Vi behöver dubbelt så många IVA-platser / Flytten av patienter ska minskas drastiskt - men problemen kvarstår / Pressat läge på Sveriges största intensivvårdsenhet / Sjukhusläkaren har pejlat läget från norr till syd

Prenumerera