Valresultatet har skapat förväntan och glädje såväl som oro och besvikelse hos de riksdagskandiderande läkare som Sjukhusläkaren har talat med. Marie-Louise Hänel Sandström (M) räknar med att ta steget in i riksdagen, medan Anders W Jonsson (C) inte tar ut någon seger i förskott. Barbro Westerholm (L), ser däremot sin riksdagsplats som säkrad även under kommande mandatperiod.

• 14 september 2018
• 0
• AV: Ebba Blume

Nu står det slutligen klart hur mandatfördelningen blev mellan de politiska blocken. Men än så länge är personkryssen inte färdigräknade, och vilka som får en plats i riksdagen är ännu inte givet.

Anders W Jonsson, barnläkare och förstanamn för Centerpartiet i Gävleborg, törs ännu inte ta ut någon seger i förskott, trots att han nu under fredagsförmiddagen med god marginal uppnått de 5 procent av partiets röster i valkretsen för att kunna bli invald i riksdagen på personröster. Men alla valdistrikt är inte räknade, och även om han har suttit i riksdagen under två mandatperioder och är partiets sjukvårdspolitiska talesperson, betonar han vikten av ödmjukhet.

– Men jag skulle bli oerhört stolt för att än en gång få detta förtroende, säger Anders W Jonsson, som blev ”glatt överraskad” över Centerpartiets valresultat.

I just i detta val har Centerpartiet prioriterat vårdfrågor väldigt högt, enligt Anders W Jonsson och menar att ett tecken på detta är att han själv som sjukvårdspolitisk talesperson även är vice partiledare.

Under kommande mandatperiod vill han bland annat jobba för att öka möjligheten för privat etablering i primärvården, lösa bemanningssituationen och skärpa rätten till fast läkarkontakt. För att korta köerna i vården bör man återinföra riktat ersättningsbidrag i form av kömiljard, en förstärkt vårdgaranti och att sätta stopp för klappjakten på privata vårdgivare, anser Anders W Jonsson.

Han var en av de stafettläkare som under 1990-talet for till Norge för att ”skära guld med täljkniv”, berättar han, och han har hämtat mycket inspiration från Centerpartiets systerparti där.

Men i Norge har man ju visat sig ha svårt att rekrytera läkare, trots system med fast läkarkontakt?

– Inget system är perfekt. Men i Norge har omkring 98 procent av den vuxna befolkningen fast läkarkontakt och även om den andelen sjunker till 91-92 procent tre det ändå bättre än i Sverige, där bara omkring 42 procent har fast läkarkontakt, säger Anders W Jonsson.

Vill du se en primärvård enligt norsk modell?
 
– Vårt förslag bygger på att man måste tänka privat etablering. Men norsk primärvård är en kommunal angelägenhet och så vill vi inte att det ska bli i Sverige, säger Anders W Jonsson, som tror på en blocköverskridande politik, i synnerhet när det gäller sjukvårdsfrågor.

– Vi kräver ett antal sjukvårdsreformer och de måste göras på bred parlamentarisk bas, säger han.

När man sitter i opposition är det enda man kan göra att sätta stopp för tokiga förslag. Anders W Jonsson (C), barnläkare, riksdagsledamot och sjukvårdspolitisk talesperson, Centerpartiet.

Vad är du mest nöjd med att ha kunnat påverka under föregående mandatperiod?

– När man sitter i opposition är det enda man kan göra att sätta stopp för tokiga förslag. Vi satte stopp för regeringens förslag att ta bort vårdval i primärvård och att införa lag om att förbjuda försäljning av universitetssjukhus. Vi stoppade också deras förslag om att instifta en lag om att kliniker som tar emot patienter från landsting inte samtidigt får ta emot försäkringspatienter, säger Anders W Jonsson.

Försöker läkarkåren påverka dig i ditt arbete som riksdagsledamot?

– Jag försöker i minst lika hög utsträckning påverka läkarkåren, och entusiasmera läkare att kliva ned från åskådarläktaren och ta ledning i svensk sjukvård, säger Anders W Jonsson.

En som i ett tidigt skede efter valnatten såg sin riksdagsplats som tryggad är Barbro Westerholm (L), läkare och professor emeritus, som stod på tredjeplats på Liberalernas Stockholmslistor.

Hon ser politiken som ”ett maratonlopp” beskriver sin drivkraft som vetskapen om att hon kan komma i mål med svåra frågor, även om det tar tid.
Valresultatet är hon nöjd med, med tanke på Liberalernas låga opinionssiffror i början av sommaren.

Med sina 85 år är Barbro Westerholm riksdagens äldsta ledamot. Men hon låter knappast åldern, eller som hon själv kallar det, årsrikedomen, bromsa drivkraften och den politiska viljan.

–      Jag har gått till val på att bekämpa åldersrasism och den åldersdiskriminering den för med sig, inte minst inom hälso- och sjukvården och omsorgerna, uppger hon för Sjukhusläkaren.

Under kommande mandatperiodskulle Barbro Westerholm gärna se en utredning för att se om man kan slopa åldersgränserna för LSS, LASS och bilstöd. Hon tycker också att man bör se över hur tandvårdsförsäkringen kan förändras.

– Många årsrika personer har svårt få fram de pengar som behövs för implantat och andra tandvårdsinsatser, säger Barbro Westerholm, som också anser att läkare ska kunna koncentrera sig på de uppgifter de är utbildade för och avlastas administration som exempelvis läkarsekreterare är utbildade för.
– Vi vill också stärka fortbildningen, inte minst inom områdena geriatrik och läkemedelsbehandling för läkarna och öka möjligheten till att delta i klinisk forskning, säger Barbro Westerholm, som hoppas få stöd för sitt partis politik även i andra partier.

– Men det är för tidigt att se i vilka konstellationer det kan bli verklighet, säger Barbro Westerholm, som ännu inte vill yttra sig när det gäller blocköverskridande samarbete.
Något samarbete med SD kan hon dock inte ställa upp på, betonar hon.

Vid en tillbakablickpå föregående mandatperiod är Barbro Westerholm mest nöjd medatt riksdagen beslutade om en lag om assisterad befruktning för ensamstående kvinnor 2016.

– Vänsterpartiet tog upp den frågan redan 1985, jag började driva den 1992, säger Barbro Westerholm, som även är glad över att riksdagen tidigare i år fattade beslut om en nationell läkemedelslista.
– Det är en fråga jag i olika befattningar och uppdrag drivit sedan 1969. Politik tar tid, säger hon.

Läkarkåren försöker i mycket liten grad påverka hennes arbete som riksdagsledamot, uppger Barbro Westerholm, som efterlyser mer diskussion med läkare om hur man bäst kan lösa frågor som utbildningsbehov, möjligheter till forskning och minska behovet av hyrläkare.

Med sin placering på tredje plats på Moderaternas riksdagslista i Västra Götaland räknar även Marie- Louise Hänel Sandström, specialist i allmänmedicin vid en vårdcentral utanför Göteborg, med att bli en av dem som nu tar första steget in på en riksdagsplats, trots att hon på fredagsmorgonen ännu inte uppnått de 5 procent av partiets röster i valkretsen för att kunna bli invald i riksdagen på personröster.
Marie-Louise Hänel Sandström riktar nu ändå in sig på ett liv med pendlande mellan riksdagen i Stockholm och familjen i Göteborg.

– Jag har redan gratulerats och blivit avtackad på jobbet. Detta känns oerhört spännande, säger Marie- Louise Hänel Sandström, men uppger att hon känner oro över att SD får så stort inflytande.

Vilken fråga som hon kommer att driva beror på vilket utskott hon hamnar i, konstaterar Marie-Louise Hänel Sandström, men hon hoppas på en plats i antingen socialutskottet, civilutskottet eller socialförsäkringsutskottet.

För de flesta av de drygt 40-tal läkare som i år kandiderade till riksdagen blev det dock ingen riksdagsplats.

Marie- Helena Fjällås, underläkare i Stockholm, riksdagskandiderade för Miljöpartiet, men hade med sin placering som nummer 21 på Stockholmslistan inte någon stor förhoppning om en plats i riksdagen. Däremot ser hon sin plats säkrad i Stockholms läns landsting, där hon står på andraplats och kandiderar till att bli gruppledare.
Valresultatet på riksnivå var väntat, tycker Marie-Helena Fjällås, som dock hade trott att det skulle gå bättre för MP i Stockholm. Miljöpartiet brukar ligga långt över rikssnittet i Stockholms stad och i länet, men har nu backat 8-9 mandat.

Vad beror det på, tror du?

– Jag tror att sjukvårdsfrågan inte har kommit igenom i vår sjukvårdspolitik. Vi måste göra våra gröna kärnfrågor intressanta även för sjukvården, säger Marie-Helena Fjällås, som tycker att blockpolitiken bör brytas i syfte att dämpa Sverigedemokraternas inflytande.

– Jag tycker inte att det speglar demokratin att låsa upp rösterna i två block, säger hon.

Inte heller Carl-Axel Johansson, allmänläkare och den av de riksdagskandiderande läkare som stod högst på Kristdemokraternas lista, kan räkna med någon riksdagsplats; i det distrikt han företräder, Skåne, fick KD bara tre mandat.
Är du besviken?
– Nja, det var rätt förväntat. Och KD gjorde en fantastisk valspurt så att våra sjukvårdsfrågor ändå kan få genomslag, säger Carl-Axel Johansson, som satt i riksdagen i början av 2000-talet, men då för Moderaterna.

– Moderaterna hade tidigare en punkt där man ville minska landstingens inflytande över sjukvården, men den punkten försvann när Reinfeldt tog över som partiledare, säger Carl-Axel Johansson, som i stället vill att sjukvården förstatligas.