Nyhetsarkiv

Lägre DRG-poäng för kvinnors sjukdomar

Det beskedet ger Lisbeth Serdén, som är utredare på avdelningen för statistik och jämförelser på Socialstyrelsen, till Kvinnliga Läkares Förening.

Mycket tyder på att kvinnors ohälsa prioriteras lägre vid beräkning av DRG-vikten, menar Kvinnliga Läkares Förening.

Varför ger exempelvis inflammerade tarmfickor en högre DRG-ersättning än barnsängsfeber efter förlossning?

Det var mer av en slump som några läkare upptäckte att en rad kvinnliga diagnoser verkar prioriteras lägre då DRG-ersättning räknas ut.
I en motion till Läkarförbundets fullmäktigemöte krävde därför Kvinnliga Läkares förening att Läkarförbundet skulle verka för att få frågan utredd ur ett genusperspektiv och att en eventuell ekonomisk diskriminering åtgärdas.

Inte rättvis

Nu har föreningen alltså fått svar av Socialstyrelsen att frågan ska utredas och om det är så att diskriminerande ersättning förekommer så ska den åtgärdas.

– Jag vill bara poängtera att jag absolut inte tror att någon eller några har skapat ett ojämlikt system med vilje, självklart inte. Men vi har fått ta del av flera exempel som talar för att den ekonomiska ersättningen inte är rättvis ur ett genusperspektiv, säger Nina Rose, AT-läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge, samt andre vice ordförande för Kvinnliga Läkares Förening,

DRG-vikt är ett relativt mått på vård- och behandlingskostnader för en genomsnittspatient. Högre vikt betyder högre kostnad (Se även artikel sidan10).

Landstingen bestämmer ersättningen

Det är Socialstyrelsen som har ansvaret att genomföra viktningen av DRG-systemet, sedan är det upp till varje landsting att bestämma den ekonomiska ersättningen med utgångspunkt från DRG-vikten.

– Vår kritik är egentligen ingen kritik mot DRG-systemet i sig, utan snarare mot att det verkar finnas en orättvis och ojämlik prissättning, säger Nina Rose (bilden).

Det är anmärkningsvärt, menar hon, att prissättningen är högre för en vanlig urinvägsinfektion jämfört med när en kvinna drabbats av en urinvägsinfektion efter förlossning.

– Vi har också tittat på stora operativa ingrepp på grund av spridd cancer. Om cancern hade utgått från äggstockarna var ersättningen 88 476 kronor, men om ursprunget till cancern var ändtarmen var ersättningen 143 610 kronor. Vi kan inte förstå eller förklara varför dessa skillnader föreligger, säger Nina Rose.

Lägre ersättning för graviditetsrelaterad buksmärta

Hon tycker också att det är förvånande att ersättningen för buksmärta utan närmare förklaring ska ge en högre ersättning än graviditetsrelaterad buksmärta.

– En gravid kvinna med buksmärta kräver ju en mycket noggrannare undersökning och mer av vårdens resurser. Ändå är ersättningen lägre jämfört med ospecifik buksmärta. Det är helt absurt, tycker vi.

Vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, menar handläggare att patientens kön inte har någon inverkan på DRG-grupperingen och därmed inte heller vid beräkningen av de relativa DRG-vikterna.

Volymer och kostnader

Leif Lundstedt och Åke Karlsson, handläggare på Statistiksektionen, skriver i ett svar:

”Här handlar det mer om vilka volymer och kostnader de verksamheter som hanterar respektive patientgrupp har. DRG-vikten ska återspegla den genomsnittliga resursåtgången för ett normalfall inom respektive DRG och inte resursåtgången för varje enskild diagnos eller åtgärd. De exempel ni räknar upp utgår från en huvuddiagnos enligt ICD-10.

Vårdkontakten kan även innehålla andra bidiagnoser eller åtgärder vilka kan påverka DRG-grupperingen. I öppenvård påverkas även DRG-systemet av vilken yrkeskategori patienten möter samt mötesformen (enskilt, grupp, team, telefon/brev)”.

Nina Rose tycker dock inte att SKL har besvarat KLF:s frågor om hur man bygger upp ersättningen och om man sett på det ur ett genusperspektiv.

– Det är SKL:s KPP-data (kostnad per person) som ligger till grund för DRG-viktningen. SKL missar genusfaktorn, man har sannolikt inte tittat på det här ur ett genusperspektiv alls. Troligen har man utgått från att DRG är könsneutralt vilket det inte tycks vara.

Exempel på prissättning som kan vara diskriminerande:

Nina Rose ger flera exempel på vad hon menar kan vara diskriminerande prissättning.

Det första exemplet är hämtat från Stockholms läns landsting 2013, de tre senare exemplen från Stockholms akutsjukvård 2014.

Exempel 1. Vid cancerkirurgi i nedre delen av buken genererar samma ingrepp olika ersättning beroende på huvud­diagnosen.
Coloncacer – 143 610 kr
Ovarialcancer – 88 476 kr
Skillnad – 55 000 kronor.

Exempel 2.
(R10.4) Buksmärta utan närmare specifik orsak – 3 088 kr
(O268B) Graviditetsrelaterad buksmärta – 1 909 kr.
Skillnad – 1 179 kr.

Exempel 3.
(N39.0) Urinvägsinfektion utan närmare specifik orsak – 3 502 kr.
(O86.2) Urinvägsinfektion efter förlossning – 1 909 kr.
Skillnad – 1 583 kr.

Exempel 4. (K57.3) Divertikulit (inflammerade tarmfickor) – 3 088 kr
(O86.1) Endometrit post-partum (barnsängsfeber efter förlossning). – 1 909 kr.
Skillnad – 1 279 kr.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera