Nyhetsarkiv

Läkare behöver varandra och läkemedelsindustrin

Läkarna måste vara informerade om medicinska möjligheter, men också om biverkningar, kontraindikationer och alternativa behandlingssätt. En kompetent läkare vet vad, vet hur och vet när man bör agera.Hur skall man mäta och värdera en läkares kompetens? Somliga kan tro att en läkare antingen är kompetent eller ej, men så enkelt är det inte. Vi läkare är alla kompetenta inom vissa områden och fullständigt inkompetenta inom andra och det viktigast för en god läkare är att veta när man är kompetent och när man inte är det.

Den kollegiala dialogen är ovärderlig.

Läkaryrket innebär ett livslångt samlande på erfarenhet. Varje patientmöte bidrar till denna erfarenhet och summan av flera läkares erfarenhet är läkekonst.

Det är i den kollegiala dialogen som denna beprövade erfarenhet överförs från erfarna till oerfarna och från äldre till yngre läkare. Där lär man sig av kollegor man respekterar, där låter man sig inspireras av kollegor man ser upp till. Därför är det nödvändigt att värna om dagliga kollegiala möten.

I dagens kostnadsjakt inom sjukvården riskerar all patientfri tid att klassas som onödig, men kritiskt tänkande och reflektion är lika viktigt för såväl medicinsk verksamhet som medicinsk forskning. Resultaten av det vi gör behöver vi följa upp och värdera.

Den kollegiala dialogen är ytterst värdefull, i synnerhet när den är belägen utomlands. Det är oerhört viktigt för svenska läkare att kunna resa utanför Sverige, deltaga i kurser och kongresser, lämna och hämta kunskap, fånga nya idéer, träffa kollegor med erfarenhet från andra länder.
Det är väsentligt att på en internationell mötesplats få mäta sin kunskap och sina resultat och få bekräftat sitt sätt att tänka och sina metoder. Sverige utgör 3,6 promille av världens befolkning. Vi klarar oss inte själva!

Det är dags att utvärdera etikavtalet!

Etikavtalet mellan Landstingsförbundet och Läkemedelsindustriföreningen har bara funnits i nio månader men redan kan konstateras att den bidragit till en nyttig diskussion och ett ökat medvetande om formerna för läkarnas samarbete med läkemedelsindustrin.

De flesta reglerna ter sig rimliga, men flera formuleringar lämnar utrymme för misstolkning och det är därför parterna har känt det nödvändigt att komplettera det sexsidiga avtalet med ett 16-sidigt tolkningsdokument.

Syftet med avtalet var att skapa trygghet i umgänget mellan läkarna och läkemedelsindustrin och hjälpa till att bibehålla ömsesidigt anseende och trovärdighet.
En överenskommelse av det här slaget måste vara förankrad och kännas rättvis. För att vinna respekt och få genomslag behöver den fortlöpande utvärderas och uppdateras. Vilken nytta har vi av avtalet? Vilket genomslag har det fått? Hur fungerar reglerna i verksamheten?

En del av avtalet som verkligen behöver synas är det som kräver att alla inbjudningar skall gå via verksamhetschefen. Detta är krångligt av flera skäl.

Cheferna har svårt att hålla sig ajour med medarbetarnas behov och intressen av fortbildning. Det uppstår lätt misstankar om att förmedlandet av inbjudningar till fortbildning används som betalning för lojalitet mot chefen.
Det är också ett stort problem att värdefulla inbjudningar fastnar på verksamhetscheferna skrivbord tills det är för sent att anmäla sig eller att hinna få ledigt. Industrin har bekymmer med att de tillskrivna cheferna inte, i tid, tackar nej till inbjudningarna så att de istället kan ställas till någon annan intresserad.

Noli me tangere!

Förbudet mot att vistas i enrum med läkemedelsrepresentanter har skapat onödig oro och till och med rädsla. ”Vi syns på parkeringen”, ”säg att du är min bror” är reaktioner från läkare som industrins representanter kan vittna om.

Många kollegor tycker det är ett bekymmer med inbjudningar som inte når fram och där det i stället, på kongressorten, uppstår en gråzon av rykten om industrisponsrade sammankomster och efterfest på något läkemedesföretags balkon.

Avtalets effekter har förändrat och försämrat förutsättningarna för den kliniska forskningen. Detta är oacceptabelt och ett starkt skäl till en omgående utvärdering och uppdatering av avtalet.
Sjukhusläkarföreningen kräver en uppföljning och en uppdatering av avtalet.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera