Läkare i VGR sätts i karantän – fack och entreprenörer kritiska
Nyheter
Sex månaders karantän – först därefter får läkare inom Västra Götalandsregionen arbeta åt landstingets leverantörer av bland annat ryggkirurgi, handkirurgi och ortopedi. ”Helt fel, patienter ska inte behöva stå i kö medan läkarna sitter i karantän” säger Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson och får medhåll av flera av entreprenörerna.
”Medicinsk personal som avslutat sin anställning hos Västra Götalandsregionen ska inte ha varit anställd inom Västra Götalands läns landstings verksamheter de senaste 6 månaderna före ett uppdrag hos Leverantören.”
Så lyder det avtal som huvudmannen Västra Götalandsregionen vill att samtliga leverantörer av den sjukvård som ligger ute på entreprenad ska skriva på efter vunnen upphandling. Klausulen har funnits i ungefär sex år och skälet, enligt Kaithe Mandorff som är projektledare för offentlig upphandling i VGR, är att regionen vill förhindra en strömning av personal från VGR till externa leverantörer.
”Karenskravet är ett lämpligt och effektivt sätt för att förhindra en oönskad rekrytering från externa leverantörer som en direkt följd av upphandling. VGR upphandlar för att man inte har möjlighet att utföra vården i egen regi på grund av brist på läkare och övrig vårdpersonal. En strömning av personal från VGR till externa leverantörer kan påverka VGR:s möjligheter att på ett tillfredställande fullfölja sina lagstadgade uppgifter på hälso- och sjukvårdsområdet på ett tillfredsställande sätt”, skriver hon i ett mejl till Sjukhusläkaren och hänvisar i övrigt till en dom i kammarrätten som rör bemanningsavtalet och där målsäganden inte har fått vidare prövningstillstånd.
Men de argumenten köper inte Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson. Hon menar att det blir en konstig inlåsningseffekt och tycker att VGR undervärderar sin egen attraktivitet som arbetsgivare när de skriver den här typen av avtal med sina sjukvårdsleverantörer.
– En attraktiv arbetsgivare ska inte behöva sådana här klausuler. Det är också konstigt att skriva den här typen av avtal när det gäller läkarkåren om man ser oss som en offentlig resurs utbildade av staten och som ska ge patienterna vård när det behövs. Vi ska absolut inte ha läkarna i karantän samtidigt som det står patienter i kö i dåligt fungerande system, säger hon.
Om den här typen av avtal ska få finnas så borde de dessutom skrivas in klart och tydligt i anställningsavtalen för var och en av läkarna på sjukhusen, menar Karin Båtelson.
– Att man måste stå i karantän i ett halvår för att byta arbetsgivare vet man inte om i dag när man tar anställning på något av sjukhusen inom VGR och det anser jag är oetiskt. Det här måste givetvis vara en diskussion med varje enskild läkare i samband med att anställningsavtalet skrivs under precis som lönediskussionen, säger hon. Men framför allt ger VGR ett dåligt betyg till sig själv som arbetsgivare när de tänker i den här typen av banor, betonar Karin Båtelson.
– Vi läkare vill jobba med kontinuitet och en god vård för våra patienter. Vi vill kunna arbeta bra för patienterna, fortbilda oss, ha möjlighet att påverka och samtidigt ha en trygg anställning. Bemanningsföretag är bra vid toppar och kan fylla en viktig funktion under vissa perioder, men att de är så stor del av vården idag är ett symptom på dåligt fungerande sjukvård och inget annat.
De privata utförarna behöver få möjlighet att kliva in och konkurrera som attraktiva arbetsgivare och anställa på precis samma villkor som landstinget och inte missgynnas av inlåsningseffekter, anser Karin Båtelson vidare.
– Kanske behövs det en nationell reglering eller överenskommelse om att landstingen inte får lov att hitta på sådant här. Risken är nu att läkarna tvingas jobba sex månader i ett annat landsting och då förlorar man ju ännu mer kompetens i den egna regionen.
Även flera av leverantörerna av sjukvård till VGR ser klausulen med sex månaders karantän som ett felaktigt sätt att konkurrera om personalen från landstingets sida. Ingen av dem vill dock uttala sig annat än anonymt i tidningen av rädsla för att kritiken ska få konsekvenser för verksamheten.
– Hos oss ifrågasätter vi definitivt det här med karantän som princip. Vi vill ju kunna locka personal till oss genom att vara en bra arbetsgivare.
Problemen inom vården handlar bland annat om att arbetsplatserna många gånger inte är speciellt bra – organisationen är toppstyrd och gammaldags – det behövs helt enkelt konkurrens och det är något som vi som privat aktör kan bidra med. Inom många andra högutbildade yrken har du betydligt mer inflytande över din arbetssituation som enskild individ, säger en av de anställda på ett av företagen som levererar sjukvård till Västra Götalandsregionen.
