Nyhetsarkiv

Kvalitetsregistren föreslås få nya nationella IT-plattformar

I det åtgärdsförslag som VINNOVA och Vetenskapsrådet lämnat till regeringen ser man kvalitetsregistren som en viktig del i infrastrukturen för klinisk behandlingsforskning och ett komplement till de kliniska prövningarna.

Men den översyn som gjordes under 2010 visade samtidigt att det behövs både en ökad finansiering och stärkt infrastruktur för att göra dem mer användarvänliga.

Mona Boström vill fortfarande att de specialintresserade läkarna och sjuksköterskorna tar ansvar för kvalitetsregistren.

– Ansvaret och det personliga engagemanget ska bibehållas hos professionerna på det lokala planet när det gäller innehållsfrågorna. Men inte det tekniska ansvaret, förklarar hon.

Skapa infrastruktur

Hon vill avlasta registerhållarna det tekniska ansvar som de tidigare tvingats ta och skapa en infrastruktur som förenklar arbetet.
En anledning till att registren är så vildvuxna och svåra att samordna och inte hänger ihop, är att många själva hittat på egna it-stödsystem. Det är lätt att förstå att det var nödvändigt för 30-40 år sedan eftersom det inte fanns något annat då, säger hon.

Mona Boströms arbete är inriktat på att samordna registren på färre antal plattformar. Det ska bli enklare att mata in uppgifter och så småningom kommer de också bli automatiserade och kopplade direkt till journalsystemet. Det ska också bli lättare att få utdata som återkopplar till den information man själv lämnat.

Det är alltid jobbigt att byta teknik men jag tror inte att vi kommer att möta något större motstånd. Vi gör ju det här för att underlätta arbetet, konstaterar hon.

Integritetsproblem

När det gäller integritetsfrågor i arbetet med kvalitetsregistren så kommer en särskild utredning att se över lagstiftningen med utgångspunkt att vidmakthålla integritet samtidigt som det är möjligt att kunna flytta data och använda det praktiskt mellan olika vårdgivare och till patient.

Tanken är att direktiven till utredningen ska komma under juni.

I augusti kommer Mona Boström att lämna ett förslag till en överenskommelse om ökad nationell finansiering av kvalitetsregistren, den ska förtydliga ansvar och organisation och dessutom beskriva kopplingen till forskningen.
De som ska skriva under överenskommelsen är regeringen, kommuner, landsting och regioner. Diskussioner pågår om också industrin ska skriva under överenskommelsen.

”Nödvändigt utveckla nya riktlinjer”

Utgångspunkten för uppdraget till den nationella samordnaren av Kvalitetsregistren är de förslag till åtgärder som i oktober 2010 lämnades i rapporten, Guldgruvan i hälso- och sjukvården.

Där föreslås en gemensam ökad finansiell satsning, en ny organisation och ett antal andra åtgärder för att utveckla de nationella kvalitetsregistren.

Det är helt nödvändigt att utforma nationella riktlinjer för näringslivets/industrins användande av registren och relationerna med dessa när de får ökade möjligheter att använda registren till uppföljning och forskning.

Utveckling av kvalitetsregister inom primärvård, äldrevård och psykiatri ses som angeläget. En majoritet ser också ett behov av kvalitetsdata inom tandvården, men frågan är om det räcker med att utvidga tandhälsoregistret.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera