Läkare kan inte arbeta när övrig personal fattas
Hade vi fått rätt information från början hade vi kunnat köra till Stockholm istället, menade Joffes husse besviket.
På privatdrivna djursjukhuset i Helsingborg har man insett att det inte är rimligt att i onödan använda kvalificerad arbetskraft som djurortopeder under icke ordinarie arbetstid. Man resonerar på samma sätt på ortopedkliniken för människor, i samma stad, där verksamhetschefen också styr ortopedernas arbetsinsatser till de dagar och de tider på dygnet som är mest rationellt ur medicinsk, patientsäkerhetsmässig och ekonomisk synvinkel.
Han tänker förmodligen inte helt fel då han, enligt en mångårigt utprovad arbetsordning, avdelar en specialistläkare att sköta akutverksamheten under natten understödd av en erfaren överläkare i beredskap i hemmet, beredd att när som helst under natten, med kort varsel, rycka in och bidra med sin medicinska expertis.
Kostnaden för denna bemanning är mindre än dubbel timersättning för läkarna då de tjänstgör och läkaren i beredskap i hemmet belönas med en sjättedels timersättning för att tjänstvilligt hålla sig beredd att ställa sin kunskap till förfogande. Ett mediokert övertidsavtal jämfört med andra yrkesgrupper.
Frågan är om Ann-Margret Knapp, landstingsråd (s) i Gävle är medveten om detta. Hon anser sig i Dagens Medicin nr 21 vara ”väl insatt i arbetsförhållanden i vården” och menar trots detta att ”Det är orimligt att operationssalar står tomma efter kl.16 och att patienter hamnar i vårdköer. Vi måste lösa sjukvårdens behov och då kan vi inte behålla ett system som ger läkarna jourkompensation som är överlägsen andra yrkesgrupper” säger Ann-Margret.
Ann-Margret Knapp verkar inte vara medveten om att det är personalen som kostar i sjukvården, inte salarna. Läkare kan inte arbeta när övrig personal fattas och att bemanna operationssalar nattetid är bland det dyraste som finns i sjukvården.
Ann-Margret verkar heller inte inse att patienter i vårdköer har med brist på vårdplatser, snarare än tomma operationssalar efter kl. 16, att göra.
Hon verkar därmed ha missat Socialstyrelsens och Arbetsmiljöverkets slutsatser att vi har en straffbar vårdplatsbrist inom den svenska sjukvården.
Hon beger sig också ut på svag is när hon ondgör sig över höga ersättningsnivåer för de medicinska kvalitetskonsulter som anlitas inom sjukvården nattetid. Dessa är ytterst modesta jämfört med de timtaxor Sveriges kommuner, landsting och regioner betalar de konsulter som de frekvent anlitar utan upphandling, kontroll av referenser eller mål att redovisa.
Jag vill också passa på att informera Dagens Medicin och våra landstingsledningar om att:
• Alla läkare är schemalagda med ordinarie arbetstid inom 7-21 vardagar. Därutöver läggs jourscheman.
• Sedan 1995 finns kollektivavtal som möjliggör schemaläggning av ordinarie arbetstid dygnet runt, alla dagar.
Anledningen till att det inte har kommit att användas i stor skala under dessa 15 år, är att de som provat, av flera skäl, avskräckts.
Det är generellt inte ändamålsenligt att schemalägga läkare i skiftgång. I undantagsfall t.ex. akutvård, där kontinuitet över dygnet inte är lika viktigt, kan det vara praktiskt.
Idealiskt är att läkares arbetsscheman läggs av läkare vilka klarar att matcha verksamhetens krav på kompetens med en rimlig arbetsmiljö.
Marie Wedin,
ordförande i Sjukhusläkarföreningen
Tio teser om att använda läkarresursen i vården rätt
1. Läkarbrist går inte att organisera bort.
2. De som jobbar på natten kan inte jobba dagen därpå.
3. Det ligger i verksamhetschefens uppdrag att, efter bästa förmåga, leda och styra verksamheten.
4. Patientnytta och patientsäkerhet skall prägla läkares insatser i sjukvården.
5. Arbetstidsförläggning skall rimma med god arbetsmiljö.
6. Duglighet och kompetens går inte att organisera fram, den föds i en kreativ miljö genom kompetensutveckling och engagemang.
7. Det krävs en, ledd av läkare, god uppgiftsglidning för att garantera säkerheten i svensk sjukvård och öka tillgängligheten för patienterna.
8. Brukarna måste jobba tillsammans med systemutvecklarna för att optimera IT och andra stödprocesser.
9. Dagens ersättningsmodeller med DRG som förebild måste utvecklas för att passa vården av äldre med många sjukdomar.
10. Vi måste tillsammans planera vårdens framtida finansiering.
[…] Man måste också i så fall förutsätta att andra yrkesgrupper inom vården finns i överflöd och… Bland annat är bristen på sjuksköterskor uttalad. […]
-> MA och BE: Jag är tragiskt nog av samma åsikt som ni. Vi arbetar tyvärr tycks det som, inom en sorglig sektor som ingen vill eller kan ta tag i. Det finns alltför många incitament att inte göra något eller att kringå de riktigt konstruktiva åtgärderna eftersom allt som skulle kunna förändra situationen bara uppfattas som merkostnad för ledande instanser. Även själva centralaktörerna, läkarna, är ett problem iom att dessa genererar ännu mer sjukvård – och det har vi ju inte råd med! Däremot utgör ju en ständigt svällande administration inget hot eftersom den inte genererar konkreta kostnader och därför inte syns. Hjälpe oss den som kan att bryta denna onda spiral!
Tack Marie Wedin! Bland det tydligaste och bästa som skrivits om situationen inom sjukvården!
Re: MA
Tyvärr finns det inga som granskar landstingspolitikerna annat än revisorsbolaget( kontrakterat av landstinget) och lokalpressen ( Bypolitiskt styrt!)
Det finns ett enormt demokratiskt underskott i landstingen! Politikerna är endast ansvariga inför väljarna. Administrationen lever sitt eget liv och inför krångliga rutiner ( för att göra sig själva oundgänliga?) I mitt lilla röda landsting fick jag redan på att 15! st kommunikatörer anställts! (Vad används de till- propaganda?)
Av dessa och tusen liknande säl finns ingen som utvärderar administrationen- hos lokalpressen saknas ofta kunskapen och engagemanget, revisorsfirman vill gärna få fortsätta för landstinget! De enda med kännedom om verksamheten är belagda med munkavle( läs personalen)
Det är dömt att sluta med förskräckelse!
Jag arbetar som läkare på en akutklinik i en storstad. Under sommaren tjänstgör jag med såväl dag- som nattpass ungefär hälften av helgerna. Jag är schemalagd vardagar med arbetstid som är styrt efter behov, mellan 08 till 21. För detta får jag enkel ersättning. Jag har schemalagda ledigheter enstaka dagar; en torsdag, kanske en tisdag för att inte bryta mot arbetstidslagstiftningen. Jag har 6 års högskoleutbildning och 5 års yrkeslivserfarenhet av livräddande medicinsk behandling. Min arbetsgivare får i mig en kompetent arbetstagare, villig att arbeta obekväma tider, och detta till en billig penning.
Jag har en vän som arbetar som elektriker inom privat industri med gymnasieutbildning och som därmed har 6 årslöners försprång, som har en grundlön som motsvarar min och ett jouravtal som vårdpersonal knappast kan drömma om. Ändå sitter någon landstingspolitiker och tycker jag parasiterar på samhället. Jag skulle gärna träffa denna landstingspolitiker, och inbjuder alla till lite politikerpraktik i sjukvården, så ni får se vad det handlar om! Än så länge kommunicerar politiker bara med nedskärningar som saknar förankring i verkligheten, driver igenom värdelösa verksamhetsförändringar som effektueras av en allt mer svällande landstingsadministration. Det kostar pengar! Mer och mer av läkarnas arbetstid går till att redovisa vad vi egentligen gör. För administrationen och politikernas skull, för patienternas väl får man hoppas. Men vem utvärderar administrationen som utvärderar vården?
Kloka synpunkter! Marie Wedin är en självklar kandidat till ordförandeposten i Sveriges Läkarförbund.