Nyhet

Läkare i Falun protesterar mot besparingar – ”huvudlöst”

Vid kirurgkliniken på Falu lasarett pyr missnöjet. Anledningen är den konsult som tillsatts av region Dalarna för att kapa kostnaderna. Han gör ”märkliga inhopp i verksamheten” skriver sju av kirurgens läkare i ett öppet brev i Dala Demokraten. Det är framför allt beslutet att plocka bort två pensionerade överläkare ur verksamheten för att spara pengar som upprör. ”Huvudlöst” och ”vettlöst” är några av reaktionerna.

Det var i april 2018 som dåvarande landstingsledningen beslutade att tillsätta en extern konsult från Stockholm som skulle fungera som tillförordnad divisionschef över kirurgin i Falun och Mora.

Beslutet togs efter att kliniken tappat många sköterskor vilket resulterat i stängda vårdplatser.

För att spara på den kvarvarande personalen och för att förhindra ytterligare kompetenstapp beslutade klinikledningen att stoppa alla planerade operationer under en tvåveckorsperiod.

Ett beslut som fick landstingsledningen att gå i taket.

– Den menade att kliniken inte fick fatta sådana beslut på egen hand utan det skulle tas högre upp, men har man inte personal så har man inte, säger Birgitta Runström, läkare vid kirurgkliniken i Falun och en av dem som skrivit det öppna brevet till politikerna.

Det var i den vevan konsulten Anders Thulin klev in på kirurgkliniken som ett ledningsstöd till personalen.

– Det är ett väldigt märkligt beteende från regionledningens sida. Det hade varit en sak om vi varit missnöjda med vår ledning och hade efterfrågat ett chefsstöd men det har vi inte varit. Här har man bara satt in en 71-årig konsult från Stockholm som inte arbetat kliniskt på tio år och som inte är insatt i vår verksamhet, att vara tillförordnad divisionschef. Vi menar att regionledningen fattat beslutet över våra huvuden, säger Birgitta Runström och hon får medhåll av kollegan Kristina Jennische, även hon läkare vid kirurgen i Falun.

– Det är ett väldigt olyckligt sätt att spendera skattemedel på. Jag tror det finns en övertro på att det ska komma någon utifrån och rädda verksamheten, när kunskapen och kompetensen i själva verket finns på kliniken och inom professionen. Det handlar mer om att ge de som arbetar i verksamheten och som leder den de rätta förutsättningarna, resurserna och mandaten att driva den, säger hon.

Thulin som var tillsatt med ett tydligt mandat att skära i verksamheten i syfte att spara pengar började med att plocka bort två pensionerade överläkare som gått in och stöttat kirurgen som timvikarier.

Jag tjänar exakt 606 kronor i timmen vilket ska jämföras med konsultens 1400 kronor.

En av dessa är läkaren Anders Cohen som kallar beslutet ”huvudlöst”.

– Jag konfronterades av Anders Thulin som sa att det inte fanns utrymme för att ha kvar 67-plussare i aktiv tjänst eftersom det var för dyrt, men samtidigt erbjöd han mig ett utredningsuppdrag inom landstinget vilket jag tyckte var mycket märkligt eftersom det skulle bli lika dyrt, säger Anders Cohen som räknat ut att han i runda slängar kostar arbetsgivaren 800 kronor mindre i timmen jämfört med Anders Thulin.

– Jag tjänar exakt 606 kronor i timmen vilket ska jämföras med konsultens 1400 kronor.

Att spara in på pensionärerna tedde sig än mer obegripligt för personalen sett i ljuset av att inte mindre än sju specialistläkare och två ST-läkare slutat under 2018 samtidigt som tre yngre specialister kommer att vara borta under delar av 2019, på grund av föräldraledighet och fortbildning.

– Att i det läget gå in och säga ”nej, ni får inte utnyttja pensionärer” det anser jag vara fullständigt vettlöst, säger Cohen.

Birgitta Runström instämmer.

– Pensionärerna täckte upp på 30 procent vilket gjorde att vi andra bland annat kunde ta ut kompledighet. Men de såg även till att utbilda de yngre läkarna. De var guld värda och när Anders Thulin ansåg att det inte längre var ekonomiskt försvarbart att låta pensionärerna, som redan var inlagda på schema, få fortsätta jobba på timmar blev vi väldigt upprörda, säger hon.

Att låta pensionerade läkare jobba extra är legio på de flesta sjukhus.

– I Dalarna kan man inte värva specialister utifrån eftersom vi ligger lite isolerat till, vi kan nätt och jämt värva stafetter, utan verksamheten bygger helt på att vi utbildar våra egna och ser till att behålla dem så länge som möjligt. Det jobbar pensionerade läkare på varenda operationsklinik, så varför skulle vi fråntas våra, säger hon och tillägger:

– Vi kirurger är ett väldigt lojalt och tåligt släkte som inte är rädda för att jobba, men det bygger på att man har stöd från ledningen. Om den behandlar en illa och man inte får stöttning, då blir man sliten och tappar motivationen.

Konsultkostnaderna överskrider vida vad våra pensionerade läkare kostar.

Runström menar att regionledningen silar mygg och sväljer kameler när man å ena sidan tar bort de läkare som kostar minst för arbetsgivaren, ”de behöver ingen fortbildning”, samtidigt som man låter en konsult som kostar mellan 1400 och 1600 kronor i timmen skära i verksamheten.

– Konsultkostnaderna överskrider vida vad våra pensionerade läkare kostar. Det är pengar som istället hade kunnat läggas på att anställa mer personal, säger hon.

När kirurgerna lyfte frågan till regionstyrelsen fick de till svar ”ni får väl prata med konsulten då”.

Men Anders Thulins beslut stod fast. Läkarna fick inte komma tillbaka.

– Det tog väldigt mycket på energin att hålla på och bråka och jag tycker inte att man behandlar läkare som varit lasarettet trogna i över 40 år på detta viset, säger Birgitta Runström.

Och såhär motiverar Anders Thulin beslutet att göra sig av med pensionärerna:

– Vi måste hålla i ekonomin. Det kravet har jag på mig. Det kräver också den nya politiska ledningen i regionen. Kirurgin i Falun har dragits med stora underskott under flera år. Det enda vi kan effektivisera är på läkarsidan, som är jämförelsevis stor i Falun. Vi kan inte spara in på övrig personal eller på nya livsviktiga mediciner. Det jag gjort är att dra in timvikariat för två pensionerade kirurger. Detta är långt ifrån en lösning för att nå en ekonomi i balans, men det är en liten del i det arbetet. I begreppet timvikarier ingår det att en person anställs tillfälligt, då man behöver hjälp, säger han.

Det var först efter att klinikchefen slagit näven i bordet och upphävt ”avskedet” som de bägge läkarna kunde sättas in på schemat igen.

Ett beslut som välkomnades av kirurgens övriga läkare.

– Jag är väldigt lojal med kirurgen och trivs bra både med kamraterna och arbetet så därför tackade jag ja till att komma tillbaka, säger Cohen.

I det öppna brevet med rubriken ”Sjukvården ska ”gnetspara” när miljoner går till konsulter” beskriver läkarna flera märkliga inhopp som konsulten gjort i verksamheten.

Bland annat har Thulin beordrat kirurgbakjourerna (som endast är sju till antalet och som vid behov inställer sig dag som natt/helg för mer avancerad akutkirurgi året runt) att arbeta ännu mer på kvällar och nätter för att motverka köbildning på akutmottagningen.

”Bakjouren är schemalagd dag före och efter beredskapspass. Med detta nya krav finns alltså en risk för 36 timmars arbetspass för dessa sju bakjourer som delar på beredskapen”, skriver man bland annat.

– Han menar att vi som bakjour ska gå in och hjälpa till på akuten på natten trots att vi jobbar både dagen före och dagen efter, vilket skulle medföra en helt orimlig arbetsbelastning, speciellt som vi bara är sju stycken, säger Birgitta Runström.

Är det rimligt att läkare ska ha 36 timmars arbetspass?

– Nej, det är inte så det ska vara. I somras svarade jag på ett mejl från en kirurg som ville ha stöd. Det har lett till att kolleger till honom hört av sig med påståenden om att jag skulle ha beslutat om 36-timmars arbetspass. Så är det inte. Jag menar bara att det är rimligt att bakjouren har kontakt med sin egen primärjour för att lösa tillfälliga problem som uppstår. Så jobbar andra kliniker både i Falun och i landet, säger Anders Thulin.

Några ytterligare besparingar på kliniken har personalen inte blivit informerade om. Till Sjukhusläkaren säger Anders Thulin att ”besparingar inom kirurgi Dalarna är under beredning”.

– När processen internt inte är klar kan jag inte diskutera det externt, säger han.

Kort sagt, det blev katastrof för verksamheten.

Region Dalarna har även tillsatt kirurgen Johan Permert som konsult med ansvar för projektet ”Kirurgi i Dalarna – Nu och 2028”. I Region Dalarnas internnyheter står att ”Syftet med projektet är att skapa långsiktiga förutsättningar för att befolkningen i Dalarna ska ha en fortsatt god tillgänglighet till kirurgi med hög kvalitet. Uppdraget handlar om att ta fram en plan för att säkra god tillgänglighet av akut och planerad kirurgi med god kvalitet nu och 2028. Detta ska göras i nära samverkan mellan ledning och medarbetare vid kirurgklinikerna i Falun och Mora. Projektet genomförs under 2018-2019 och ska resultera i en plan för utvecklingen och omställningen av kirurgin i Dalarna.”

Under våren 2018 tillsatte Permert en grupp doktorer som han kallade ”framtidsgruppen” för att diskutera just framtidens kirurgi.

– De utvalda läkarna var tvungna att avsätta tid till möten trots att vi redan var gravt underbemannade. Kort sagt, det blev katastrof för verksamheten, säger Runström.

Under hösten 2018 intervjuades utvalda sjuksköterskor och läkare. Men majoriteten av sjuksköterskorna och läkarna på kirurgklinikerna fick ingen information.

– Konsult nummer två är tillsatt för att utreda framtidens kirurgi i Dalarna och hur den ska vara organiserad men om man nu ska utreda framtidens kirurgi i Dalarna är det väl rimligt att man börjar med att fråga de som jobbar med framtidens kirurgi i Dalarna vilka tankar de har, men det konstiga är att ingen har frågat oss som jobbar med kirurgin i Dalarna hur vi vill att den ska se ut, lyder Birgitta Runströms syrliga kommentar.

I början av 2019 kallade Johan Permert samtliga läkare i Dalarna till ett läkarmöte för att informera om kirurgiprojektet.

”Under 45 minuter presenterades ett antal bilder med diffusa skisser över projektet – samt att det sades att det snart pågått ett år. Ingen i auditoriet förstod planen. Ingen förstod vad projektet hittills resulterat i. Ingen förstod på vilket sätt detta är värdefullt för verksamheterna”, skriver läkarna i det öppna brevet.

Efter presentationen var frågetecknen kring framtidens kirurgi i Dalarna fler än svaren.

– Det var bara en massa floskler och prat om värdegrundsord utan substans. Det enda konkreta som sas var att arbetsfördelningen skulle se ut exakt som den gör idag. Med andra ord – så som klinikerna själva har organiserat sin verksamhet, säger Birgitta Runström.

Kirurger är ett väldigt lojalt och tåligt släkte som inte är rädda för att jobba, men det bygger på att man har stöd från ledningen. Det framhåller Birgitta Runström, läkare vid Falukirurgen. Foto: Privat

Sjukhusläkaren har varit i kontakt med Johan Permert som avböjt att kommentera.

Gert Nestler, specialist i kolorektalkirurgi i Falun, och ledamot av framtidsprojektet instämmer i kritiken om att informationen kring syftet med projektet varit otydlig.

– Ja, det var väldigt lite substans i det som sades vid det aktuella mötet. Om man ska genomföra ett sånt här projekt så måste man marknadsföra det på ett bättre sätt, säger han.

Senast 2020 ska projektet redovisa förslag till förbättringar sett ur patient-, medborgar- och medarbetarperspektiv.

Sofia Jarl, första vice ordförande i Region Dalarna blev nyligen intervjuad i media med anledning av Regionstyrelsens sparbeting. Hennes uppfattning var att sjukvården ska ”gnetspara” sju miljoner.

Ett uttalande som väckt mycket ilska hos läkarna vid kirurgkliniken som i brevet kallar uttalandet ”rent oförskämt”.

”Kärnverksamheterna ska ”gneta” samtidigt som ledningen har anställt dyra externa konsulter som hittills inte kunnat redovisa något begripligt resultat trots snart ett års arbete. Det enda de åstadkommit är oro och oreda.

Hur kan man slösa med Dalarnas skattemedel på detta sätt?”, skriver läkarna i sitt brev.

Sjukhusläkaren har varit i kontakt med Sofia Jarl som avböjt att kommentera.

Regiondirektören Karin Stikå Mjöberg vill inte heller kommentera brevet utan hänvisar till ett skriftligt inlägg som sändes i P4 Dalarna.

”Beslutet om att ta in externt stöd togs vid ett tillfälle då dalakirurgin hade för få vårdplatser för att klara sitt uppdrag, besvärande köer, en kompetensbrist av framför allt sjuksköterskor samt ett stort budgetunderskott. Ett förbättringsprojekt startades därför för att säkra kompetens- och personalförsörjningen samt för att öka samarbetet mellan Faluns och Moras kirurgiverksamheter. ”Kirurgi i Dalarna – Nu och 2028” är därför ett mycket viktigt projekt för att säkerställa tillgången för en god och säker kirurgiverksamhet i hela Dalarna. Vi har fullt förtroende för alla inblandade aktörer. De externa aktörerna har mycket lång erfarenhet av att leda kirurgiverksamhet i förändring.”

Ibland har de varit proffsiga, men jag känner igen en amatör.

Birgitta Runström har en diametralt motsatt uppfattning av konsulternas arbete.

– Jag har jobbat i 30 år och blivit utsatt för olika projekt med olika ledare och ibland har de varit proffsiga, men jag känner igen en amatör när jag ser den, säger hon.

Mot alla odds och efter ett år fyllt av turbulens flyter verksamheten ändå på.

– Ja, det låter kanske märkligt, men det är mycket tack vare att vi tidigt lyckades rekrytera sköterskor så att vi kunde öppna upp vårdplatser som varit stängda till följd av personalbrist. Konsultens försök att plocka bort våra pensionärer som gick på timmar misslyckades. Thulin har inte lyckats göra några besparingar. Tvärtom, har han bara kostat en massa pengar, sammanfattar Runström.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-04

Tema: Intensivvård / De riskfyllda flyttarna har mer än fördubblats på tio år / Studie visar: Ökad risk att dö efter förflyttning på grund av resursbrist / Intensivvårdsregistrets ordförande efterlyser fler intermediärvårdsplatser / Läkare på Huddinge: Vi behöver dubbelt så många IVA-platser / Flytten av patienter ska minskas drastiskt - men problemen kvarstår / Pressat läge på Sveriges största intensivvårdsenhet / Sjukhusläkaren har pejlat läget från norr till syd

Prenumerera